Tips för dokumentationen

Dokumentationen fungerar som verktyg för att sprida information om barnet bland personalen i barngruppen och samtidigt är dokumentationen en

upp-följning av barnets utveckling. Allmänna riktlinjer för dokumentering finns bl.a. i följande lagar, Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), Lagen om offentlighet i myndigheternas verksam-het (621/1999), Förvaltningslagen (434/2003) och Personuppgiftslagen (523/1999). Planen för småbarnfostran förutsätter att det finns en vårdplan för varje barn i daghemmen.

Föräldrar till minderåriga barn har rätt att se vad som står skrivet om barnet.

Det som antecknas kan gärna diskuteras tillsammans med föräldrarna, exempelvis genom att öppet gå igenom de uppgifter om barnet som är viktiga. Personalen kan även göra upp och skriva vårdplanen tillsammans med föräldrarna. Uppgifterna om barnet är sekretessbelagda, vilket betyder att man inte får berätta något om barnet för någon annan än just den som deltar i barnets vård.

Innehållet i dokumentationen kan basera sig på uppgifter från diskussions-underlaget. Det som skrivs kan beröra:

• barnets utvecklingsnivå

• barnets rutiner

• matvanor

• sovtider

• föräldrarnas önskemål

• gemensamma överenskommelser

• allergier eller sjukdomar som anses vara nödvändiga för personalen att känna till

Känsliga uppgifter om barnet som t.ex. ras, etniskt ursprung, religiös över-tygelse, hälsotillstånd eller sjukdom samt information om sociala tjänster som barnet eller familjen erhåller, bör noteras sparsamt och enbart i de fall där personalen anser att det är nödvändig information med tanke på vården av barnet. Personalen bör alltid kunna förklara varför dokumenterade upp-gifter är relevant information med tanke på vårdnaden av barnet. Om det skulle förekomma felaktigheter i dokumentationen har föräldrarna rätt att få uppgifterna ändrade. (Kääriäinen, Leinonen & Metsäranta 2006.)

13.6 Personalresurser

De olika daghemmen beskrev sin personalsituation på olika sätt, beroende på daghemmens storlek och hur många byten som skett i personalstyrkan. En del daghem har haft en väldigt stabil personalstyrka medan andra daghem ofta jobbade med nedsatt antal i personalen. Det är vanligt med byten i personal. De daghem som inte har haft många byten såg det som en stor fördel och ansåg att det underlättar samarbetet mellan kollegorna.

I daghem med många anställda går ibland en stor del av föreståndarens tid åt att skaffa vikarier och att rekrytera ny personal. Rekryteringen är i full gång under sena våren och i början på augusti, när det är många nya som ska börja under hösten. En del anställningar sker samtidigt som barnen börjar eller efter att barnet redan börjat. När det kommer ny och oerfaren personal kan det hända att de nyanställda inte får egenvårdaransvar⁵ genast, speciellt om de börjar samtidigt som många barn mjuklandar. Orsaken är att nyanställda ska hinna komma in i arbetsmodellen och förstå vad den går ut på innan de tar egenvårdaransvar. Det betyder dock att de andra egen-vårdarna har flera barn.

Olika yrkesgrupper möts i daghemmen som barnskötare, socionomer, närvårdare och barnträdgårdslärare. Deras utbildning skiljer sig mycket åt och de kan ha olika syn på verksamheten i daghem. När det blir många nyanställda som börjar samtidigt och kanske är oerfarna. Det går mycket tid åt att förklara och lära dem om daghemmets verksamhet och arbetssätt. Man kan inte känna till de nyanställdas förkunskaper. Nyanställda saknar ibland formell kompetens, vilket gör det svårt för personalen att veta vilken information som nyanställda är i behov av. Arbetsmiljön är ny och de nyanställda skall lära känna barnen och föräldrarna. Därtill skall rutiner läras ut. Det är utmanande att komma in i en barngrupp som nyanställd och börja ta ansvar för barnen.

När nyanställda introduceras till daghemmet får de följa med de andra i personalen och ta modell av dem genom att se hur de arbetar med familjerna.

För nyanställda kan det upplevas som ganska krävande att gå på hembesök

5 Att skapa och upprätthålla en nära relation till barnet, gå på hembesök, ordna mjuklandning och hålla en intensivare kontakt med föräldrarna.

till barnen, speciellt om de börjat jobba veckan innan och inte har tidigare erfarenhet. Då kan föreståndaren ta en aktivare roll under t.ex. hembesöken.

En del daghem har löst problemet genom att ta med nyanställda på hembesöken. På så sätt har nyanställda gått på ett hembesök, innan de går i egenskap av egenvårdare.

