1. Riksdagen förutsätter att statsrådet i samarbete med olika förvaltningsområden och expertorgani-sationer fortsätter behandlingen av informationspolitikens och den artificiella intelligensens etiska aspekter för att konkretisera de principer som läggs fram i redogörelsen,
1. Undervisnings- och kulturministeriet främjar behandlingen av den artificiella intelligensens etiska aspekter och principer i arbetet för att utveckla en gemensam referensram för lärandeanalys för alla utbildningsstadier i den nationella sektionen för lärandeanalys Analytiikkajaosto. Referensramen för lärandeanalys blir klar våren 2020.
Undervisnings- och kulturministeriet har främjat diskussionen om den artificiella intelligensens etiska aspek-ter under Finlands EU-ordförandeskap genom att ordna det inaspek-ternationella AI-seminariet (Behind the scenes of AI) i Helsingfors 12–13.12.2019.
Undervisnings- och kulturministeriet deltog i diskussionen om etiska frågor i samband med det förvaltnings-övergripande programmet AURORA-AI.
Jonna Korhonen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet
1. Finansministeriet har öppet diskuterat etiska frågor med flera parter. Ämnet behandlades i flera samman-hang också som en del av programmet under Finlands EU-ordförandeskap. Finansministeriet bereder och samordnar konkretiseringen av de etiska principerna i kontinuerlig dialog med forskarsamhället. Under berät-telseåret förbereddes tillsättandet av en tvärvetenskaplig expertgrupp. Arbetsgruppen inleder sin verksam-het 2020.
Ett mål i beredningen har varit att följa den internationella debatten. Beroende på sättet att räkna har man på global nivå identifierat 85–160 olika etiska kodsystem för artificiell intelligens. Slutsatsen av analysen är att Finland inte behöver något motsvarande kodsystem, men att gemensamma principer i linje med den interna-tionella utvecklingen ska utarbetas på grundval av en bred debatt. Detta mål ingår också i statsminister Ma-rins regeringsprogram. Arbetet kommer i huvudsak att utföras under 2020.
2. vidtar behövliga åtgärder för att främja medborgarnas förståelse för digitalisering och artificiell in-telligens och stärka den kompetens som behövs för att utveckla branschen och höja den internatio-nella konkurrenskraften på olika utbildningsstadier och inom olika vetenskapsgrenar.
2. Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en färdplan med namnet Visionen för högskoleut-bildningen och forskningen år 2030 för att trygga kompetensen och den högre uthögskoleut-bildningen. Den kompe-tens som digitaliseringen och den artificiella intelligensen förutsätter främjas genom utvecklingsprogram-men Osaavimman työvoiman kotimaaksi, Uudistuva korkeakoulutus ja digitaalinen palveluympäristö samt
Yhteistyö ja avoimuus tutkimuksen ja innovaatiotoiminnan voimavaraksi. Högskolornas strategiska finansie-ring har allokerats till kontinuerligt lärande och till att åtgärda bristen på kompetent arbetskraft i bland annat AI-, robot- och IKT-branschen.
Helsingfors universitet och Reaktor bidrar till att främja allmänhetens insikter i artificiell intelligens genom att erbjuda den avgiftsfria nätkursen ”Elements of AI” (Tekoälyn perusteet).
Undervisnings- och kulturministeriet har på sitt förvaltningsområde stärkt växelverkan mellan AI-forskningen och det omgivande samhället.
Jonna Korhonen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet
Examensstrukturen i yrkesutbildningen och examensgrunderna utvecklas kontinuerligt enligt arbetslivets behov. Utbildningsstyrelsen ser över grunderna för yrkesinriktade examina, reglerna för examensuppbyggna-den, examensdelarna samt kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt behov och med hän-syn till de förändringar som pågår och förutses i arbetslivet i respektive bransch. I samband med att examens-grunderna revideras stärks också den digitaliserings- och AI-relaterade kompetensen i yrkesinriktade examina enligt behoven i respektive bransch. De grundläggande kunskaperna när det gäller digitaliseringen och ut-nyttjandet av den har stärkts också i de gemensamma examensdelarna för yrkesinriktade grundexamina. De nya gemensamma examensdelarna trädde i kraft den 1 augusti 2018.
Digitaliseringen och utvecklingen av nya lärmiljöer och lösningar har fått statsunderstöd (3 miljoner euro) för att uppmuntra okonventionella försök, samarbete i riksomfattande nätverk och öppen delning av de innova-tioner som projekten gett upphov till. I samband med projektet Aurora AI har man genomfört försök med att utnyttja artificiell intelligens bland annat för att matcha kompetensbehoven och kompetensutbudet för att främja kontinuerligt lärande.
Gymnasiestuderandenas digitaliseringskunskaper har stärkts genom att algoritmer och talteori tagits in i de läroplaner som utarbetats enligt den nya gymnasielagen och gymnasieförordningen.
Ärendet föranleder inga ytterligare åtgärder.
