9. Statsfinanserna utanför budgeten
Statens bostadsfond (SBF)
Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för eventuella skulder betalas också ur fondens medel.
Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslut-ning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåanslut-ning.
Vid ingången av budgetåret är fonden skuldfri och det finns inte något behov av medelsanskaff-ning. Kapitalbeloppet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2019 vara ca 4,2 miljarder euro, och den lånestock som omfattas av räntestöd som betalas ur fon-den beräknas vara ca 15,6 miljarder euro. Fonfon-dens borgensansvar beräknas vara ca 13,5 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,1 miljarder euro i fråga om borgen för delar av ägar-bostadslån, ca 0,03 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,3 miljarder euro i frå-ga om konverteringsborgen för frå-gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,5 miljarder euro. Borgensansvaret fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.
År 2020 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 440 mil-joner euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 410 milmil-joner euro, att borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgens-fullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Det föreslås att full-makten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 202,3 miljoner euro. Det föreslås att 6 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2020, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudge-ten. Som en del av regeringens engångsinvesteringar och tidsbundna framtidsinvesteringar riktas resurser ur Statens bostadsfond bland annat till genomförandet av förortsprogrammet, energiun-derstöd till husbolag och åtgärder för att förbättra äldre personers möjligheter att bo längre hem-ma.
Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder vid utgången av 2020 får uppgå till sammanlagt högst 2,7 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 148,6 miljarder euro.
Statens pensionsfond (SPF)
Med hjälp av statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under
komman-Utgifter sammanlagt 4 401 4 577 5 129
Nettofinansieringsöverskott/nettofinansieringsunderskott 862 366 -170 Statliga fonder utanför budgeten, mn euro
2018 2019** 2020**
de år. År 2020 insamlas det till fonden uppskattningsvis 985 miljoner euro i arbetsgivarens pen-sionsavgifter. Till fonden insamlas i arbetstagarens pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäk-ringspremier uppskattningsvis sammanlagt 475 miljoner euro. Till fonden redovisas utöver dessa sammanlagt 12 miljoner euro i överföringsavgifter.
Värdet på statens pensionsfonds investeringstillgångar var vid utgången av mars 2019 19,5 mil-jarder euro, vilket motsvarar ca 21 % av statens pensionsansvar vid utgången av 2018. Värdet på placeringsportföljen steg med ca 262 miljoner euro jämfört med samma tidpunkt året innan. Fon-den har ett fonderingsmål som föreskrivs i lagen om statens pensionsfond. Enligt lagen får fonFon-den växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Enligt den strategi som fondens styrelse har godkänt är syftet att nå målet senast 2033. I slutet av 2018 var statens pensionsansvar 92,1 miljarder euro.
Av fondens inkomster överförs årligen 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten.
Överföringen till budgeten beräknas uppgå till 1,9 miljarder euro 2020.
Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har ställt upp ska statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt place-ringsalternativ, med vilket man avser kostnaden för statens nettoskuld. Resultatmålet för verk-samheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än avkastningen på det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.
Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)
Enligt 3 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (1966/657) får utvecklingsfondens medel an-vändas för att förbättra gårdsbrukets struktur, främja landsbygdsnäringarna, förbättra levnadsför-hållandena och utkomstmöjligheterna på landsbygden samt främja utvecklande av dessa åtgärder.
Ett användningsområde är de helt nationellt finansierade investeringsbidrag som fonden har be-viljat.
År 2020 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till ca 125,3 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2019 har beaktats. Statsbudgeten för 2020 innehåller en överfö-ring på 58,3 miljoner euro till gårdsbrukets utvecklingsfond. De disponibla medlen i gårdsbrukets utvecklingsfond och i budgeten räcker till för att finansiera investeringar enligt målen för 2020.
Det beräknas att 89,5 miljoner euro beviljas i understöd ur gårdsbrukets utvecklingsfond 2020.
Statens kärnavfallshanteringsfond
Statens kärnavfallshanteringsfond består av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnav-fallshantering och vinst av fondens placeringsverksamhet. Avgifter för kärnavkärnav-fallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, som förfogar över en FiR1-forskningsreaktor. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande om de avfallshanteringsskyldiga inte uppfyller sina skyldigheter beträffande kärnavfallshanteringen. Reserveringsfondens balansräk-ning är enligt bokslutet för 2018 ca 2,7 miljarder euro.
Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningspro-jekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlats in hos innehavarna av kärnkraftverk 2019 uppgår till sammanlagt ca 8,8 miljoner euro, och de avgifter som samlats in hos de avfallshanteringsskyldiga till ca 3,5 miljoner euro. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk 2020 beräknas hålla sig på samma nivå som 2019. De avgif-ter som samlas in hos avfallshanavgif-teringsskyldiga ökar uppskattningsvis med ca 0,2 miljoner euro 2020. Avgifterna ökar på grund av att kärnkraftsenheten Olkiluoto 3 fogas till Industrins kraft Abp:s beredskapsskyldighet. De insamlade avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 12,6 miljoner euro 2020.
Försörjningsberedskapsfonden
Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Dess avkastning har stabiliserats på en nivå av drygt 40 miljoner euro per år. Fonden innehar aktier som ingår i anläggningstillgångar och vars avkastning tills vidare säkerställer fondens likviditet.
Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekono-miska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhål-landen. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reser-varrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetsställena inom försörjningsberedskapen. Säkerhetsupplagen roteras genom handel-stransaktioner vars avkastning varierar mycket.
Statsrådet ställer upp nationella mål för försörjningsberedskapen genom ett målbeslut som fattas ungefär vart femte år. Genom de nya mål som ställdes upp i december 2018 förskjuts tyngdpunk-ten allt mera mot att trygga logistik och tekniska system i stället för säkerhetsupplagring. En ut-fasning av fossila bränslen och förändringarna på elmarknaden förutsätter att försörjningsbered-skapen i fråga om energi ordnas på ett nytt sätt de närmaste åren.
I bokslutet för 2018 var man tvungen att skriva ned värdet på oljelagren med sammanlagt 182 miljoner euro när världsmarknadspriserna på vissa oljeprodukter sjönk strax före årsskiftet. Un-der den senaste räkenskapsperioden fortsatte prisnivån på vissa oljeprodukter emellertid stiga, vilket ledde till att nedskrivningarna från tidigare räkenskapsperioder korrigerades med uppskriv-ningar på 43 miljoner euro.
Med omsättningstillgångarnas värdeminskning inberäknad uppvisade resultatet för räkenskaps-perioden en förlust på 86 miljoner euro. Fondens balansomslutning var 1915 miljoner euro.
Efter statsrådets sänkning av målen för säkerhetsupplagringen av olja och spannmål fanns det i fonden fortfarande frigjort kapital som ska intäktsföras i statsbudgeten till ett belopp av 37 mil-joner euro, vilket överförs till statsbudgeten under 2019.
Statsgarantifonden
Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i 4 § i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till garantier, borgensförbindelser och andra an-svarsförbindelser som getts av den tidigare Statsgaranticentralen och av Exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten som föregick centralen.
Den exportgaranti- och specialborgensstock som Finnvera Abp har och som statsgarantifonden ansvarar för uppgick i slutet av 2018 till ca 23,6 miljarder euro. Det utnyttjade ansvaret var 10,1 miljarder euro och det outnyttjade ansvaret (inklusive anbud) 13,5 miljarder euro, som till största delen kommer att utnyttjas under flera års tid i framtiden. Ansvarsstocken växte från slutet av fö-regående år med ca 1 miljard euro. Beräknat branschvis var i slutet av 2018 varvens och rederi-ernas andel 55 %, medan telesektorn stod för 19 %. Den kraftiga ansvarsökningen sedan 2014 be-rodde främst på varvens och rederiernas stora beställningar på kryssningsfartyg, som medfinan-sierats av Finnvera. Ansvarsstocken omfattar dessa beställningar, som tidsmässigt kan sträcka sig nästan tio år framåt. Fortfarande kan varvs- och rederisektorn betraktas som den mest betydande branschkoncentrationen. De största enskilda ansvaren eller bransch- och landspecifika ansvar-skoncentrationerna skapar riskkoncentrationer även i framtiden och dessa strävar man efter att skydda i den utsträckning det är möjligt. De största ansvarsländerna är USA, Tyskland, Brasilien, Ryssland och Spanien. I slutet av 2018 fanns det i statsgarantifonden tillgångar på ca 680 miljoner euro. Tillsammans med Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialgarantifond på ca 756 miljoner euro uppgår fondernas buffertmedel till ca 1,4 miljarder euro för att täcka exportgaranti- och spe-cialborgensstocken. Till fonden flyter det årligen in inkomster huvudsakligen genom inkomster från återkravsfordringar till ett belopp av ca 5 miljoner euro.
