Det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, Agenda 2030, sätter upp gemensamma mål för en hållbar utveckling för alla FN:s medlemsländer. Agenda 2030 syftar till en hållbar ut-veckling med tanke på såväl ekonomin, människornas välfärd som miljön.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering "Ett inkluderade och kunnigt Finland" är målet att Finland senast 2030 ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.
Liksom i de två föregående budgetpropositionerna ingår det även i budgetpropositionen för 2020 i motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar text som gäller främjande av hållbar ut-EU:s strukturfondsprogram 2014—2020 (EU-finansieringen och den statliga finansiering-en sammanlagt), miljoner euro
Program/delområde/prioritet
De ekonomiska ramarna i form av fullmakt under programperioden 2014—2020
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) 1 381,9
Europeiska socialfonden (ESF) 902,2
Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 51,0
Delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska
grannskapsinstru-mentet (ENI CBC) 70,0
Fonden för europeiskt bistånd (Fead) 26,5
Sammanlagt 2 431,6
veckling och dess koppling till budgeten inom varje förvaltningsområde (se detaljmotivering/mo-tiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar).
Ett klimatneutralt Finland i budgetpropositionen
Finland har som en del av Europeiska unionen förbundit sig till klimatavtalet från Paris. Statsmi-nister Rinnes regering har satt som mål att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Det är möjligt att nå målen för hållbar utveckling endast om den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald stoppas.
I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2020 har det i budgetpropositionen lyfts fram anslag som ska främja regeringens klimatneutralitetsmål. Med dessa anslag främjas bl.a. en välmående miljö och natur och den biologiska mångfalden, minskas utsläppen, främjas bioeko-nomiska lösningar samt utvecklas Finland i riktning mot ett koldioxidsnålt samhälle. Anslagen anvisas särskilt till arbets- och näringsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets, kommuni-kationsministeriets, miljöministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden.
Med anslag som hör till start- och investeringsbidragen till jordbruket främjas målen om klimat-neutralitet genom anslag som förbättrar miljöns tillstånd och ökar investeringar som främjar an-vändningen av förnybar energi. Även programmet för utveckling av landsbygden innehåller pro-jekt som hänför sig till miljö och klimat. EU:s förgröningsstöd, miljöersättningar och främjande av ekologisk produktion har stor betydelse för att jordbruket ska utvecklas i en hållbar riktning med avseende på miljön.
Det satsas i betydande grad på produktionsstödet för förnybar energi, så att beroendet av fossila bränslen ska minska. Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att sty-ra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön.
Genom anskaffning av naturskyddsområden främjas skyddet av skogar samt tryggas den biolo-giska mångfalden. Genom att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt kan man hitta nya innovativa lösningar bl.a. för utveckling av bioekonomin, för främjande av den cirkulära ekonomin och för ett koldioxidsnålt samhälle. Genom anslagen för utvecklingssamarbete deltar Finland i projekt för främjande av hållbar ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländer-na och förbyggs miljöskador. Målet för dessa projekt är bl.a. att förbättra förutsättningarutvecklingsländer-na för livsmedelstryggheten, tillgången till vatten och energi och en hållbar användning av naturresur-ser.
Till utveckling av kollektivtrafiktjänster anvisas anslag som möjliggör minskning av persontrafi-ken och de utsläpp den orsakar särskilt i stadsregionerna. Målet med stödet för anskaffning av eldrivna personbilar och stödet för gas- och etanolkonverteringar av personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och minskar de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.
De anslag i budgetpropositionen som främjar klimatneutralitetsmålet har grupperats utifrån de strategiska helheterna i regeringsprogrammet. Utanför sammandraget har man lämnat alla om-kostnader, olika understöd till organisationer samt medlemsavgifter.
