Ett effektivt försvarssystem

Försvarsförmågan bygger på försvarssystemets kapaciteter och det stöd dessa får genom nationellt och internationellt samarbete. Det primära målet med försvarsför-mågan är att skapa en förebyggande tröskel mot bruket av militärt våld och mot hot om militärt våld samt beredskap för att avvärja eventuella angrepp.

Försvarsmaktens förmåga att fullgöra sina lagstadgade uppgifter är det främsta krite-riet på förvaltningsområdets effektivitet och resultaten av försvarsmaktens verksam-het. Denna förmåga bygger på en ändamålsenlig organisation och handlingsmodell i fredstid och en utifrån detta producerad prestationsförmåga i krig. Förutsättningarna för försvarssystemets förmågor och utvecklingen av dem kan också bedömas utifrån utvecklingen inom följande delområden: den materiella kapaciteten, personalen samt infrastrukturen och förvaltningen av lokaler. Vidare kan man granska huruvida nivån på försvarsmaktens verksamhet i fredstid tillräckligt väl stöder upprätthållandet av försvarsmaktens förmågor på lång sikt.

Förändringarna i omvärlden har beaktats vid fullgörandet av de lagfästa uppgifterna

Försvarsmakten upprätthåller en lägesbild som stöder försvaret. Territorialövervak-ningen, tryggandet av den territoriella integriteten och regleringen av beredskapen ligger på den förutsatta nivån. Förändringarna i omvärlden har beaktats vid fullgö-randet av de lagfästa uppgifterna. De operativa flygningarna fortsatte på förhöjd nivå.

Marinen har inarbetade och effektiva rutiner för att skapa en internationell marin lä-gesbild.

De strukturella och verksamhetsrelaterade förändringar som ingick i försvars-maktsreformen har genomförts

Avsikten var att försvarsmaktsreformen skulle lägga grunden för försvarsmaktens funktionsförmåga och fortsatta utveckling då 2020-talets försvarsförmåga byggs upp.

Reformen skulle anpassa försvarsmaktens struktur och handlingsmodeller till den givna resursnivå som planeringen utgått från. De strukturella och verksamhetsrelate-rade förändringar som ingick i försvarsmaktsreformen har genomförts planenligt.

Reformeringen av upphandlingen och förfarandena för självservice mötte vissa initi-alsvårigheter, vilket delvis var väntat med hänsyn till reformens omfattning. Nya handlingsmodeller och processer inarbetades under 2015 och arbetet fortsätter även 2016. Försvarsmakten kommer senast oktober 2016 att göra en helhetsutvär-dering av reformen.

Den återställda verksamhetsnivån stöder upprätthållandet av kapaciteterna Kvantiteten på försvarsmaktens övningsverksamhet 2012‒2014 tillät inte övning av alla nödvändiga truppsammansättningar. Inte heller fartygs- eller flygverksamheten var tillräckligt omfattande. Nivån på verksamheten återställdes planenligt. Den nivå på verksamheten som uppnåddes 2015 ska upprätthållas också under peri-oden 2016‒2020, vilket på ett centralt sätt stöder upprätthållandet av kapaciteterna på lång sikt.

Tabell 14. Nyckeltal som beskriver försvarsmaktens verksamhet 2012

utfall 2013

utfall 2014

utfall 2015

mål 2015

utfall

Utbildade beväringar 21 934 21 904 21 418 21 300 21 328

Reservister utbildade vid repetitionsövningar 4 321 4 863 5 818 18 000 18 526

Stridsövningsbaserade terrängdygn i genomsnitt

per beväring som tjänstgjort 6 mån. 25 26 26 35 36

Flygtimmar för Hornet-jaktplan 8 071 7 919 7 998 8 900 8 999

Flygtimmar för NH90-helikoptrar 1 414 1 323 1 271 1 650 1 654

Fartygsdygn för stridsfartyg (1 A) 1 003 1 161 1 158 1 400 1 196

Den målsatta nivån för marinens fartyg uppnåddes inte på grund av en försening av leveransen av det tredje minröjningsfartyget och tekniska fel i fartygen av Katanpää-och Raumaklass. NH90-transporthelikoptrarnas användbarhet förbättrades avsevärt jämfört med tidigare år. Målet för flygvapnets flygtimmar överskreds till följd av den ökande operativa flygverksamheten.