Seija Rasku, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet (yrkesutbildning) Aki Tornberg, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet (gymnasieutbildning)
2. Finansministeriet genomför en verksamhetsmodell för digitalt stöd med målet att öka allmänhetens digi-tala kompetens och förebygga digital marginalisering. Stödmodellen pilottestades först 2019 i fem regioner och utvidgades under berättelseåret till 14 landskap. Befolkningsregistercentralen, från och med 2020 Myn-digheten för digitalisering och befolkningsdata, svarade för utvecklingen på riksnivå. Helsingfors universitet och Reaktor Oy har tillsammans utvecklat och för allmänheten lanserat en nätkurs om grunderna i artificiell intelligens som hjälper deltagarna förstå artificiell intelligens, dess användningsändamål och metoder.
3. skyndsamt utreder beskattningen av öppna blockkedjor och kryptovalutor och vidtar i anslutning till det behövliga åtgärder för att klarlägga och förtydliga den skattemässiga situationen.
3. Som kryptovalutor betraktas virtuella valutor som bygger på krypteringsalgoritmer. I 2 paragrafen i lagen om tillhandahållare av virtuella valutor (572/2019) avses med en virtuell valuta ett värde i digital form
•
som inte getts ut av en centralbank eller någon annan myndighet och som inte utgör ett lagligt betalnings-medel,•
som en person kan använda som betalningsinstrument, och som kan överföras, lagras och växlas elektro-niskt.Lagen tillämpas på affärsverksamhet som bedrivs av tillhandahållare av virtuella valutor i Finland.
Det finns ingen annan officiell reglering om virtuella valutor eller användningen av dem, och därför omfattas användningsområdet för virtuella valutor av parternas avtalsfrihet. Virtuella valutor kan alltså växlas till exem-pel till officiella valutor, andra virtuella valutor, nyttigheter eller tjänster om säljaren och köparen avtalar om det. Eftersom virtuella valutor inte är officiella valutor är ingen skyldig att ta emot dem som betalningsinstru-ment. Virtuella valutor används allmänt också i placeringssyfte, och avkastningsförväntningarna gäller då den virtuella valutans värdestegring.
Skatteförvaltningen utfärdade 2013 sin första anvisning om inkomstbeskattning av virtuella valutor i olika an-vändningssituationer. Då ansåg man i beskattningspraxisen att inkomstskattelagens (1535/1992) bestämmel-ser om beskattning av vinst vid överlåtelse av egendom inte skulle tillämpas i situationer där beskattningen av den virtuella valutan realiserades på grund av de virtuella valutornas avtalsbaserade karaktär. Av den an-ledningen kunde bland annat den presumtiva anskaffningsutgiften och regeln om skattefrihet för små över-låtelser (de sammanlagda överlåtelsepriserna under skatteåret högst 1 000 euro) inte tillämpas när beskatt-ningen av virtuella valutor realiserades. I beskattning enligt inkomstskattelagen är förluster i princip inte av-dragsgilla, och därför var virtuella valutors värdeminskning inte en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen.
Av de ovan nämnda orsakerna upplevdes beskattningen av virtuella valutor i viss mån som oklar och osym-metrisk, eftersom den värdestegring som realiserades utgjorde skattepliktig kapitalinkomst medan förlus-terna inte var avdragsgilla. Högsta förvaltningsdomstolens årsboksbeslut 2019 om beskattningen av virtuella valutor (HFD 2019:42) förändrade emellertid läget avsevärt. Enligt högsta förvaltningsdomstolens beslut an-ses en virtuell valuta i tillämpningssituationer enligt inkomstskattelagen utgöra i 45 paragrafen 1 momentet i inkomstskattelagen avsedd egendom, och då tillämpas inkomstskattelagens bestämmelser om överlåtelse-vinst på överlåtelse av den. Beslutet innebär samtidigt också att inkomstskattelagens alla övriga bestämmel-ser om överlåtelsevinst tillämpas på överlåtelsen av virtuella valutor i olika situationer då inkomstskattelagen tillämpas. Bland annat är små överlåtelsevinster skattefria (sammanlagda överlåtelsepriser under skatteåret högst 1 000 euro) och överlåtelseförluster avdragsgilla. Även bestämmelserna om presumtiv anskaffningsut-gift tillämpas.
Skatteförvaltningen har uppdaterat sin anvisning om beskattning av virtuella valutor
(VH/5083/00.01.00/2019) så att den motsvarar det nya rättsläget. Den senaste versionen av anvisningen publ-icerades den 22 januari 2020.
Högsta förvaltningsdomstolens årsboksbeslut från 2019 och Skatteförvaltningens uppdaterade anvisning har klarlagt beskattningen av virtuella valutor och eliminerat eventuella tidigare oklarheter och osymmetri. Fi-nansministeriet anser att ärendet således inte föranleder några ytterligare åtgärder.
4. vidtar åtgärder för att definiera ansvarsfördelningen för utvecklingen av informationspolitiken inom statsrådet så att gränserna mellan ministeriernas behörighet inte förorsakar hinder för utvecklings-arbetet och ledningen av det, som bör stärkas betydligt.
4. De första åtgärderna har inletts i sektorspecifika projekt. Omsorgsfull beredning krävs för att luckra upp gränserna mellan behörighetsområdena. Dessa åtgärder var inte slutförda vid utgången av 2019 men arbetet fortsätter under 2020.
Olli-Pekka Rissanen, ledande sakkunnig, finansministeriet (1–2;4) Timo Annala, konsultativ tjänsteman, finansministeriet (3)