5. profilerar Finland för att främja och samordna de Agenda 2030-mål som passar ihop med landets starka sidor på utrikespolitikens internationella forum, såsom Arktiska rådet, Nordiska rådet, EU och FN; Agenda 2030-målen ska också beaktas i internationella handelsavtal; särskilt ett ökat nordiskt samarbete inom hållbar utveckling ska främjas aktivt,
5. I FN hörde Finland till de första länderna som lämnade sin genomföranderapport för Agenda 2030, vilket skedde vid FN:s högnivåforum (HLPF) 2016. Nästa rapport lämnas i juli 2020. Intresset för och efterfrågan på Finlands arbete för hållbar utveckling har varit stort. Finland har delat med sig av sina erfarenheter av att främja hållbar utveckling på bred front.
Våren 2019 hade Finland en aktiv roll i beredningen av Europeiska unionens råds strategiska agenda; för EU centrala frågor med koppling till genomförandet av Agenda 2030 inkluderades på ett synligt sätt i den femår-iga strategiska agendan som antogs i juni 2019. Prioriteringarna i agendan har styrt beredningen av den nya kommissionens politiska riktlinjer och viktiga frågor om genomförandet av Agenda 2030 på EU-nivå beaktas mycket väl i den nya kommissionens politiska riktlinjer. Under Finlands EU-ordförandeskap sammanställde rå-det för allmänna frågor slutsatser om hur EU lyckats i genomföranrå-det av Agenda 2030. Slutsatserna innehåller ett flertal konkreta rekommendationer till kommissionen om genomförandet av Agenda 2030.
ovan bidragit till att främja en regelstyrd, öppen, icke-diskriminerande och jämlik multilateral handel som sker under Världshandelsorganisationens (WTO) överinseende, inbegripet stödet för integration av utvecklingslän-der. Finland har även deltagit aktivt i utvecklingen av verkställigheten av de avsnitt i EU:s frihandelsavtal som gäller handel och hållbar utveckling. Finland främjar exporten av miljöprodukter inom ramen för EU:s han-delsavtal och har verkat aktivt för att stöden för fossila bränslen ska slopas internationellt. Dessutom stöder Finland utvecklingsländernas handel genom de instrument som utvecklingssamarbetet erbjuder för att län-derna ska kunna integreras bättre i de globala värdekedjorna.
Det nordiska programmet för hållbar utveckling (Generation 2030) som startade 2016 fortsatte med beto-ning på de ungas deltagande. Under Islands (ordförandeland) ledbeto-ning ordnades ”Youth leading a Sustainable Lifestyle” i Reykjavik i april 2019. Konferensen samlade unga, företagare och aktörer i det civila samhället för att diskutera och befrämja lösningar för hållbar konsumtion och produktion. Med grund i Generation 2030-ar-betet inleddes planeringen av en ny vision våren 2019 och statsministrarna i de nordiska länderna underteck-nade programmet Vision 2030 i augusti 2019. Målet i den nya Vision 2030 är ett Norden som ska bli världens mest hållbara och integrerade område. Samarbetet intensifieras och samarbetsformerna vidareutvecklas.
6. till alla offentliga upphandlingar fogar ett krav på att Agenda 2030-målen ska främjas och främjan-det utvärderas, exempelvis som en del av den offentliga förvaltningens process Åtagande 2050, 6. Kompetensnätverket för hållbara och innovativa upphandlingar (Motiva Oy, Kommunförbundet, Hansel Ab, Finlands miljöcentral, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Business Finland) (KEINO) stöder i den strategiska ledningen av upphandlingarna samt hjälper att utveckla allmän upphandlingskompetens inom hållbarhet och innovativitet. I de utvecklargrupper som KEINO stöder har det tillsammans med olika upp-handlingsenheter utvecklats och testats nya handlingsmodeller för upphandling, bland annat för utsläpps-snål trafik, entreprenadupphandlingar för utsläppsutsläpps-snålt underhåll, utveckling av ansvarsfullheten i sjukvårds-distriktens upphandling samt klimatsmart byggande. KEINO har inlett ett utvecklingsprogram (KEINO-Akate-mia) om strategisk ledning av hållbar och innovativ offentlig upphandling för ledningen och upphandlarna för att man genom upphandling ska kunna stödja organisationens mål inom innovation och hållbarhet.
