Kommunikationssektorn

Mångsidiga och högklassiga informations- och kommunikationstjänster till-handahålls till rimligt pris i hela landet.

Internetuppkopplingarna fortsatte att öka och överföringskapaciteten steg. Ökningen av uppkopplingarna hänger samman med att smarttelefonerna har ökat så snabbt.

Sommaren 2015 hade nästan 80 % av de fasta bredbandsuppkopplingarna en has-tighet på drygt 10 Mbit/s. Det hade också skett en del framsteg i tillgången till hög-hastighetsuppkoppling. I slutet av 2014 hade 73 % av hushållen tillgång till uppkopp-lingar med minst 30 Mbit/s.

Figur 7. Mobiluppkopplingar i Finland, totalt, 1 000 uppkopplingar

Under året fortsatte utbyggnaden av fjärde generationens mobilnät i överensstäm-melse med tre koncessioner som beviljats med stöd av auktionen av frekvensområ-det 800 MHz. Näten ska senast 2019 täcka in 97 eller 99 % av befolkningen. Målet kommer sannolikt att nås i förtid, eftersom täckningen redan nu är drygt 95 % av befolkningen. Nätverken kommer att ytterligare förbättra tillgången till snabba mobila bredbandsuppkopplingar.

Den femte uppbyggnadsperioden för offentligt stödda bredbandsprojekt för gles-bygdsområden med en överföringskapacitet på 100 Mbit/s är klar. De nät som vid utgången av 2015 hade byggts inom ramen för projektet innefattar cirka 70 000 hushåll. Med de fullmakter som har beviljats fram till nu ska det enligt upp-skattning gå att uppnå en tillgänglighet på cirka 100 000 hushåll. När projektet star-tade 2008 uppskatstar-tades det att man kommer att bygga ut bredband till cirka 130 000 hushåll i glesbygden.

Projektet för en undervattenskabel i Östersjön (Finland–Tyskland), som syftar till att förbättra Finlands internationella teleförbindelser, startade i oktober 2015. Kabeln sänktes i sin helhet i Östersjön och den togs i drift i mars 2016. Den lyfter säkerheten i utlandsförbindelserna till en ny nivå och gör Finland avsevärt mer konkurrenskraftigt som säte för informationsintensiv industri.

Priserna på de viktigaste teletjänsterna, mobilsamtal och bredbandstjänster har fort-satt sjunka. Däremot har prisnivån på tjänsterna inom det fasta nätet stigit avsevärt.

Den främsta orsaken till det är att användningen av nätet minskat, medan nivån på kostnaderna för nätet är oförändrad. I en internationell jämförelse ligger priserna i Finland på en fördelaktig nivå och är generellt sett inom såväl mobiltelefoni som bredbandstjänster betydligt lägre än genomsnittet för västländerna.

Figur 8. Det lägsta listpriset för fast bredbandsuppkoppling i Finland och Sverige samt medianpris för EU-länderna, maj 2015

Det finns tio digitala sändningsnät för markbunden television och två operatörer av sändningsnäten. Näten täcker som mest in 99,99 % av befolkningen, i annat fall kan motsvarande sändningar tas emot via satellit. I det markbundna nätet erbjuds när-mare tjugo fria kanaler som kompletteras av ett omfattande utbud av betalkanaler.

Drygt 60 % av hushållen är anslutna till ett kabeltelevisionsnät. Det nuvarande utbu-det inom televisions- och radioverksamheten drivs och utvidgas i viss mån genom att koncessioner beviljas inom ramen för den fria kapaciteten (kanalknippen, frekven-ser). Under året fick fyra företag nätkoncession för markbundet digitalt sändningsnät för perioden 2017–2027. I takt med den tekniska utvecklingen och international-iseringen av marknaden har konsumenterna fått tillgång till ett allt större programut-bud. Bredband och Internet blir också allt viktigare distributionskanaler för televis-ionsinnehåll.

Den finländska pressen har mycket stor betydelse för en pluralistisk informations-förmedling och för kulturen och språken i vårt land. Också pressen påverkas i hög grad av digitaliseringen. För att möta omvälvningarna i medievärlden anvisades un-der året offentliga medel för att påskynda mediala innovationer.

Kommunikationens och informationssamhällets bastjänster och deras säker-het är säkerställda.

De lagstadgade post-, telefon- och bredbandstjänsterna ligger i hela landet i princip på den nivå som lagen förutsätter. Särskilt avseende har fästs vid mobilnätets täck-ning, tillgången till bredbandsuppkoppling som tillhandahålls som samhällsomfat-tande tjänster med en överföringskapacitet på 2 Mbit/s samt lagenligheten i utbudet av postanstalter.

Tillgången till posttjänster låg på den nivå som lagen kräver. Det fanns inget behov av att införa ett finansieringssystem för att trygga samhällsomfattande posttjänster.