När personalen byts ofta kan det vara bra med handledning för att upprätt-hålla en känsla av kontinuitet i arbetet. Det är tungt för personalen att åter-kommande lära upp nyanställda. Många föreståndare uppger, att de undrar hur man kunde stöda de nyanställda på ett bättre sätt. Byten i personalen påverkar inte bara de anställda utan även barnen. Samtidigt förändras dynamiken i gruppen. För att kunna skapa en bra gruppkänsla behövs stabilitet. Speciell de yngre barnen reagerar ifall det blir många personal-byten.

Det finns även en skillnad på de yngsta barnen och lite äldre barnen t.ex. när det var många olika vikarier på lilla sidan, så varje gång när dörren gick så märkte man att barnen raknade i ryggen. De tittade vem det är som kommer in. Olika barn har olika sätt att uttrycka sig.

Det finns ännu en liten flicka som inte tycker om att det kommer främmande människor. Ändå är de barnen ganska gamla och inte de allra yngsta. Man måste försöka komma ihåg att minimera springet bara för att det skall vara en trygg barngrupp. Alltid går det inte men man kan försöka och göra det bästa av det man har.

Utgångspunkten är den att för de yngsta barnen skall det vara så få obekanta som möjligt i arbete och kanske då hellre flytta någon från en annan grupp för att hjälpa en stund. Samtidigt som

personalsituationen är sådan att man får vara tacksam för varje person som kan komma som vikarie. När man sen har behov av att få hjälp, så då är behovet ganska stort.

13.7 Handledning

Arbetshandledning är en viktig grundförutsättning för ibruktagandet av egenvårdarmodellen. Handledningen har ofta kommit igång medan personalen har gått utbildningen i egenvårdarmodellen. Handledningen har

sedan fortsatt under de första månaderna. Det är bra att handledningen startar i samband med att nya barn kommer till daghemmet, när personalen är i behov av att ventilera sina intryck och fråga råd.

Det var jättebra. Då tog man upp vissa fall, barn. Man borde alltid få ha det. Det kom en handledare utifrån och det var för hela personalen. Det var synd att det tog slut.

Många upplevde att handledning var en bra sak i början när allt var så nytt.

Handledningen bör skötas av någon som är en utbildad arbetshandledare.

Vanligtvis var handledningen varannan vecka och 90 minuter per gång.

Föreståndarna uppger att det är svårt att hinna handleda sin personal.

En föreståndare:

Det är en viktig bit. Föreståndarna hinner inte handleda alls. Det måste man absolut göra något åt. Egenvårdarmodellen kan inte fortsätta om man inte satsar på handledning.

Personalen uttryckte önskemål om att handledaren helst ska känna till daghemsverksamheten och egenvårdarmodellen. En del daghem upplevde det frustrerande när deras handledare själv inte visste hur egenvårdar-modellen fungerar, eftersom det var i själva utförandet som personalen ville ha hjälp. Det bör dock påpekas att när modellen infördes var det svårt att hitta handledare som hade insikter eller erfarenheter i modellen eftersom arbetssättet var nytt.

Handledning kan säkert vara en bra sak men det måste utgå ifrån vad det är för arbetssätt egentligen. Det måste vara genomtänkt och sen faktiskt en människa som vet vad egenvårdarmodellen är, gärna en som kanske har jobbat med det dessutom. Annars, vad får man ut av det?

En annan viktig sak att komma ihåg är att anpassa handledningstimmarna enligt tiderna i daghemmet, så att personalen har möjlighet att lösgöra sig från barngruppen. Ett daghem som även har kvällsöppet hade löst det så att de hade handledning på kvällar. Handledningen är viktig för det ger en möjlighet att betrakta arbetet ur ett annat perspektiv och det ger stöd och

verktyg till personalen. Möjligheten att sätta sig ner och ta den där tiden för att uttrycka sina tankar är viktigt. När det inte har funnits möjlighet till hand-ledning har ett daghem löst det genom att ordna småbarnsgruppmöten, där personalen diskuterat igenom aktuella frågor.

I småbarnsgrupperna vi har diskuterat barnen med föreståndaren.

Man har upplevt att det behövs. Det är bra att man kommer tillsammans och diskuterar. Ibland när det är något problem så blir man fast i det och kommer inte vidare, men någon som inte är lika involverad kan se situationen ur en annan synvinkel.

För större daghem kan det vara lättare att hitta tiden att träffas med kollegor och prata igenom sådant som personalen funderar på. På mindre daghem är inte på samma sätt möjligt, att flera samlas kring samma bord under den tiden som barnen är i daghemmet.

14