Finland har även KEINO-förändringsagenter i 15 landskap som ger råd och stöd till offentliga upphandlings-enheter om hållbara och innovativa upphandlingar. Kompetenscentret KEINO grundades den 1 mars 2018 och har finansiering enligt gällande beslut ur budgeten 2018 och 2019 fram till 3/2021. Dessutom anvisade Business Finland 4 miljoner euro/år i tilläggsfinansiering för innovativa offentliga upphandlingar under åren 2018–2019.
Arbets- och näringsministeriet tar som bäst fram en plan i enlighet med regeringsprogrammet för att öka de innovativa offentliga upphandlingarna till 10 procent av alla upphandlingar. Temat genom hela planen är att främja de sociala målen, klimatmålen och målen för hållbar utveckling via offentlig upphandling. Dessutom har finansministeriet tillsammans med Kommunförbundet samordnat beredningen av en nationell upphand-lingsstrategi för den kommunala och statliga sektorn.
Handlingsmodellen med Green deal-avtalen fortsatte i syfte att påskynda upphandlingarna inom cirkulär ekonomi och bioekonomi samt av rena lösningar. Förutsättningarna för Green Deal-avtal förbättrades genom att man byggde upp en egen del enbart för Green Deal-åtaganden i tjänsten Åtagande 2050. Även förhand-lingsprocesserna om Green Deal gjordes tydligare. Miljöministeriet anställde en person som på heltid ansva-rar för Green Deal-förhandlingarna. Under året ingicks tre nya avtal. För bilbranschen, oljespillshanteringen och arbetsmaskinsbranschen avtalades om branschvisa mål med teman som anknyter till effektivare resur-sanvändning och minskade koldioxidutsläpp. Utöver de förhandlingar som ledde till avtal fördes ett flertal an-dra förhandlingar under året av vilka en del avbröts och en del kommer att slutföras under 2020. Totalt har det inom fyra Green Deal-avtal redan ingåtts över 50 enskilda åtaganden.
Sitra, jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet har satt i gång ett samprojekt där de i samarbete med kommuner och andra offentliga aktörer söker potentiella investeringar eller offentliga upphandlingar som möjliggör ambitiösa och omfattande miljöeffekter. Som bäst arbetar man med två idéer: Energieffektivt reparationsbyggande och återvinning av näringsämnen. Målet är att testa en modell för investeringar med samhällseffekt, där medlen för finansieringen av en åtgärd samlas in bland privata placerare, och kommu-nerna och staten enbart betalar för uppmätta, verifierade resultat.
7. under de kommande åren riktar resurser från Rådet för strategisk forskning (RSF) och statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet särskilt till att främja politisk konsekvens för Agenda 2030 och stärka det multidisciplinära kunskapsunderlaget i anslutning till hållbar utveckling; inom forsk-ningen till stöd för beslutsfattande och hantering av förändring måste också prognostisering exem-pelvis i form av scenarier göras,
7. Regeringen har i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet beaktat de nya informationsbehov som Agenda 2030 föranlett. Av de projekt som startades inom utrednings- och forskningsverksamheten 2019 hade över hälften (52 procent) en nära koppling till målen och delmålen i Agenda 2030. Dessa projekts andel har ökat under de senaste tre åren.
Med tanke på den politiska konsekvensen i Agenda 2030 färdigställdes en övergripande utvärdering av den nationella politiken för hållbar utveckling 2019 och ett forskningsprojekt som granskade innovationer och innovationspotentialen inom sektorerna för hållbar utveckling. Våren 2020 färdigställs även en undersökning inom statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet som granskar hur strategiarbetet för hållbar utveck-ling ska ledas och genomföras lokalt. Dessutom bör det beaktas att statsrådets forsknings- och utveckutveck-lings- utvecklings-verksamhet utöver de enskilda ovan nämnda projekten för att granska politiken för hållbar utveckling starkt stöder främjandet av den politiska konsekvens som ingår i Agenda 2030 inom hela projektverksamheten, där således över hälften av projekten avser teman inom hållbar utveckling.
Under 2030 bereddes statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020. Planen bygger starkt på statsmi-nister Marins regeringsprogram där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet sätts i fokus. Behoven av in-formation för Agenda 2030 är således starkt närvarande i planen. Planen tar upp över tio inin-formationsbehov för tryggandet av klimatneutraliteten och den biologiska mångfalden och totalt uppgår anslagen för dem till
över två miljoner euro. Regeringen kommer även framöver att beakta de behov av information som genom-förandet av Agenda 2030 medför i sina utrednings- och forskningsplaner.