Under 2015 vidtogs lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som förbättrade nätens och tjänsternas tillförlitlighet och driftsäkerhet. Ett av regeringens spetsprojekt går ut på att bygga upp en tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet. En viktig åtgärd 2015 var att en nationell strategi för informationssäkerhet utarbetades. Den avser att för-bättra förtroendet för Internet och digitala tillvägagångssätt. Strategin godkändes i mars 2016. Förhandlingarna om EU:s direktiv om nät- och informationssäkerhet slut-fördes 2015.

Under året var antalet fel och störningar i kommunikationsnätet få. Det förekom 14 allvarliga fel som påverkade fler än 100 000 användare (allvarlighetsklass A) och 33 fel som påverkade tiotusentals användare (allvarlighetsklass B). Både siffrorna låg ungefär på samma nivå som året innan, som också var ett relativt bra år vad be-träffar antalet skador.

Informations- och kommunikationstekniken och de digitala tjänsterna används fullt ut för att främja samhällets funktion, medborgarnas välfärd och företagens konkurrenskraft.

Digitala tjänster blir allt viktigare för vår ekonomi. Finländarna använder elektroniska tjänster i allt större utsträckning samtidigt som företagen fått bättre möjligheter att skapa och dra nytta av elektroniska tjänster.

Under året fortsatte de tidigare åtgärderna, som förbättrar möjligheterna att dra nytta av stora datamängder (big data) för att skapa ny affärsverksamhet och nya tjänster.

Kommunikationsministeriet slutförde sin intelligenta strategi (KIDE). Inom ramen för strategin togs en rad åtgärder och projekt fram som är till nytta när digitala tjänster utvecklas. Projekten genererade mer kunskap och information om digitalisering och samarbetspartnerna (offentliga och privata aktörer) förbättrade sin digitala kompe-tens.

Under året slutfördes ett projekt som syftade till att starta en utvecklings- och test-miljö för framtagning av digitala tjänster. Projektet skapade en fungerande forsk-nings- och utvecklingsmiljö för molntjänster, men det gick inte att få en tillräckligt stor kundkrets. Följaktligen avvecklades projektet successivt. Programvarorna och dokumentationen publicerades med licens för öppen källkod och öppen dokumentat-ion. Utvecklingsprojektet för offentliga digitala tjänster JulkICT Lab utnyttjade miljön ända tills den avvecklades. Infrastrukturen används nu för andra ändamål. Projektet hade fått ett anslag på 3,8 miljoner euro för 2013–2015 och knappa 0,7 miljoner euro är kvar av anslaget.

Arbetsgruppen för tillståndet på mediemarknaden, ledd av professor Anssi Vanjoki, blev klar med sitt uppdrag i december 2015 och en parlamentarisk arbetsgrupp till-sattes för att göra en bedömning av Rundradions uppgifter och finansieringen av bolaget.

Statsrådet beviljade programkoncessioner för radioverksamhet på de lediga frekven-serna. I december 2015 beviljade statsrådet koncessioner för nio områden.

Tabell 40. Servicenivån inom kommunikationsnäten

Tillgång till kommunikationstjänster Utfall

2013 Utfall

2014 Utfall

2015 Mobilnät

* GSM-nätets befolkningstäckning, % 99,8 99 99,9

* GSM-nätets geografiska täckning, % 99 99 99

* 3G-nätets befolkningstäckning, % 98–99 98–99 99,9

* 3G-nätets geografiska täckning, % över 90 över 90 97,8

* 4G-nätets befolkningstäckning, % ca 80–90 % 98,3

* 4G-nätets geografiska täckning, % ca 20–50 % 64,5

Bredbandsnät (läget 30.6 för respektive år)

* befolkningstäckning, % 99,9 99,9 99,9

* mobila uppkopplingar 9 310 000 9 370 000 9 420 000

* fasta uppkopplingar 810 000 690 000 580 000

* bredbandsuppkopplingar i det fasta nätet 1 698 000 1 713 000 1 732 000

* mobila bredbandsuppkopplingar²⁶ 5 510 000 6 660 000 7 140 000

Täckningsgrad för tevesändningar via antenn

Kanalknippe A och B (DVB-T), % av befolkningen 99,9 99,9 99,9

Kanalknippe C (DVB-T), % av befolkningen 91 93 93

Kanalknippe D (DVB-T2), % av befolkningen 64 (mobil)

80 (fast) 85 85

Kanalknippe E (DVB-T) 96,4 96 96

Kanalknippe H (DVB-T), % av befolkningen 64 64

Kanalknippe VHF-A, VHF-B och VHF-C (DVB-T2), % av befolkningen 85 84 84

26 Innehåller alla dataöverföringsuppkopplingar med månadsavgift i mobilnätet.