En stadig grund för välfärden

Tabell 52. Nyckeltal för riktlinjen En stadig grund för välfärden åren 2012–2014

2012 2013 2014 2015

Förväntad pensioneringsålder för en 25-åring (arbetspension) 60,9 60,9 61,2 61,1 Inledd åldersstandardiserad sjuk- eller invalidpension³⁴bland 25–62-åringar

(arbetspensioner), sammanlagt, ‰ 6,3 6,3 5,6 5,6

Andelen dagar som betalats till fäder av föräldradagpenningen, % 8,7 8,8 8,3 9,7 Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare), per miljon

arbetstimmar 30,4 29,6 29,2 ..

Socialutgifterna/BNP, % 30,1 31,1 31,9 32,6*

* Preliminär uppgift

Den förväntade pensioneringsåldern har stigit med nästan två år för såväl 25- som 50-åringarna jämfört med nivån före pensionsreformen 2005. Under perioden 2011–

2015 har den förväntade pensioneringsåldern stigit med 0,7 år Till de största orsa-kerna till att pensioneringsåldern har stigit under de senaste åren hör att en del pensionsalternativen har avvecklats (avskaffandet av arbetslöshetspensionen och

34 Inledda sjuk- eller invalidpensioner avspeglar hur stor del av de icke-pensionerade arbetspensionsförsäkrade som under året har gått i sjukpension. Att indikatorn är åldersstandardiserad anger i fråga om förändringar i in-ledda sjuk- eller invalidpensioner att befolkningens åldersstruktur inte påverkar den. Standardiseringsåret är 2000.

förtida ålderspensionen) och att antalet personer som har blivit sjuk- eller invalid-pensionärer har minskat. Minskningen har varit en fjärdedel sedan 2008. År 2015 steg pensioneringsåldern emellertid inte, utan den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar sjönk med 0,1 år. I fortsättningen kommer effekterna av 2005 års pensionsreform inte att höja pensioneringsåldern lika mycket som hittills, utan läget inom ekonomin och sysselsättningen kommer att ha en större betydelse. Det be-döms att pensioneringsåldern under de närmaste åren kommer att stiga klart lång-sammare än de senaste åren.

Det är också positivt att sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare har stigit kontinuerligt efter den nedgång som skedde i samband med finanskrisen 2009.

År 2015 var sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagarna bland de högsta som noterats under den tid som den statistikförts. Likväl är deltagandet i arbetsmark-naden bland 55–64-åringar lägre i Finland än i de andra nordiska länderna. På grund av att befolkningsstrukturen förändras väntas den äldre arbetskraften växa i framti-den. Samtidigt som sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare har vuxit, har sysselsättningsgraden bland personer under 35 sjunkit. År 2014 var sysselsättnings-graden bland personer i åldern 25–34 år lägre än någonsin under 2000-talet.³⁵ På längre sikt tros 2017 års pensionsreform höja den förväntade pensioneringsåldern gradvis fram till 2027, och höjningen blir 0,8 år högre än enligt beräkningar baserade på gällande lag. Dessutom väntas pensionsreformen fortsätta att höja sysselsätt-ningsgraden bland äldre arbetstagare.³⁶

Andelen familjedagpenningar som betalades papporna började stiga klart 2015. An-talet dagar per pappa låg på samma nivå som 2014. Ökningen förklaras mycket rik-tigt av att antalet pappor som fick föräldrapenning steg med lite över 10 % år 2015.

Den klara ökningen förklaras delvis av den större valfrihet och flexibilitet som följde med lagändringen som trädde i kraft 2013. Likväl är pappornas andel av mottagarna av föräldrapenning fortfarande mindre än i Sverige, Norge eller Island.

På grund av att bruttonationalprodukten har utvecklats svagare än väntat och kost-naderna för arbetslösheten och de äldre har ökat, har socialutgifternas förhållande till bruttonationalprodukten stigit snabbt sedan 2012. År 2011 var förhållandet mellan socialutgifternas och bruttonationalprodukten 28,8 %, medan det enligt preliminära uppgifter för 2015 var ca 32,6 %. Även ökningen i socialutgifterna fortsatte 2015 en-ligt de preliminära uppgifterna. En viktig fråga i framtiden är att anpassa socialutgif-terna till bruttonationalproduktens utveckling och att skapa en hållbar utgiftsstruktur.

När befolkningen åldras kommer pensionsutgifterna att öka, men man har likväl för-berett sig på denna ökning. Enligt resultaten av en långsiktig känslighetskalkyl för arbetspensionsanstalterna ser det ut som om pensionssektorn snarare kommer att visa ett litet överskott än ett underskott³⁷.

