Riksdagen förutsätter att statsrådet
1. effektivare främjar en genuint fungerande och konkurrensutsatt livsmedelsmarknad och genom behövliga lagstiftningsåtgärder ser till att konkurrensvillkoren är lika,
1. Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte våren 2017 en utredare vars uppgift var att utarbeta åtgärdsförslag för att öka livsmedelskedjans mervärde och förbättra företagens samarbete inom livsmedelsexporten. I arbe-tet kartlades också vilka behov det eventuellt finns att för att utveckla lagstiftningen och vidta andra åtgär-der som krävs för att nå målen. Utredningen som blev klar i juni 2017 utnyttjades vid beredningen av redo-görelsens verkställighetsplan, i planeringsarbetet deltog ett stort antal aktörer från livsmedelskedjan. Åtgär-derna i redogörelsen genomförs i ett brett samarbete mellan livsmedelskedjans olika aktörer i enlighet med verkställighetsplanen.
I juni 2018 tillsattes bergsrådet Reijo Karhinen som utredare av jord- och skogsbruksministeriet, med upp-draget att ta fram förslag på hur jordbrukets lönsamhet kan förbättras. Hela livsmedelskedjan engagerades i utredningsarbetet bland annat genom en omfattande webbdiskussion och regionala och nationella worksho-par. I ett samråd med intressentgrupper samlade man in deltagarnas synpunkter och konkreta utveckling-sidéer för att främja det finländska jordbruket och hela livsmedelskedjan samt synpunkter på vilken typ av livsmedelsproduktion vi borde ha i framtiden. Utredningen blev klar i februari 2019. En del av förslagen från utredningen har tagits in i Marins regeringsprogram. Arbetet fortsätter också inom ramen för diskussionsfo-rumet Gemensamt matbord som tillsattes i november 2019.
Regeringens proposition med förslag till livsmedelsmarknadslag lämnades till riksdagen den 13 september 2018 och lagen (1121/2018) trädde i kraft vid ingången av 2019. Livsmedelsmarknadslagen garanterar produ-centerna en möjlighet att få avtalen om försäljning av jordbruksprodukter skriftligen och med vissa minimi-villkor. Lagen syftar dessutom till att förhindra oskäliga villkor och förfaranden som strider mot god affärssed inom handeln med jordbruksprodukter och livsmedel. I lagen föreskrivs också om livsmedelsmarknadsom-budsmannen, som ska övervaka att krav och förbud iakttas. Livsmedelsmarknadsombudsmannen inledde sitt arbete i september 2019.
2. uppställer numeriska mål för ett minskat matsvinn i olika delar av livsmedelskedjan och utreder be-hoven av att se över datummärkningen av livsmedel för att bidra till ett minskat matsvinn,
2. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår att det numeriska målet för minskning av matsvinnet ska vara -50 procent från 2012 års nivå. Målet uppfyller målen för hållbar utveckling enligt FN:s Agenda 2030, som kom-missionen och EU-parlamentet siktar på att nå. Från år 2012 finns nationella uppgifter om svinnet från hela livsmedelskedjan. För hushållens och matservicens del har mät- och uppföljningsuppgifter om matsvinnet 2017–2018 samlats in inom Naturresursinstitutets projekt Wastestimator. Insamlingen av uppgifter om svin-net i hela matkedjan och minskningen av matsvinsvin-net styrs av den nationella avfallsplanen (VALTSU). I kom-missionens genomförandeförordningar för avfallsdirektivet bestäms om den lagstadgade minimikvalitetsnivå för uppföljning och statistikföring av matsvinn som medlemsstaterna ska iaktta, datainsamlingens omfatt-ning och referenstidpunkter samt om offentliggörande av uppgifter och överlämnande av dem till kommis-sionen. I Finland kommer Naturresursinstitutet att svara för genomförandet av förordningen inom ramen för jord-och skogsbruksministeriets, arbets- och näringsministeriets, miljöministeriets och livsmedelsbrans-chens samarbetsprojekt för uppföljning och minskning av matsvinn 2018–2020. Också kommissionen tar tag i
datummärkningarnas roll som en del av arbetet inom Food waste and loss platform, där Finland deltar aktivt.
Minskning av matsvinnet lyfts också fram i Marins regeringsprogram.
Statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhets (VN TEAS) projekt ”Översyn av lagstift-ningen kan minska matsvinnet – projekt Lexfoodwaste” granskade även det datummärkningarna och påmin-ner om aktörens ansvar för att använda märkningen sista användningsdatum endast för produkter som lätt förskäms. Insatserna ska gälla invanda handlingsmönster, inte lagstiftningen.