Stora riskkoncentrationer och enskilda andra riskansvar för Finnvera Abp håller risknivån på en hög nivå, och även om de förväntade förlusterna på kort sikt är små så kan koncentrationerna leda till ökade kreditförluster under de följande åren. Under 2019 förväntas fondens totalansvar öka och det är möjligt att ansvarsstocken utvecklas i en mer riskfylld riktning i framtiden, med beak-tande av inte bara andra aktörer utan också en ökning av den specialrisktagning som avses i 6 § i lagen om statliga exportgarantier (422/2001). År 2018 hörde 69 % av ansvaren till de lägsta risk-klasserna (A1–B1), ca 4 % till de högsta (B3–C) och resten dvs. 27 % till klass B2. Jämfört med slutet av 2017 har riskklassfördelningen för portföljen förbättrats särskilt på grund av att riskklas-sen ändrats för några stora ansvar. De stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den in-stabila internationella ekonomin ökar dock behovet av att bibehålla fondens likvida medel på en nivå där likviditeten motsvarar riskpositionen.
Fonden för finansiell stabilitet
Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som står utanför statsbudgeten. Fonden består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av sta-bilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiav-gifter.
Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond (Single Resolution Fund, SRF). SRF utökas till sin målnivå senast 2023, varefter medel samlas i
fonden endast om den behöver användas i samband med resolutionsåtgärder. Sedan 2019 har det sammanlagda beloppet av de stabiliseringsavgifter som kreditinstitut i Finland betalat stigit av-sevärt som en följd av att Finland blev hemort för Nordea Bank Abp.
Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter (åren 2015—2024). Nordeas flytt till Fin-land i oktober 2018 ökade avsevärt de garanterade insättningar som omfattas av FinFin-lands insätt-ningsgarantisystem och därmed samlades det också in mera årliga insättningsgarantiavgifter än tidigare år. Insättningsgarantiavgifterna under kommande år väntas hålla sig nära 2019 års nivå.
Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetal-ningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarnas tillgodohavanden behövs medel ur insättningsgarantifonden.
Statens televisions- och radiofond
Statens televisions- och radiofond förvaltas av Transport- och kommunikationsverket. Sedan 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyt-tiga verksamhet. Kostnaderna för den allmännytallmännyt-tiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond. Överföringen uppgår 2020 till 533,2 miljoner euro. Finansie-ringen står numera utanför ramarna för statsfinanserna i enlighet med det förslag som den parla-mentariska arbetsgrupp som utvärderade Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet och finan-sieringen av bolaget lade fram.
Interventionsfonden för jordbruket
Ur interventionsfonden för jordbruket finansieras av Europeiska kommissionen reglerad inter-ventionsverksamhet inom jordbruket. Enligt uppskattningar kommer marknadspriserna på spann-mål att hållas på en nivå där det inte finns intresse för interventionslagring. Det fluktuerande marknadsläget inom mjölksektorn kan leda till att kommissionen tidvis öppnar interventionslag-ringen av fettfritt mjölkpulver.
Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2020 beräknas de utgifter som sta-ten ska svara för uppgå till 0,2 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventions-lagring. Beloppet täcks genom en överföring från statsbudgeten.
Brandskyddsfonden
Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.
Inflödet av brandskyddsavgifter 2020 beräknas uppgå till ca 11,8 miljoner euro.
Brandskyddsfondens viktigaste understödsobjekt är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
rädd-ningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommu-ner och avtalsbrandkårer. Fonden spelar en viktig roll som finansiär av utvecklingsprojekt, brand-stationer och materielanskaffning inom räddningsväsendet.
Oljeskyddsfonden
Ur oljeskyddsfonden ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedska-pen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importe-ras till eller transporteimporte-ras via Finland. År 2018 betalades det 13 miljoner euro i ersättningar ur fon-den. På grund av den temporära höjningen av oljeskyddsavgiften (2011—2016) och bekämp-ningsmyndigheternas fördröjda anskaffningar har fondens eget kapital stigit till 40,2 miljoner euro. Oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja, och intäkterna från avgiften uppgick 2018 till 8,3 miljoner euro.
9.2. Affärsverken
Staten har två affärsverk, Forststyrelsen och Senatfastigheter. På Senatfastigheter tillämpas lagen om statliga affärsverk (1062/2010). Forststyrelsen ombildades till ett statligt affärsverk den 15 april 2016 (lagen om Forststyrelsen 234/2016, lagen om statens skogsbruksaktiebolag 235/2016) vars verksamhet inte längre baserar sig på den tidigare lagen om statens affärsverk (1185/2002).
Inte heller den gällande lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska tillämpas på Forststyrelsen.
