Riksdagen förutsätter att statsrådet
1. tar fram tillförlitliga indikatorer för genomförandet och utvärdering av genomslaget i fråga om åt-gärdsprogrammet för Agenda 2030, vilka samtidigt också konkretiserar målen och åtgärderna; för att främja en hållbar välfärd måste det särskilt utvecklas parallella indikatorer på välfärdsekonomi till BNP, såsom index för mänsklig utveckling (HDI), indikator på faktiska framsteg (GPI) och index för hållbar ekonomisk välfärd (ISEW); för en bättre framförhållning måste det i anslutning till handlings-programmet Agenda 2030 utvecklas också nya redskap för att bedöma konsekvenserna av politiska beslut; konsekvenserna för välfärden måste bedömas i allt beslutsfattande; att bedöma de politiska åtgärdernas genomslag förutsätter också utveckling av kvalitativa indikatorer,
1. Det nationella systemet för uppföljning och utvärdering bygger på tio indikatorkorgar som klarlägger de nationella målen för hållbar utveckling i ljuset av indikatorfakta. Under 2019 uppdaterades indikatorerna och texterna om hur de tolkas och på våren publicerades ett sammandrag av läget för hållbar utveckling i Finland.
Detta läge behandlades även på evenemanget Läget för hållbar utveckling som ordnades i maj. I januari 2019 arrangerades ett medborgarråd för hållbar utveckling. I rådet ingick cirka 500 finländare från olika delar av landet som bedömde läget för hållbar utveckling i Finland med indikatorfakta som grund.
Utvecklingen av alternativa eller parallella indikatorer på välfärd har redan pågått länge både internationellt och i Finland. Finlands nationella indikatorer för hållbar utveckling erbjuder flera mått på social, ekologisk och ekonomisk välfärd som i det politiska beslutsfattandet kan användas parallellt med BNP. Under statsmi-nister Sipiläs regeringsperiod tillsattes en arbetsgrupp som vid centrala regeringsevenemang rekommende-rade konkreta användningsändamål för indikatorerna och en bredare lägesbild. Rekommendationerna togs i bruk genast när den nya regeringen tillträdde. Vid regeringsförhandlingarna 2019 presenterades den hållbara utvecklingens tre dimensioner och detsamma upprepades i regeringens budgetförhandling hösten 2019.
Statsminister Rinnes regering valde även cirka 70 indikatorer för måluppföljningen av regeringsprogrammet.
Dessa inkluderade indikatorer för upplevd välfärd samt ett tiotal andra subjektiva indikatorer. Statsminister Marins regering kommer att använda sig av indikatorerna vid regeringsperiodens halvtidsgranskning och även publicera dem som en del av nätuppföljningen av regeringsprogrammet.
2. utnyttjar medborgares och intressentgruppers deltagande i att definiera och genomföra åtgärder inom åtgärdsprogrammet för Agenda 2030 och i utvärderingen av effekterna; särskild uppmärk-samhet ska ägnas åt att intressentgruppernas medverkan också syns i resultatet; dessutom ska re-dogörelsen om Agenda 2030 styra regeringsprogrammet snarare än tvärtom; fokus för genomför-andet av åtgärdsprogrammet ska kopplas till alla skeden i regeringsperioden, också till utarbetan-det av regeringsprogrammet och budgeten så som utarbetan-det beskrivs i redogörelsen; den temaoriente-rade budgetering som ingår i redogörelsens politiska principer kan prövas exempelvis i omfattande och sammansatta teman såsom en hållbar stadsutveckling och trafik samt välfärdsinvesteringar, 2. Att säkerställa att berörda parter kan delta i planeringen, genomförandet och uppföljningen av politiken för hållbar utveckling har i Finland länge hört till de viktigaste verksamhetsprinciperna. Det finns flera instrument genom vilka det civila samhället och berörda parter kan delta. Till dessa hör kommissionen för hållbar utveck-ling, det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckutveck-ling, utvecklingspolitiska kommissionen, den uppföljnings-mekanism som möjliggör deltagande i ett flerstämmigt diskussionsforum samt olika utvärderingar som görs under de kommande åren i enlighet med redogörelsen.
En arbetsgrupp tillsatt av finansministeriet har utrett synpunkter på temaorienterad budgetering och läm-nade en rapport i januari 2019. Arbetsgruppen redogjorde med hjälp av fem olika huvudmodeller hur den temaorienterade budgeteringen kan genomföras.
I statsminister Rinnes/Marins regeringsprogram konstateras följande: Den fenomenbaserade budgeteringen och i synnerhet iakttagandet av en hållbar utveckling i statsbudgeten utvecklas utifrån förslagen i den arbets-gruppsrapport som finansministeriet har gett ut. De kommer att utnyttjas som genuint styrande verktyg. Fi-nansministeriet inledde utvecklingsarbetet till denna del hösten 2019.
I budgetpropositionen 2020 har temaorienterad budgetering tillämpats via budgeteringen för hållbar ut-veckling på samma sätt som i budgetpropositionen 2019. Budgetpropositionen innehåller specifika texter om genomförandet av hållbar utveckling inom de olika förvaltningsområdena. Dessutom innehåller budget-propositionens allmänna motivering ett kapitel om hållbar utveckling som behandlar i synnerhet regering-ens mål om klimatneutralitet. Kapitlet innehåller de anslag som främjar målet samt behandlar även de skatter som är av betydelse för måluppfyllelsen och miljöskadliga stöd i budgetpropositionen med grund i tidigare utredningar.