Genom en ökning av antalet stridsövningsdygn förbättrades truppernas förmåga att agera som enheter i krig. Likaså förbättrades samverkan mellan vapenslagen och verksamheten på bataljonsnivå. Maxantalet för stridsövningsbaserade terrängdygn

för beväringar kan anses vara 35, med beaktande av den ökande reservistutbild-ningen och de tillgängliga resurserna.

Försvarsmaktens uppbådssystem är fortfarande fungerande. För att den allmänna värnplikten ska kunna upprätthållas behövs det tillräckligt stora tjänstgöringsdugliga årskullar av beväringar. Den årliga kontingenten har minskat långsamt, men utifrån de senaste årens utveckling har minskningen avstannat. Det totala bortfallet i fråga om beväringsutbildningen stannade under 15 %, vilket är det bästa resultatet se-dan 2005.

Brister i den materiella kapaciteten

Försvarsmakten har tvingats rikta om anslag från materielupphandling till underhåll och verksamhet för att lyckas återställa nivån på verksamheten efter den (planerade) nivåsänkningen. Ökat tryck på finansieringen av verksamheten sätts av att föränd-ringarna i omvärlden har höjt kraven på kapaciteten.

Fokus för utvecklingen av förmågorna låg 2015 på att säkerställa de territoriella trup-pernas slagkraft, utveckla förmågan att påverka, genomföra den andra livscykelupp-dateringen av Hornetplanen och utveckla logistiksystemet. Partnerskapet inom mate-rielunderhåll fördjupades ytterligare genom ett strategiskt partnerskap med Millog Oy.

År 2012 godkändes ett utvecklingsprogram för försvarsmakten 2013−2024. Genom-förandet av programmet förbättrar den materiella förmågan kvalitativt sett, men kvan-titeten motsvarar inte det krigstida behovet. Aktionsberedskapen, numerären och den tillgängliga stridsförmågan stannar på eller under miniminivå. Det har under årens lopp uppstått betydande brister i utrustningen för krigsförbanden och det är uppenbart att samma utveckling kommer att fortgå. De största bristerna kommer att gälla övervakning och målanvisning, luftvärn och ammunition, luftförsvarsrobotar och robotar som anknyter till försvarsmaktens gemensamma insatser.

Samtidigt föråldras materiel, vilket ökar behovet av ersättande investeringar. Ammu-nitionsanvändningen i arméns utbildning har redan nu nött på beredskapsförråden.

Bristerna har delvis kunnat ersättas genom kostnadseffektiv upphandling av begag-nad materiel, men den finansiering som i dag avsätts för materiell utveckling räcker inte helt till för att före utgången av decenniet producera de förmågor som försvars-maktens uppgifter och förhållandena i omvärlden kräver. Finansieringen medger inga förbättringar av truppernas nuvarande kapacitet.

Försvarsministern har bemyndigat försvarsmakten att inom marinen och flygvapnet starta strategiska förmågeprojekt för 2020-talet; projekten kommer kräva tilläggsfi-nansiering.

Antalet anställda har minskats men utvecklingen av personalutgifterna måste bevakas

Försvarsmaktens personal minskade genom försvarsmaktsreformen med cirka 1 700 personer. Cirka 1 500 anställda flyttade till annan ort och cirka 2 000 övergick till nya uppgifter utan byte av tjänstgöringsort. Färre än hundra anställda sades upp till följd av reformen. Också antalet anställda vid Försvarsförvaltningens byggverk har anpassats för att motsvara situationen efter nedläggningen av garnisoner. Ett mål med försvarsmaktsreformen var att fylla bristen på utbildare vid grundenheterna

genom att i genomsnitt anvisa varje utbildningspluton 2,5 utbildare. Målet har delvis uppnåtts genom kontraktsanställning.

För att personalresurserna ska räcka till krävs att den uppgiftssammansättning som fastställdes i försvarsmaktsreformen följs upp. Löneglidningen måste bromsas upp.

För att dämpa ökningen av personalutgifter krävs sannolikt ytterligare anpassnings-åtgärder i slutet av decenniet.

Försvarsmaktens anställda måste ha beredskap att åta sig också internationella uppdrag. För att stödja det har försvarsmakten utvecklat anställningsvillkoren för militära krishanteringsuppdrag. Det nationella programmet för krishanteringsvetera-ner, vilket utarbetades i ett tvärsektoriellt samarbete, syftar dessutom till att säkra en god vård och ett gott psykosocialt stöd till fredsbevarare och fredsbevararveteraner.

