En hållbar användning av naturresurser och en fungerande marknad för återvinning . 145

Den gröna tillväxten går framåt

Beredningen av ett program för grön ekonomi inleddes. Enligt en utvärdering av för-söks- och utvecklingsprojekten inom den gröna ekonomin kan man i försökspro-jekten identifiera innovativa nya verksamhetsmodeller och lyckade försök. För att förbättra materialeffektiviteten inom olika sektorer infördes det en verksamhetsmo-dell för industriell symbios, som drygt 400 företag från 8 olika landskap har anslutit sig till.

Antalet samhälleliga åtaganden för hållbar utveckling ökade till cirka 200. Genom-slagskraften ökade i och med att nya sektorer kom med (Finansbranschens Central-förbund med partner, skogsindustrin, Finsk Handel och Finsk Energiindustri). Av alla som har förbundit sig vidtar nästan hälften åtgärder som främjar en kolneutral och resursklok ekonomi samt hållbara livsstilar och samhällen. Finlands samhälleliga åtagande för hållbar utveckling har fått mycket uppmärksamhet internationellt och utgör i flera länder ett gott exempel för genomförandet av målen i FN:s Agenda 2030.

Nyttiggörandet av avfall ökar

Deponeringen av avfall på avstjälpningsplatser fortsatte att minska. År 2014 depone-rades 17 % av det kommunala avfallet på avstjälpningsplatser och denna andel be-räknas sjunka under 10 % år 2016. Organiskt avfall får inte deponeras på avstjälp-ningsplatser från och med 2016. Återvinningens andel av den totala mängden kom-munalt avfall har däremot hållit sig på samma nivå (32–34 %) under flera år.

Europeiska kommissionen lade i december fram ett nytt förslag om det så kallade paketet om cirkulär ekonomi. I kommissionens handlingsplan för den cirkulära eko-nomin som ingår i paketet granskas de åtgärder i anslutning till produktion, produkt-planering, konsumtion, avfallshantering och marknaden för återvunna material som inom de närmaste åren bör vidtas på EU-nivå för att främja en cirkulär ekonomi.

Dessutom föreslås mål som är strängare än nu för förberedelse för återanvändning och återvinning av kommunalt avfall och förpackningsavfall samt minskning av kommunalt avfall som deponeras på avstjälpningsplatser. Miljöministeriet var i sam-arbete med de andra centrala ministerierna med och påverkade beredningen av kommissionens förslag, och som resultat tog kommissionen med till exempel en möj-lighet att beakta direkt återanvändning av produkter i målen för kommunalt avfall och förpackningsavfall i förslaget. Målet för förhandspåverkan var också en handlings-plan som omfattade betydligt mera än avfallshanteringen samt att den cirkulära eko-nomin skulle kopplas till bioekoeko-nomin, vilket också har beaktats i förslaget.

Det omfattande lagstiftnings- och vägledningsarbetet i anslutning till den totalrevide-ring av avfallslagstiftningen som inleddes 2010 blev nästan avslutat. Beredningen av en ny riksomfattande avfallsplan inleddes. Uppgiftsbeskrivningen för den strategiska samarbetsgruppen för avfallsfrågor utvidgades 2015 till att omfatta cirkulär ekonomi.

En konsekvensbedömning av en begränsning av kommunernas ensamrätt i fråga om avfallshanteringen inleddes. Det görs bedömningar av vilka konsekvenser änd-ringen har för bland annat ökad återvinning, konkurrensneutralitet och främjande av

konkurrens, tillgången på avfallshanteringstjänster och nivån på miljö- och hälso-skyddet.

Genom det program för återvinning av näringsämnen som miljöministeriet genomför sedan 2010 främjas måluppfyllelsen för vattenvården och havsvården och siktar man i enlighet med de åtaganden som gjorts på en förbättring av särskilt Skärgårdshavets tillstånd. Det har hittills beviljats 11,9 miljoner euro för genomförandet av program-met, med vilket man har finansierat över 50 försöks- och utvecklingsprojekt. Hälften av dessa pågår ännu. Inom programmet har det utvecklats nya innovativa metoder och arbetssätt för vattenskyddet och återvinningen av näringsämnen, bland annat tillvaratagande av näringsämnen vid behandlingen av avloppsvatten, effektivare an-vändning av gödseln vid gödsling samt nyttiggörande av näringsämnena i vass. Med hjälp av konceptet Näringsneutral kommun (RANKU) har man utvecklat nya former av samarbete på regional nivå. Genom projekten i programmet håller det också på att uppstå ny affärsverksamhet, såsom agroekologiska symbioser.