Rådet för strategisk forskning lyfter starkt upp hållbar utveckling i sina teman för 2020. Statsrådet beslutade den 10 oktober 2019 om två teman för strategisk forskning. I synnerhet temat Klimatförändringen och männ-iskan präglas starkt av aspekter på hållbar utveckling. Temat Informationsläskunnighet och kunskapsbaserat beslutsfattande har också beröringspunkter med målen i Agenda 2030, bland annat avseende utveckling av god förvaltning, effektiva och ansvarstagande institutioner och samhälleligt beslutsfattande.
Inom både strategisk forskning och statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utnyttjas allsidigt olika forskningsmetoder med stark multi- och tvärvetenskaplighet. I forskningsverksamheten stärks ytterligare en mångsidig, tvärvetenskaplig och framtidsorienterad metoduppsättning (inklusive framsyn, konsekvensbe-dömning och randomiserade försök).
8. i sitt program och i åtgärdsprogrammet för Agenda 2030 genomför en höjning av biståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i linje med FN:s och EU:s mål,
8. I statsbudgeten för 2020 lades 100 miljoner euro till i momentet för egentligt utvecklingssamarbete. Det långsiktiga målet för utvecklingsfinansieringen i regeringsprogrammet är att den – i överensstämmelse med rekommendationer av OECD:s kommitté för utvecklingsstöd (DAC), riksdagens utrikesutskott och utvecklings-politiska kommissionen – höjs till 0,7 procent av bruttonationalprodukten, vilket är FN:s mål.
9. stärker kopplingen mellan framtidsredogörelsen och redogörelsen om Agenda 2030; framtidsre-dogörelsen får dock inte slås ihop med eller annars begränsas enbart till reframtidsre-dogörelsen om Agenda 2030,
9. Den andra delen av regeringens framtidsredogörelse lämnades till riksdagen i oktober 2018. De förslag till lösningar för att hantera förändringarna som föreslås i framtidsredogörelsens andra del har gåtts igenom med tillämpning av principerna och indikatorerna för hållbar utveckling i Agenda 2030. Framtidsredogörelsen an-vände sig av en uppföljningskorg som granskar i synnerhet arbetslivet, dess kvalitet och förändringar.
10. bedömer framtidsutsikterna för hållbar utveckling i den nya geopolitiska situationen, när Förenta staterna eventuellt drar sig ur klimatavtalet från Paris; det måste skapas alternativa scenarier och handlingsmodeller för att främja hållbar utveckling i Finland, Europa och på andra håll i världen;
samtidigt måste det också bedömas mer detaljerat vilka följder en ohållbar utveckling kunde få för Finland.
10. Det är inte möjligt att uppnå målen för Agenda 2030 fullt ut om inte klimatavtalet i Paris genomförs fram-gångsrikt och rättidigt. IPCC:s särskilda rapport om 1,5 graders uppvärmning förutsätter ett snabbt övergri-pande paradigmskifte i samhällena för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Rapporten betonar vikten av att beakta även klimatåtgärderna och Agenda 2030-synergierna och de negativa bieffekterna allt bättre.
Ländernas nuvarande klimatåtaganden är otillräckliga, och risken att Förenta staterna drar sig ur Parisavta-let ökar osäkerheten om vilken riktning den internationella klimatpolitiken kommer att ta. Förenta staternas utträde kan träda i kraft tidigast i november 2020. Finland måste agera konsekvent och kraftfullt för att höja EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och även driva global påverkan i denna fråga. Parisavtalet förutsätter att åtagandena höjs 2020.
I Förenta staterna pågår en stark motrörelse som samlar delstater, städer och företag som fortfarande förbin-der sig att följa Parisavtalet och lovar att uppfylla Förenta staternas klimatåtagande även i det fall att för-bundsstaten drar sig ur avtalet. Rörelsen representerar över hälften av Förenta staternas ekonomi. En stärk-ning av de icke-statliga aktörernas och initiativens roll i de internationella klimatförhandlingarna och i verk-ställigheten av Parisavtalet kan lindra de politiska effekterna och effekterna på klimatet av Förenta staternas eventuella utträde.
Hittills har de utrikes- och geopolitiska förändringarna inte inverkat negativt på Finlands nationella arbete för hållbar utveckling. Statsrådet har utrett klimatförändringarnas återverkningar på Finland (Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 46/2016). Det finns skäl att göra en mer omfattande ut-redning av återverkningarna av en ohållbar utveckling.
Statsrådet anser att Finland i det rådande läget modigt ska hålla sig i framkant och att vi behöver energiskt genomförande och nya innovativa öppningar i frågor som gäller hållbar utveckling och som har positiva na-tionella och globala effekter.
Marja Innanen, ledande sakkunnig, statsrådets kansli