Lokalerna måste av kostnadsskäl fortsatt minskas

Försvarsmaktens lokalhantering och miljöskydd centraliserades genom försvars-maktsreformen till Försvarsmaktens logistikverk. Samtidigt omorganiserades För-svarsmaktens byggverk för att motsvara förFör-svarsmaktens behov.

Efter nedläggningen av garnisoner hade försvarsmakten i slutet av 2015 tillgång till cirka 3,0 miljoner kvadratmeter våningsyta och områden på cirka 292 000 hektar.

Trots att lokalerna minskat kommer lokalhanteringen, till följd av nödvändiga investe-ringar, under de närmaste åren att stå under kostnadstryck. Till följd av kostnads-trycket och de nedskärningar som görs i försvarsmaktens omkostnadsanslag måste omfattande anpassningsåtgärder sättas in inom lokalhanteringen. Det betyder i det första steget att hyresavtal till ett värde av cirka 32 miljoner netto för ramperioden måste sägas upp.

Försvarsministern har ändrat det beslut som den 28 augusti 2013 fattades om ut-veckling av försvarsmaktens sprängämneslagring så att lagringen först år 2022 måste uppnå den nivå som krävs enligt de författningar som var i kraft då det tidigare beslutet fattades; enligt det tidigare beslutet skulle nivån uppnås senast 2017. Det främsta skälet till den nya tidsplanen är de sparmål som till följd av de kraftigt försva-gade statsfinanserna ålagts Senatfastigheter.

Nättjänster – från producent till beställare

Försvarsmakten har övergått från att producera nättjänster som anknyter till säker-hetsverket och informations- och kommunikationstekniska tjänster som stöder admi-nistrationen till att beställa dessa tjänster. Efter de lyckade överföringarna kan för-svarsmakten bättre fokusera de egna resurserna på att sköta sektorknutna IKT-uppgifter som direkt stöder kärnfunktionerna. Balansvärdet för de tillgångar som överläts i samband med överlåtelsen av säkerhetsnätet var 90 miljoner euro. Samti-digt övergick 175 arbetsuppgifter (142 anställda) från försvarsmakten till Suomen Turvallisuusverkko Oy.

Tabell 15. Utgifter för det militära försvaret⁸

2012 2013 2014 2015

Mn

euro % Mn

euro % Mn

euro % Mn

euro %

Utgifter för den materiella kapaciteten 865 36,8 913 37,9 732 31,9 824 35,5

Anskaffning av försvarsmateriel 615 647 433 464

Till omkostnaderna hörande utgifter för materielunderhåll och

trupputrustning (exkl. löner) 250 266 299 360

Fasta personalkostnader 746 31,8 749 31,1 768 33,5 697 30,1

Fastighetskostnader 238 10,1 242 10,0 250 10,9 244 10,5

Övriga utgifter för det militära försvaret 500 21,3 505 21,0 543 23,7 553 23,9

Sammanlagt 2 349 100,0 2 409 100,0 2 293 100,0 2 318 100,0

I samband med genomförandet av försvarsmaktsreformen har det militära försvarets kostnadsstruktur bevakats. Utgifterna för den materiella kapaciteten (materielupp-handling + underhåll) uppgick 2015 till 35,5 % av samtliga utgifter för det militära försvaret. Leverans- och betalningstiderna för försvarsmaterielupphandlingar påver-kar i väsentlig grad utgifterna för materielupphandling och därmed också den materi-ella kapacitetens andel av utgifterna för det militära försvaret för varje år. Andra fak-torer som de senaste åren påverkat utgifterna för den materiella kapaciteten är de nedskärningar i upphandlingsanslagen som beslutades under föregående valperiod (nedskärningarna var som störst 2015) och det utbyggda partnerskapet i fråga om materielunderhåll (Millog Oy), som under 2015 ledde till en ökning av köpta tjänster i anslutning till den materiella kapaciteten och i motsvarande grad till en minskning av försvarsmaktens personalutgifter. Det utbyggda partnerskapet inom underhåll förkla-rar i huvudsak att underhållsutgifterna ökat jämfört med föregående år. Millog Oy övertog 364 underhållsuppgifter (317 anställda). Tabellposten ”övriga utgifter för det militära försvaret” utgörs bland annat av omkostnader för utbildning och underhåll av värnpliktiga, utgifter för flyg- och fartygsverksamhet och försvarsmaktens IKT-utgifter.