12.4.3 En god miljöstatus

Vatten- och luftkvaliteten förbättras

Statsrådet godkände sju regionala förvaltningsplaner för vattenvården som sträcker sig till 2021 och ett åtgärdsprogram för havsförvaltningsplanen. I planerna läggs det fram kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå och upprätthålla en god status i vatt-nen och havet. Nya öppningar i programmet är minskningen av marint avfall och bekämpningen av undervattensbuller.

För närvarande är den ekologiska statusen för 85 % av sjöarnas, 65 % av åarnas och 25 % av kustvattnens areal hög eller god i Finland. Av de cirka 3 800 grundvat-tenområden som är viktiga för vattenförsörjningen har cirka 350 utsetts till riskområ-den, och 98 av dem har dålig status. Sedan 2009 har antalet områden med dålig status ökat med 16. En god status i havsmiljön har i huvudsak uppnåtts i fråga om endast tre (främmande arter, havsbottnens integritet och hydrografiska förändringar) av sammanlagt 11 kvalitativa deskriptorer.

En god status har inte uppnåtts i fråga om biologisk mångfald, näringsvävarnas till-stånd, övergödning, koncentrationer av främmande ämnen i miljön och främmande ämnen i fisk som är avsedd som livsmedel. På grund av bristfälliga uppgifter saknas en grundlig utvärdering av statusen i fråga om populationerna av kommersiellt nytt-jade fiskar, marint avfall samt tillförsel av energi och undervattensbuller. Genom vat-ten- och havsvårdsåtgärderna beräknas havsmiljön och 85 % av älvarnas och 95 % av sjöarnas areal ha uppnått god status före 2021. I fråga om andra vatten har man som mål att uppnå god status senast 2027.

Övergångsperioden för avloppsvattenförordningen för glesbygdområden förlängdes med två år fram till mars 2018.

Det nya handlingsprogrammet för EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes i juni. Samarbetet mellan politikområdet Nutri, som fokuserar på bekämpningen av övergödning, och HELCOM intensifierades och strategiska flaggskeppsprojekt främ-jades. En kartläggningsundersökning om belastningen från Vitryssland ledde till fort-satt beredning av två kommunala avloppsvatteninvesteringar hos Europeiska ban-ken för återuppbyggnad och utveckling.

NTM-centralernas uppföljning av insjöar och kuster begränsades och man övergick från arbete som förvaltningen själv utför till köptjänster. Den nuvarande uppföljning-ens tillförlitlighet anses inte ha försämrats i väsentlig grad. Preliminärt kommer kost-naderna för terrängarbete och analyser att sjunka med upp till 40 % till följd av gall-ringen av uppföljningen och övergången till köptjänster.

I Finland har det utförts arbete i anslutning till förorenade markområden i ett kvarts sekel och information har samlats in från över 25 000 områden. Över 5 000 områden har sanerats och närmare 10 000 har undersökts. Målet för den nationella strategi för riskhantering i anslutning till förorenade markområden som blev klar i december är att riskerna i anslutning till områdena ska fås under kontroll på ett hållbart sätt före 2040. Strategin inbegriper bland annat ett riksomfattande forsknings- och sane-ringsprogram för förorenade markområden och ett försöksprogram för sanering som hör till regeringens spetsprojekt.

Planeringen av det nationella luftvårdsprogrammet har inletts. Målet med planen är att få olika sektorer att förbinda sig till åtgärder som minskar luftutsläppen, så att luft-kvaliteten förbättras, hälso- och miljöolägenheterna på grund av luftföroreningar minskar och Finland uppfyller sina internationella förpliktelser. Den gällande gränsen för utsläpp av ammoniak har överskridits och man har svarat på tillsynsförfarandena i anslutning till detta både från EU:s sida och konventionen om långväga transport av luftföroreningar.