De ungas deltagande i arbetet för hållbar utveckling främjades genom stöd till gruppen De ungas Agenda 2030, som är inrättad i anslutning till kommissionen för hållbar utveckling. Ungdomsgruppens uppgift är att som ungdomsagenter för hållbar utveckling driva på regeringens och kommissionens arbete. De unga deltar tillsammans med kommissionen för hållbar utveckling i planeringen, genomförandet och uppföljningen av Agenda 2030-åtgärderna och i skapandet av idéer för dem. År 2019 ordnade De ungas Agenda 2030 bland annat ett klimatmöte för unga med 500 unga deltagare från olika delar av Finland. På mötet offentliggjordes ett klimatupprop av de unga.
I Finland har politiken för hållbar utveckling bedrivits långsiktigt och sträckt sig över flera regeringsperioder.
Den goda praxis, den delaktiggörande uppföljning, den konstruktiva dialog mellan regeringen och riksdagen och de ungas aktiva deltagande i det nationella arbetet som inleddes under den förra regeringsperioden fort-sätter under statsminister Marins regeringsperiod.
3. målmedvetet och långsiktigt främjar konsekvens i politiken för hållbar utveckling som ingår i åt-gärdsprogrammet för Agenda 2030,
3. I ärendet finns inget nytt att rapportera: ”Den nationella kommissionen för hållbar utveckling, som är tillsatt av statsrådet och som leds av statsministern, är ett exempel på den samstämmighetspolitik som har främjats i Finland i 26 år utan avbrott.
Kopplingarna mellan de nationella och de globala utmaningarna och åtgärderna har betonats mer än tidigare med strategierna i statsrådets redogörelse som grund. Samarbetet mellan kommissionen för hållbar utveck-ling och utveckutveck-lingspolitiska kommissionen har intensifierats. Kommissionerna har bland annat hållit gemen-samma gemen-sammanträden.
I överensstämmelse med redogörelsen har Finlands politik för hållbar utveckling varit föremål för en övergri-pande utvärdering där även samstämmigheten i politiken granskades. I detta sammanhang utreddes också hur väl Finlands utrikespolitik främjar uppnåendet av målen i Agenda 2030 inom alla förvaltningsområden och hur samstämmigheten i verksamheten skulle kunna utvecklas.
I redogörelsen ingår ett löfte om att utreda om ett konsekvensbedömningsinstrument för hållbar utveckling skulle vara till nytta i lagberedningen. Det här är ett viktigt initiativ för att säkra samstämmigheten i politiken, och det har potentiellt stora konsekvenser när välfärden ska göras till en integrerad del av beslutsfattandet.
Utredningsarbetet gick inte vidare under 2018.”
4. stärker de personella resurser inom samordning vid statsrådets kansli som är väsentliga för åtgärds-programmet för Agenda 2030; och att samordningsnätverket utvidgas med representanter för ut-vecklingspolitik, ekonomiska yttre förbindelser och yttre förbindelser; dessutom ska ministeriernas roll i att genomföra det nationella åtgärdsprogrammet för Agenda 2030 stärkas,
4. I ärendet finns inget nytt att rapportera: ”Personalresurserna vid statsrådets kansli har sedan hösten 2017 stärkts med ett årsverke. Även samordningsnätverket har utvidgats på det sätt som riksdagen föreslagit.
Ministerierna är de aktörer som sköter verkställigheten enligt redogörelsen. Medvetenheten och verkställig-heten har stärkts vid ministerierna bland annat genom att frågan regelbundet tagits upp på kanslichefsmö-tena. I ministeriernas samordningsnätverk rapporterar ministerierna regelbundet om sina åtgärder.”
5. profilerar Finland för att främja och samordna de Agenda 2030-mål som passar ihop med landets starka sidor på utrikespolitikens internationella forum, såsom Arktiska rådet, Nordiska rådet, EU och FN; Agenda 2030-målen ska också beaktas i internationella handelsavtal; särskilt ett ökat nordiskt samarbete inom hållbar utveckling ska främjas aktivt,
5. I FN hörde Finland till de första länderna som lämnade sin genomföranderapport för Agenda 2030, vilket skedde vid FN:s högnivåforum (HLPF) 2016. Nästa rapport lämnas i juli 2020. Intresset för och efterfrågan på Finlands arbete för hållbar utveckling har varit stort. Finland har delat med sig av sina erfarenheter av att främja hållbar utveckling på bred front.
Våren 2019 hade Finland en aktiv roll i beredningen av Europeiska unionens råds strategiska agenda; för EU centrala frågor med koppling till genomförandet av Agenda 2030 inkluderades på ett synligt sätt i den femår-iga strategiska agendan som antogs i juni 2019. Prioriteringarna i agendan har styrt beredningen av den nya kommissionens politiska riktlinjer och viktiga frågor om genomförandet av Agenda 2030 på EU-nivå beaktas mycket väl i den nya kommissionens politiska riktlinjer. Under Finlands EU-ordförandeskap sammanställde rå-det för allmänna frågor slutsatser om hur EU lyckats i genomföranrå-det av Agenda 2030. Slutsatserna innehåller ett flertal konkreta rekommendationer till kommissionen om genomförandet av Agenda 2030.