energiskatt inom jordbruket. När det gäller anslagen kan bl.a. kompensationen av utsläppshan-delns indirekta kostnader samt vissa jordbruksstöd klassificeras som skadliga stöd.
Beloppet av miljöskadliga stöd i budgetpropositionen för 2020 uppskattas på basis av ovannämn-da utredningar uppgå till ca 3,6 miljarder euro. De miljöskadliga stöden riktas i huvudsak till tre sektorer: energisektorn, trafiksektorn och jordbrukssektorn. Av dessa tre sektorer är beloppet på de miljöskadliga stöden störst inom trafiksektorn, ca 1,4 miljarder euro. Stödbeloppen inom de olika sektorerna ligger dock rätt nära varandra. Inom såväl energi- som jordbrukssektorn är stöd-beloppet ca 1,1 miljard euro, stödstöd-beloppet inom energisektorn något större.
Det största enskilda miljöskadliga stödet i budgetpropositionen för 2020 utgörs av den lägre skat-tesatsen för el inom industri och växthus, som uppskattas till ca 630 miljoner euro. Inom trafik-sektorn ligger stödbeloppen för den lägre skattesatsen för dieselbränsle, vilken rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten, för avdraget för arbetsresekostnader och för den lägre skattesatsen för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner alla på nivån 390—450 miljoner eu-ro. Inom jordbrukssektorn utgörs det största enskilda stödet av kompensationsersättningen, som utjämnar inverkan av skillnader i naturförhållandena. Beloppet av den uppgår till ca 532 miljoner euro. I detta belopp ingår inte sådana tillägg i anslutning till miljöersättningar eller åtaganden om ekologisk produktion som budgeterats under momentet.
organiseras så att man utnyttjar multilokalitet och platsoberoende arbete som möjliggörs av smart teknik.
Tillämpningen av verksamhetsmodellen enligt den reviderade lagen om samservice fortsätter vid servicepunkterna. Modellen betonar elektroniska tjänster och stöd för sådana samt tillhandahål-lande av tjänster på distans.
Offentligt ledarskap betraktas som en helhet som bygger på en gemensam värdegrund, hållbar ut-veckling och kundernas behov. I fråga om ledarskapet betonas principerna för god förvaltning och kraven på ett professionellt ledarskap. Ledarskapsutbildningen reformeras genom program-met Förnyare som omfattar hela offentliga sektorn samt genom ledarskapsutbildningen Horizons som har internationell inriktning. Den snabba förändringen i verksamhetsmiljön för med sig nya prioriteringar när det gäller ledarskapet och utvecklandet av det. Till dessa hör i synnerhet ledning genom information, digitalisering och artificiell intelligens samt den betydelse som en ny verk-samhetskultur, förtroendet och partnerskapen har som resurser.
Finansministeriet stärker sådan stödverksamhet för ledningen som syftar till att bereda nya led-ningsmodeller, utveckla rekryteringen när det gäller ledningen, hantera anställningsförhållanden, främja chefernas karriär- och utvecklingsvägar och samordna olika nätverk för ledningen. Led-ningsavtalsförfarandet för den högsta ledningen och utvärderingen av ledarskapet utvecklas. För nya chefer inom statsförvaltningen ordnas det en gemensam introduktion.
Den kunskapsbaserade styrningen utvecklas inom projektet #kunskapsspurten som leds av Statskontoret och koncernaktörer. Inom projektet utvecklas analys- och rapporteringstjänsterna samt stärks det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Målet är att den information som koncern-tjänsterna ger upphov till ska kunna användas gemensamt. Finansministeriet styr beredningen som helhet.
Utvecklande av statens HR-verksamhet och ekonomiförvaltning
Staten har en gemensam verksamhetsmodell för ekonomi- och personalförvaltningen som omfat-tar processerna, datastrukturen och en enhetlig användning av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. Under 2020 görs förberedelser för en revidering av statens gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (Kie-ku), det datasystem som stöder beredningen av statsbudgeten och rambesluten för statsfinanserna och rekryteringstjänsten. Tjänsterna för hantering av resor och kostnader utvecklas.
Kompetensutvecklingen stärks genom nytt innehåll i den digitala lärmiljön eOppiva som omfat-tar hela statsförvaltningen. Målet är 20 000 nya användare före utgången av 2020. Dessutom ut-vidgas användningen av programmet Kunnig till att omfatta 50 % av statens ämbetsverk. Med hjälp av programmet Kunnig stöds bättre ledarskap och ett coachande arbetssätt samt en uppda-tering av kompetensen. En nytt sätt att arbeta och en ny verksamhetskultur främjas genom pro-jektet Arbete 2.0. Genomförandet av utvecklingspropro-jektet för statens HR-funktioner fortsätter med målet att effektivisera HR-funktionerna i en omfattning motsvarande 304 årsverken före 2029.
Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet fortsätter att utnyttja roboti-serad processautomation och artificiell intelligens inom ekonomi- och personalförvaltningen och erbjuder sin kompetens även för ämbetsverkens projekt. Palkeet och Statens center för informa-tions- och kommunikationsteknik (Valtori) testar utnyttjandet av artificiell intelligens inom kund-servicen.
En effektivare användning av statens lokaler
Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektro-niska tjänster. Genom att effektivisera användningen av lokaler strävar man efter bättre arbets-prestationer och lägre hyreskostnader. Senatfastigheter fortsätter åtgärderna för att garantera kun-derna hälsosamma, trygga och funktionellt ändamålsenliga lokaler. År 2020 revideras statens lo-kal- och fastighetsstrategi. Vid ingången av 2020 genomförs en budgetneutral hyressänkning på 30 miljoner euro, vilken innebär att ämbetsverkens kostnader för lokaler sjunker. Sänkningen be-aktas i Senatfastigheters mål för intäktsföringen.
I anslutning till Senatfastigheter inrättas dotteraffärsverket Försvarsfastigheter, och arrange-mangen i anslutning till försvarsförvaltningens fastigheter och underhållet av dem genomförs.
Målet är att det ska finnas en ny struktur vid ingången av 2021.
Utveckling av statens upphandling
I syfte att uppnå målen i regeringsprogrammet utvecklas statens upphandlingsfunktion alltjämt som en del av utvecklingsprogrammet för offentliga upphandlingar (samarbetsforumet Upphand-lingar) under ledning av finansministeriet och i samarbete med centrala aktörer. Innovationer och spridning av innovationer stöds med hjälp av offentlig upphandling.
Annonseringsplattformen för nationell offentlig upphandling HILMA utvecklas så att det blir möjligt att samla in och analysera bättre information för ledningen av upphandlingen samt så att det blir lättare också för små och medelstora företag att komma in på marknaden. På detta sätt blir det möjligt att få fler anbud vid offentlig konkurrensutsättning.
Inrättande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Uppgifterna vid Befolkningsregistercentralen, vid magistraterna och vid enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny funktionell helhet den 1 januari 2020. Uppgifterna överförs till Befolkningsregistercentralen och myndighetens namn ändras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Målet är att bilda en nationell myndighet som genomför digitaliseringen av samhället, tryggar tillgången till uppgifter i vårt samhälle och tillhandahåller smidiga och säkra tjänster för olika livshändelser.
Myndigheten betjänar kunder på flera orter runt om i Finland.
Främjande av produktiviteten
Som ett led i produktivitetsprojektet för den offentliga förvaltningen och genom åtgärder inom projektet utvecklas också statsförvaltningens produktivitet. I motsvarighet till den uppskattade
produktivitetsökning som fås genom åtgärderna minskas omkostnaderna alltjämt med 0,5 % per år med utgångspunkt i omkostnaderna för varje förvaltningsområde, minskade med utgifterna för lokaler (för justitieministeriets, inrikesministeriets och försvarsministeriets förvaltningsområden samt för Tullens omkostnader gäller ett mål på 0,3 %).
7.2. Utvecklande av den informations- och kommunikationstekniska verksamheten inom den offentliga förvaltningen
Genom att utveckla den informations- och kommunikationstekniska verksamheten inom den of-fentliga förvaltningen främjas digitalisering och användning av information. Målet är att för stats-förvaltningen och kommunalstats-förvaltningen åstadkomma offentliga tjänster och informationshan-tering som har fokus på kunden och som i första hand är digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra.
Högklassiga, tillförlitliga och tillgängliga digitala tjänster tryggas för alla. Verksamheten i ett fö-regripande digitalt samhälle stöds genom strategisk informationspolitik och den reviderade lag-stiftningen om informationshantering. År 2020 inleds utarbetandet och genomförandet av strate-gin för att öppna och utnyttja offentlig information samt utvecklas stark autentisering i offentliga tjänster. Medborgarna och företagen deltar i utvecklingen av de offentliga tjänsterna. I utveck-lingsarbetet främjas de möjligheter som utnyttjandet av artificiell intelligens och annan ny teknik erbjuder, liksom även konsekvenserna för produktionen av offentliga tjänster.