I budgetpropositionen för 2020 främjas målen om klimatneutralitet med sammanlagt ca 2,0 mil-jarder euro. Detta är uppskattningsvis 347 miljoner euro mera än vad som budgeterades för mot-svarande åtgärder i den ordinarie budgeten för 2019. De permanenta anslagsökningarna och an-slagsökningarna av engångsnatur för naturvård, jordbruk, cirkulär ekonomi och utvecklingssam-arbete enligt regeringsprogrammet är den största förklarande faktorn till ökningen av anslagsnivån. När det gäller helheten Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden ökar anslagen framför allt som en följd av de ökade anslagen för energistöd och pro-duktionsstöd för förnybar energi och ökningen av finansieringen för naturvård med cirka 100 mil-joner euro. Ökningen på ca 25 milmil-joner euro inom helheten Finland - större än sin storlek i världen beror på de ökade anslagen för utvecklingssamarbete. Anslagen för utvecklingen av transportnä-tet ökar med ca 160 miljoner euro, varav största delen föranleds av att statsunderstödet för byg-gandet av metrolinjen västerut huvudsakligen förläggs till 2020 samt av statsunderstödsandelarna för spårvägen i Tammerfors och för Spårjokern. När det gäller jordbruket beräknas anslagen för främjande av hållbar utveckling hålla sig på ungefär samma nivå som 2019, vilket möjliggörs ge-nom en ökning av miljöersättningarna med 88 miljoner euro. I budgetpropositionen ingår också vissa fullmaktsökningar som främjar klimatneutralitetsmålet, men vilkas inverkan på anslagen framkommer först efter budgetåret.
Skatter
I budgetpropositionen ingår flera skatter som kan anses främja målen om klimatneutralitet. Till dessa hör framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckes-förpackningar samt avfallsskatten. Även om dessa kan anses vara skatter som är förenliga med målen för hållbar utveckling kan det i dem ingå enskilda beskattningsstrukturer som är såväl för-enliga som icke-förför-enliga med målen.
Energiskatter uppbärs på drivmedel, arbetsmaskins- och uppvärmningsbränslen samt elektricitet.
Utöver skatteinkomsterna stärker energiskatterna incitamenten för energieffektivitet, energispa-rande och produktion av mer utsläppssnål energi.
Energiskatteutfallet i budgetpropositionen för 2020 påverkas av höjningen av skatten på del med 250 miljoner euro i augusti 2020. Höjningen av de nominella skattenivåerna för drivme-Ett klimatneutralt Finland, centrala åtgärder, miljoner euro
ordinarie2019
budget 2020
budgetprop.
3.1 Ett klimatneutralt Finland som
tryggar den biologiska mångfalden 395 523
3.2 Finland – större än sin storlek i
världen 245 271
3.4 Ett livskraftigt Finland 205 229
3.4.1 Utveckling och underhåll av
transportnätet 132 292
3.4.2 Jordbruket 658 667
Sammanlagt 1 634 1 981
del främjar regeringens klimatmål i och med att den reella nivån på drivmedelsbeskattningen inte förändras under regeringsperioden.
Utöver beskattningen av drivmedel ökar den delvis utsläppsbaserade fordonsskatten och bilskat-ten kostnaderna för ägande och anskaffning av bilar med höga utsläpp och sporrar således till ut-släppssnål rörlighet. Fordonsskatteutfallet 2020 påverkas av den sänkning av fordonsskatten för skattedagarna efter ingången av 2020 som den föregående regeringen fattade beslut om. Sänk-ningen av fordonsskatten skärper också i viss mån utsläppsgraderingen av fordonsskatten, men skattesänkningen kommer dock sannolikt att medföra att utsläppen ökar eftersom skattesänkning-en sänker kostnaderna för privatbilism. Dskattesänkning-en totala effektskattesänkning-en på koldioxidutsläppskattesänkning-en från trafikskattesänkning-en är dock liten.
Punktskatten på vissa dryckesförpackningar styr dryckesförpackningarna till återvinning. Av-fallsskatten är en styrande miljöskatt, vars primära mål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och öka återvinningen.