Antalet arbetsolyckor i relation till antalet utförda arbetstimmar har följt en oavbrutet sjunkande trend sedan 2011. Den sjunkande arbetsolycksfrekvensen bland lönta-garna vittnar om förändrinlönta-garna i det finska arbetslivet och om lyckade åtgärder för

35 Kannisto J. (2015) Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland. Pensionsskyddscentralen, Eläketurvakeskuksen tilastoraportteja 03/2015.

36 Kautto M. – Risku I. toim. (2015) Laskelmia vuoden 2017 työeläkeuudistuksen vaikutuksista. Eläketurvakeskus, Eläketurvakeskuksen raportteja 02/2015.

37 Kotamäki M – Vaittinen R. – Vanne R. (2016) Työeläkelaitokset julkisessa taloudessa. Talouspolitiikan arviointi-neuvoston vuoden 2015 raportin liite.

att förbättra arbetarskyddet. Enligt preliminära uppgifter steg antalet dödsfall på ar-betsplatserna dock en aning 2015.³⁸

Beredningen av pensionsreformen fortsatte på grundval av en överenskommelse mellan arbetsmarknadens centralorganisationer. I överenskommelsen ingick föränd-ringar i arbetspensionsskyddet. Målet med reformen är att förlänga arbetslivet och minska hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin.

Programmet Partiellt arbetsförmögna i arbete med syfte att ta fram praktiska instru-ment för att stödja arbetsförmågan och anställbarheten slutfördes. Arbetsgivarna hade betydande nytta av den verksamhetsmodell med samordnare för arbetsför-mågan som togs fram i projektet. Enligt en undersökning som ingick i programmet skedde positiva förändringar i attityderna till partiellt arbetsförmögna arbetstagare på arbetsplatserna. Man lärde sig använda instrument avsedda för att stödja partiellt arbetsförmögna effektivt, samarbetet intensifierades och stödåtgärderna för att hitta sysselsättning för partiellt arbetsföra blev lösningsorienterade. Programmet fungerar som grund för regeringens spetsprojekt Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra.

Förlängningen av arbetslivet kräver också insatser för att upprätthålla arbetsför-mågan. För arbetarskydds- och arbetshälsosamarbetet utvecklades en verksam-hetsmodell där alla tjänster ska ges över en disk. Med hjälp av modellen ska varje arbetsplats kunna nå den lagfästa basnivån och utveckla den vidare.

Arbetarskyddsförvaltningen genomförde ett program för bekämpning av grå ekonomi genom övervakning av efterlevnaden av beställaransvarslagen, utländska arbetsta-gares rätt att arbeta i Finland och personkort för byggbranschen. Kontroller som ut-fördes 2015 ledde till att försummelseavgifter som uppgick till sammanlagt 255 236 euro fastställdes enligt beställaransvarslagen.

Den offentliga sektorn har tagit i bruk de nationella informationssystemtjänsterna för social- och hälsovården (Kanta) enligt planerna, men anslutningen av den privata sektorn till patientdataarkivet har fördröjts. Dessutom pågår lagstiftningsarbete som rör användningen av uppgifter inom social- och hälsovården och om personregister.

Genom detta görs det möjligt att samanvända uppgifter inom social- och hälsovä-sendet och att vidareutnyttja klientuppgifter som uppkommer i social- och hälsovår-den i forskning, ledning, verksamhetsutveckling och övervakning.

Programmet SADe för utvecklande av elektroniska tjänster för medborgarna avslu-tades. Programmet hade som mål att utveckla och ta i bruk förfaranden och elektro-niska tjänster som stöder medborgarnas hälsa och välfärd, gör det lättare att välja tjänst och att söka sig till tjänsten, förbättrar medborgarens möjligheter att delta i planeringen av tjänsterna och effektiviserar växelverkan mellan medborgaren och yrkesmannen på serviceenheten. I SADe-programmet genomfördes elektroniska tjänster riktade till medborgarna. En del av dem används allmänt och har även lett till ändrade verksamhetsmodeller inom hälsovården. På grundval av genomförandet har nya utvecklingsprojekt redan inletts (det virtuella sjukhuset). En del av tjänsterna och specifikationerna blev klara medan projektet pågick, men användningen av dem har ännu inte blivit etablerad (t.ex. elektronisk tidsbeställning) eller så kräver användning i större skala integration i andra tjänster eller informationssystem (t.ex. ett tjänstere-gister). Det faktum att målen delvis inte uppnåddes berodde på att såväl specifice-ringen som genomförandet och sammanfogningen av de olika delprojekten var

38 TVL 2015 – Työtapaturmat tilastojulkaisu 2015. Tapaturmavakuutuslaitosten liitto.

rare än väntat. Man lyckades inte helt synkronisera utvecklandet av de nationella och regionala tjänsterna sinsemellan vad beträffar tidsplanen.