3. systematiskt ökar och effektiviserar Finlands arbete för att i ett tidigt skede påverka beredningen av EU-lagstiftningen i frågor som rör livsmedelssektorn,
3. Jord- och skogsbruksministeriet har deltagit i EU:s arbetsgrupp som på hög nivå arbetar för en mer funge-rande livsmedelskedja (HLF) och deltagit i expertarbetsgruppsmötena under HLF. Kommissionen lade den 12 april 2018 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga handelsmetoder mel-lan företag i livsmedelskedjan. Förslaget behandlades under såväl Bulgariens som Österrikes ordförandeskap och en kompromiss med Europaparlamentet nåddes den 19 december 2018. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan an-togs den 17 april 2019. Genom direktivet skyddas leverantörer med mindre omsättning än köparen mot otill-börliga handelsmetoder genom att vissa förfaranden förbjuds. Enligt direktivet ska varje medlemsstat också utse en tillsynsmyndighet som på nationell nivå ska genomföra de fastställda förbuden. Medlemsstaterna ska offentliggöra behövliga författningar 24 månader efter direktivets ikraftträdande och de ska tillämpas 30 månader efter ikraftträdandet. Avsikten är att direktivet ska genomföras genom att de åtgärder som förutsätts i direktivet införlivas i livsmedelsmarknadslagen (1121/2018). Regeringen har för avsikt att lämna en proposi-tion med förslag till lag om ändring av livsmedelsmarknadslagen till riksdagen hösten 2020.
Det påverkansarbete som JSM:s förvaltningsområde bedriver gentemot EU:s institutioner och medlemssta-ter har effektiviserats. Fokus ligger särskilt på kommissionens förslag om en reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Kommissionen lade fram förslaget den 1 juni 2018 och behandlingen av det fortsätter 2020.
Man har i olika sammanhang mångsidigt lyft fram Finlands ståndpunkter (i framställningar, tal, skriftligt). Den nationella beredningen inför nästa fondperiod har fortsatt och beredskapen inför olika resultat har främjats.
Dessutom deltar man aktivt i det internationella samarbetet kring djur- och växthälsa, anordnandet av det internationella året för växtsundhet 2020 (Finlands initiativ) och i utvecklingen av internationella standarder och EU-bestämmelser.
4. avsätter tillräckligt stora ekonomiska och operativa resurser för att exporten av livsmedel och vatten ska kunna främjas långsiktigt och systematiskt, och
4. Jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet finansierar Business Finlands tillväxtpro-gram Food from Finland, som fokuserar på att främja exporten av livsmedel och drycker. Regeringens spets-projektfinansiering har riktats till Livsmedelsverket för projekt om marknadsinträde som öppnar nya export-möjligheter, utveckling av exportövervakningssystem, rådgivning till och förbättring av exportberedskapen
hos små och medelstora livsmedelsföretag samt utveckling av ett sådant elektroniskt system för djurläkeme-delsintyg som Kinas myndigheter kräver. Jord- och skogsbruksministeriet har också gett resurser för anställ-ning av en attaché som fokuserar på livsmedelsexport till Kina, Sydkorea och Sydafrika. Jord- och skogsbruks-ministeriet har anvisat medel för ett flertal utbildningar om kunnande inom livsmedelsexport, ett utbildnings- och samordningsprojekt för livsmedelsexport, förbättrad exportberedskap för spannmålsprodukter och en profilhöjning för den inhemska produktionens särdrag i förhållande till konkurrentländernas produkter. Jord- och skogsbruksministeriet har även anvisat medel för internationalisering av vattenbranschen.
5. underlättar småskalig förädling av inhemsk mat och närproducerad mat.
5. Jord- och skogsbruksministeriet har gjort talrika lagstiftningsändringar med vilka direktförsäljningen från gårdarna och marknadstillträdet för småskaligt förädlade livsmedel underlättats. Bestämmelserna kommer att göras ännu mer flexibla i samband med totalreformen av livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket har tagit fram ett stort antal instruktioner inom spetsprojektet Rådgivning till små och medelstora företag i livsmedels-branschen, och även anordnat kurser och gett rådgivning om ämnet samt effektiviserat framtagandet av en-hetliga myndighetstolkningar och införandet av en ny servicemodell. Medel från landsbygdsutvecklingspro-grammet används för att finansiera företagsverksamhet inom livsmedelssektorn på landsbygden.
Anna-Leena Miettinen, enhetschef, jord- och skogsbruksministeriet