Säkerheten framhävs som en förutsättning för digitaliseringen. År 2020 utarbetas riktlinjer för den digitala säkerheten. Genom utvecklingsprogrammet för den digitala säkerheten inom den of-fentliga förvaltningen säkerställs att de digitala tjänsterna är driftssäkra och att användarna litar på dem. I utvecklingen betonas ledning och riskhantering, kunnig personal samt nya verksam-hetssätt och tjänsternas säkerhet. Medborgarnas säkerhet i vardagen förbättras med den mobila tjänsten för myndighetskommunikation, som garanterar myndigheterna störningsfria och drifts-säkra kommunikationsmöjligheter i alla situationer.
7.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik
Inom statens budgetekonomi arbetar 2020 ca 73 800 personer, och arbetskraftskostnaderna upp-går till 4,56 miljarder euro.
Till följd av lönejusteringarna i enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtals-perioden 1.2.2018—31.3.2020 minskas ämbetsverkens omkostnadsanslag med sammanlagt 8,2 miljoner euro 2020. Minskningen beror på att den ensgångspott som baserar sig på effektivitet och som betalades endast 2019 ingick i anslagen för 2019 och alltså inte längre har någon effekt på anslagen för 2020. Även om anslagen också ökas på basis av effekterna av lönejusteringarna den 1 april 2019 kommer den sammantagna effekten av ändringarna dock att vara att anslagen minskar. Vilka effekter statens följande avtalsperiod, som börjar i april 2020, har på anslagen har inte förutsetts i budgeten.
Statens föregående tjänste- och arbetskollektivavtal för 2017—2018 överensstämde med konkur-renskraftsavtalet. Den avtalsenliga sänkningen av semesterpenningen upphörde 2019. Detta inne-bär att anslagsminskningarna till följd av sänkningen av semesterpenningen faller bort 2020 och
anslagen höjs med sammanlagt ca 55 miljoner euro. Till konkurrenskraftsavtalet hänförde sig som regeringens åtgärder en sänkning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och pensionsavgift 2017—2020. Jämfört med 2019 blir dock sänkningen av sjukförsäkringsavgiften mindre och där-för ökas anslagen med 13,4 miljoner euro. Sänkningen av pensionsavgifterna gör att ämbetsver-kens utgifter 2020 minskar med sammanlagt 11,7 miljoner euro, vilket har beaktats som avdrag i ämbetsverkens omkostnadsanslag.
För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer även i framtiden. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid och genom en målmedveten ledarskaps-utveckling. Målet är att staten är en enhetlig och konkurrenskraftig arbetsgivare, personalen är en gemensam resurs och statens tjänster leds och reformeras modigt och ansvarsfullt. Det viktigaste när det gäller ledningen och myndigheternas verksamhet är hög etik och upprätthållandet och stärkandet av ett stort förtroende för förvaltningens verksamhet.
Statstjänstemannalagen har de senaste åren ändrats så att personalresurserna kan användas på ett mer flexibelt sätt över ämbetsverksgränserna. Finansministeriet genomför regeringsprogrammet genom att utveckla och främja multilokalitet och platsoberoende vid organiseringen av statens personalresurser. Som ett led i utvecklandet av en öppen förvaltning deltar finansministeriet i be-redningen av lagstiftning om ett öppenhetsregister i samarbete med justitieministeriet.
Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompe-tens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Den ålder vid vilken de an-ställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånva-ron.
Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2017—2020
Nyckeltal 2017 2018 20191) 20201)
Antal anställda 73 000 74 100 74 000 73 800
Förändring från föregående år, % 0,0 1,5 -0,1 -0,3
Antal årsverken 71 860 72 885 72 800 72 500
Förändring från föregående år, % -0,2 1,4 -0,1 -0,4
Lönesumma, mn euro 3 475 3 578 3 670 3 796
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 197 4 308 4 422 4 564
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./
person 3 920 3 975 4 066 4 147
Lönebikostnader, % 52,7 52,6 52,5 54,2
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 598 4 677 4 792 4 887
Kvinnornas andel, % 49,0 49,2 49,2 49,2
De anställdas genomsnittsålder, år 46,3 46,0 46,0 45,9
1) Uppgifterna för 2019 och 2020 är uppskattningar. I dem har man beaktat minskningen av antalet statsanställda till följd av förbättrad produktivitet, de minskade kostnader som konkurrenskraftsavtalet medför samt de ändringar som följer av sta-tens avtalsuppgörelse.