Forststyrelsen är ett statligt affärsverk vars uppgift är att använda, vårda och skydda statens di-rektägda, obebyggda jord- och vattenegendom som den besitter. Forststyrelsen bedriver affärs-verksamhet och sköter lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter med budgetmedel. Skogs-bruk och annan affärsverksamhet som sker på marknadsvillkor ska Forststyrelsen bedriva genom de dotterbolag som den äger. Forststyrelsens affärsverksamhet inom skogsbruket har bolagiserats till Metsähallitus Metsätalous Oy, som helt och hållet ägs av staten. Forststyrelsen betalar intäkts-föring av vinst till staten på basis av ersättningar för nyttjanderätt och utdelningar. Forststyrelsen besitter ca 12,5 miljoner hektar statsägda land- och vattenområden med ett balansvärde på ca 3,8 miljarder euro. Av detta är ca 2,6 miljarder euro grundkapital med avkastningskrav. År 2019 upp-gick Forststyrelsekoncernens prognostiserade omsättning till 362,8 miljoner euro och årsresulta-tet var 128,8 miljoner euro. År 2020 är intäktsföringen till staten 138,9 miljoner euro.
Senatfastigheter är ett statligt affärsverk vars uppgift är att tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar. Senatfastigheter kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet främst finansieras med anslag som tagits in i statsbudgeten. År 2020 är intäktsföringen från Senatfastigheter till sta-ten 35 miljoner euro. Jämfört med tidigare år minskar intäktsföringen till följd av sänkningen av hyresnivån vid ingången av 2020.
9.3. Statens ägarpolitik
Utgångspunkten för statens ägarpolitik är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resul-tat. Det primära målet för statens ägarpolitik och ägarstyrning är att utveckla bolagen, att långsik-tigt stödja ett ökat ägarvärde och att trygga en stabil utdelningsnivå.
I sin ägarstyrning fördelar staten uppgifter och ansvar mellan bolagets organ och ägare i enlighet med aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande fullmakter som riksdagen beviljat. Den statliga ägaren förutsätter att alla bolag ska fortsätta utveckla företagsansvaret som ett styrande tema för hela affärsverksamheten, som en del av strategin, riskbedömningarna och arbetet i styrelser och ledningsgrupper samt ställa upp mätbara mål för det.
9.4. Saldot för de offentliga samfunden och fördelningen av deras skulder
Saldot för de offentliga samfunden uppvisar 2019 fortfarande ett underskott. Även den centrala sektorn inom statsförvaltningen, budgetekonomin, uppvisar, uttryckt i bokföringstermer, ett un-derskott även om det betalades av på skulden inom statens budgetekonomi 2018. Statsförvalt-ningen uppvisar ett underskott även 2020. LokalförvaltStatsförvalt-ningens centrala sektor, dvs. kommunerna De statliga affärsverkens verksamhet 2020
Affärsverk (koncern)
Omsättning
Räkenskaps-periodens
resultat
Avkast-ning på investerat
kapital
Soliditets-grad Investerin gsutgifter
Personal i genom-snitt
mn €förändr.,
% mn € osätt-% av
ningen (%) (%) mn € antal
Senatfastigheter 619,0 -2,3 41,0 6,6 1,6 64,0 350 395
(koncern) 624,0 -2,2 38,0 6,1 1,5 63,0 395
Forststyrelsen 113,1 1,3 125,9 111,3 4,8 99,0 9 145
(koncern) 356,7 -1,7 120,6 33,8 4,6 98,0 619
Sammanlagt 732,1 166,9 359 540
Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk 2020 (mn euro)
Affärsverk
Senat-fastigheter Forststyrelsen Sammanlagt
Intäktsföringar i budgeten
— borgensavgifter 1,0 - 1,0
— räntor 4,5 - 4,5
— intäktsföring av vinst 35,0 138,9 173,9
— återbetalning av lån 18,3 - 18,3
Sammanlagt 58,8 138,9 197,7
Anslag för särskilda uppgifter - 50,0 50,0
och samkommunerna, uppvisar också ett underskott. Socialskyddsfonderna uppvisar ett över-skott. Det sammanräknade underskottet för enheterna utanför kärnsektorerna är cirka 0,2 % i för-hållande till BNP.
De offentliga samfundens konsoliderade EDP-skuld i förhållande till BNP förblir oförändrad 2019 och 2020. Skuldkvoten för de centrala sektorerna utjämnas också 2020, men börjar öka se-nare. Största delen av skulden utgörs av skulden inom statens budgetekonomi. Också kommuner-na och samkommunerkommuner-na har avsevärda skulder. Av enheterkommuner-na utanför de centrala sektorerkommuner-na har främst fastighetsbolagen och några andra enheter skulder. Skulderna för enheterna utanför de centrala sektorerna växer långsamt i samma mån som enheternas underskott årligen. En lista över de enheter som hör till de offentliga samfundens undersektorer finns på Statistikcentralens webb-plats1).