De ändringar som gjordes i fas 2 av reformen av miljöskyddslagen trädde i kraft. Ge-nom den slopades förfarandet för översyn av tillståndsvillkor, sammanslogs förfaran-dena för marktäktstillstånd och miljötillstånd och höjdes tröskelvärförfaran-dena för tillstånd för djurstallar. Tillsynen över miljöskyddet blev avgiftsbelagd från ingången av året.

NTM-centralerna tog ut sammanlagt 1,8 miljoner euro i tillsynsavgifter.

Utveckling av den byggda miljön förbättrar människans välbefinnande

Genom en ändring av markanvändnings- och bygglagen frångår man förfarandet med fastställande av landskapsplaner och kommunernas gemensamma generalpla-ner. NTM-centralernas nuvarande rätt att bevilja undantag överfördes i sin helhet till kommunerna vid ingången av april 2016.

Den arbetsgrupp som ska bereda smidigare planläggnings- och byggprocesser in-ledde sitt arbete. Målet är bland annat att skapa större smidighet vid kompletterings-byggande och ändring av byggnaders användningsändamål, underlätta kompletterings-byggande i glesbygdsområden, lätta upp styrningen av stora detaljhandelsenheters placering och utveckla närings-, trafik- och miljöcentralernas roll i konsultativ riktning.

Riktvärdena för utomhusbuller från vindkraftverk ändrades. Ändringen säkerställer en hälsosam och trivsam livsmiljö och ger optimala möjligheter till en kostnadseffek-tiv placering av vindkraften i relation till boende.

Användningen av elektroniska tjänster som stöder en utveckling av den byggda mil-jön och byggande ökade. Digitaliseringen av tillståndsansökningar och tillståndsbe-handlingen (Lupapiste) främjar e-servicen när det gäller exempelvis bygglov. Nästan hundra kommuner har tagit eller håller på att ta Lupapiste i bruk och omkring tre-hundra kommuner använder rådgivningstjänsten. Av de tillståndsansökningar som gäller byggande görs redan en femtedel via Lupapiste.

Tjänsterna Harava och Tarkkailija har i synnerhet förbättrat möjligheterna till delta-gande och samverkan. Den kartbaserade informationstjänsten Tarkkailija har haft närmare 50 000 användare. Frågetjänsten Harava har cirka 80 användarorganisat-ioner och via tjänsten har det gjorts närmare 250 offentliga enkäter i Finland. Tjäns-ten har redan använts även i Spanien, Schweiz och Sverige. Åren 2010–2015 an-vändes cirka 12 miljoner euro för servicehelheten för byggd miljö och boende, som hör till SADe-programmet.

Åtgärdsprogrammet Fukt- och mögeltalkot, som inleddes 2010, avslutades i decem-ber 2015. Målet för talkots sista programår var att med hjälp av effektiv informations-spridning och samarbetspartner på så bred front som möjligt få verktygen och de nya verksamhetsmodellerna att tas i bruk av alla aktörer och medborgarna. Skapandet av ett utbildningsnät var en betydande framgång som programmet hade på riksnivå.

Tack vare utbildningen har expertisen vad gäller fuktskador och inomhusluft ökat och likaså det kunnande som krävs för besiktningar. Åren 2009–2015 användes sam-manlagt cirka 4,8 miljoner euro till att genomföra åtgärdsprogrammet.

Enligt en utvärdering av Ramboll Ab var verksamheten med Fukt- och mögeltalkot mycket framgångsrik i förhållande till de resurser man hade till sitt förfogande. Tack vare Fukt- och mögeltalkot beaktas frågor i anslutning till fuktkontroll bättre än tidi-gare inom byggbranschen, vilket leder till bättre byggande. Åtgärdandet av de 14 åtgärdspunkter som nämns i riksdagens skrivelse om fukt- och mögelproblem i byggnader gick år 2015 framåt i enlighet med handlingsplanen, och om detta rappor-teras i svaren med anledning av ställningstagandena i bilaga 3 till regeringens årsbe-rättelse.

I samband med översynen av byggbestämmelsesamlingen ska förordningarna om byggande ses över före utgången av 2017. Uppdateringarna av de förordningar och anvisningar som gäller projektering av byggnader, arbetsledaruppgifter vid byggande och myndigheternas verksamhet trädde i kraft i juni 2015. Klarare och enhetligare normer för byggandet kommer att leda till bättre byggande.