I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Rinnes regering bereds under regeringspe-rioden en hållbar skattereform som syftar till att främja en övergång mot klimatneutralitet. Den hållbara skattereformen består av en översyn av energibeskattningen och beskattningen av for-donstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi och en utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter.
Miljöskadliga stöd
Med miljöskadliga stöd avses stöd som leder till ökad nyttjandegrad i fråga om naturresurser och ökad belastning på miljön i företag eller branscher som stöds. Enligt OECD:s definition är ett stöd miljöskadligt om det medför mer miljömässig skada än vad som hade varit fallet utan stödet. De miljöskadliga stöden och införandet av dem motiveras med andra orsaker än miljöskäl. Miljö-skadliga stöd kan ha positiva effekter med tanke på andra politiska mål, vilket bör beaktas vid bedömningen av dem.
Ett bedömningsverktyg för fastställande av miljöskadliga stöd har utvecklats av OECD. Detta verktyg har även utnyttjats i Finland vid utredningar där miljöskadliga stöd har kartlagts. De mil-jöskadliga stöd i budgetpropositionen som behandlas i detta avsnitt grundar sig på dessa utred-ningar. (Maa- ja metsätalousministeriön toimialan tukien ympäristövaikutukset 2012, miljökon-sekvenser av stöd inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde 2012; Ympäristön kan-nalta haitalliset tuet 2013, miljöskadliga stöd 2013; Rakennepoliittisen ohjelman valmistelu 2013, beredningen av det strukturpolitiska programmet 2013; Luonnon monimuotoisuudelle hai-talliset tuet 2015, stöd som är skadliga för den biologiska mångfalden 2015.)
Miljöskadliga stöd ingår framför allt i skattesystemet. Sådana finns dock också bland anslagen. I beskattningen ingår skattestöd dvs. avvikelser från den skattestruktur som anses vara den normala och som i ovannämnda utredningar ansetts vara miljöskadliga stöd. De största skattestöden av detta slag är följande som ingår i energibeskattningen: skattesatsen för diesel som är lägre än nor-men och som rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten, skattesatsen för ar-betsmaskiner som är lägre än normen, den lägre skattesatsen för torv, den lägre skattesatsen för el inom industri och växthus, skatteåterbäringen till energiintensiva företag och återbäringen av
energiskatt inom jordbruket. När det gäller anslagen kan bl.a. kompensationen av utsläppshan-delns indirekta kostnader samt vissa jordbruksstöd klassificeras som skadliga stöd.
Beloppet av miljöskadliga stöd i budgetpropositionen för 2020 uppskattas på basis av ovannämn-da utredningar uppgå till ca 3,6 miljarder euro. De miljöskadliga stöden riktas i huvudsak till tre sektorer: energisektorn, trafiksektorn och jordbrukssektorn. Av dessa tre sektorer är beloppet på de miljöskadliga stöden störst inom trafiksektorn, ca 1,4 miljarder euro. Stödbeloppen inom de olika sektorerna ligger dock rätt nära varandra. Inom såväl energi- som jordbrukssektorn är stöd-beloppet ca 1,1 miljard euro, stödstöd-beloppet inom energisektorn något större.
Det största enskilda miljöskadliga stödet i budgetpropositionen för 2020 utgörs av den lägre skat-tesatsen för el inom industri och växthus, som uppskattas till ca 630 miljoner euro. Inom trafik-sektorn ligger stödbeloppen för den lägre skattesatsen för dieselbränsle, vilken rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten, för avdraget för arbetsresekostnader och för den lägre skattesatsen för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner alla på nivån 390—450 miljoner eu-ro. Inom jordbrukssektorn utgörs det största enskilda stödet av kompensationsersättningen, som utjämnar inverkan av skillnader i naturförhållandena. Beloppet av den uppgår till ca 532 miljoner euro. I detta belopp ingår inte sådana tillägg i anslutning till miljöersättningar eller åtaganden om ekologisk produktion som budgeterats under momentet.