Samhällsstruktur, markanvändning och trafik .1 Utgångsinformation och bedömningsmetoder

kulturmiljön och värdefulla områden och objekt Den ursprungliga planen

4.11 Samhällsstruktur, markanvändning och trafik .1 Utgångsinformation och bedömningsmetoder

4.11.3 Nykyinen alueiden käyttö

Kristiinankaupunki

Pietari Brahe perusti Kristiinankaupungin vuonna 1649.

Nimensä kaupunki sai Ruotsin kuningattaren Kristinan mu-kaan. Kaupungissa on 7262 asukasta (31.12.2008). Heistä ruotsinkielisiä on 56,6 % suomenkielisiä 42,2 %. Väestön ikä-rakenne oli vuonna 2008: 0-14 v 12,4 %, 15-64 v 62,9 %, 65- v 24,7 %.

Kaupungin yhteenlaskettu pinta-ala: 809 km². Rannikon ja saarten yhteenlaskettu rantaviiva: 370 km.

Merialue

Suunnittelualueella on pääasiassa vesialuetta. Nykyisen voimalaitosalueeseen kuuluu satama.

Lähin merivartiostoasema sijaitsee Kaskisten syväsata-massa, noin 10 km suunnittelualueesta pohjoiseen.

Alueella on vilkasta meriliikennettä. Kristiinankaupungin sisäsatamaan johtavan väylän syvyys on 5 metriä. Pohjolan Voiman omistaman Karhusaaren sataman syväväylä on 12 metriä. Lisäksi alueella on 1,5–4 metrin väyliä. Kaupungin satamatoiminnot on tulevaisuudessa tarkoitus keskittää Karhusaaren satamaan. Laivaväylät eivät kulje sijoitusaluei-den poikki, vaan jäävät sijoitusalueisijoitusaluei-den väliin.

4.11.3 Nuvarande områdesanvändning

Kristinestad

Per Brahe grundade Kristinestad år 1649. Staden fick sitt namn efter den svenska drottningen Kristina. Staden har 7262 invånare (31.12.2008). Av dem är 56,6 % svenskspråkiga och 42,2 % finskspråkiga. Invånarnas åldersstruktur var år 2008:

0–14 år 12,4 %, 15–64 år 62,9 %, 65– år 24,7 %.

Stadens sammanlagda areal är 809 km². Kustens och öar-nas sammanlagda strandlinje är 370 km.

Havsområdet

Planområdet består huvudsakligen av vattenområde. Till det nuvarande kraftverksområdet hör en hamn.

Närmaste sjöbevakningsstation finns i Kaskö djuphamn cirka 10 km norr om planområdet.

Sjötrafiken på området är livlig. Farleden till Kristinestads inre hamn är 5 meter djup. Djupfarleden till Björnö hamn, som Pohjolan Voima äger, är 12 meter djup. Dessutom finns det 1,5–4 meters farleder på området. Det finns planer på att sta-dens hamnfunktioner i framtiden ska koncentreras till Björnö hamn. Fartygsfarlederna går inte tvärs igenom förläggnings-områdena utan mellan förläggningsförläggnings-områdena.

Asutus ja loma-asutus

Lähin pysyvä asutus sijaitsee Kristiinankaupungin taaja-man eteläosassa, joka on noin 1,5 kilometrin etäisyydellä alu-een A tuulivoimaloista. Kaupungin keskusta on 3 km etäisyy-dellä lähimmästä tuulivoimalaitoksesta. Skaftungin kylästä on noin 5 kilometriä alkuperäisen suunnitelman ja 8 km uuden suunnitelman lähimpiin voimalaitoksiin.

Loma-asutusta on rannikolla ja saarissa lähimmillään noin 1 kilometrin etäisyydellä alkuperäisen suunnitelman ja 3 km etäisyydellä uuden suunnitelman merituulivoimaloista.

Karhusaaressa lähimmät loma-asunnot ovat noin 400 m etäisyydellä lähimmästä voimaloista.

Bosättning och fritidsbosättning

Närmaste fasta bosättning finns i södra delen av Kristinestads tätortsområde cirka 1,5 kilometer från vind-kraftverken på område A. Stadens centrum ligger 3 km från närmaste vindkraftverk. Från Skaftung by är det enligt den ursprungliga planen cirka 5 kilometer till närmaste vindkraft-verk, enligt den nya planen 8 km.

Fritidsbosättning finns vid kusten och på öarna som när-mast enligt den ursprungliga planen cirka 1 kilometer från de havsbaserade vindkraftverken, enligt den nya planen 3 km.

På Björnön finns de närmaste fritidshusen cirka 400 m från närmaste kraftverk.

Virkistyskäyttö, matkailu

Aluetta käytetään virkistykseen mm. veneilyyn ja kalastuk-seen. Kristiinankaupungissa on useita satamia myös pienve-neille. Matkailu kohdistuu erityisesti kaupunkiin, saaristoalu-eille ja elinvoimaisiin kyliin.

Asukaskyselyssä, joka toteutettiin talvella 2009, kysyttiin merialueen käyttöä. Sen mukaan yleisimmät tavat käyttää esim. rannikkoaluetta olivat merimaisemasta ja luonnosta ylipäätään nauttiminen ulkoillen ja luontoa tarkkaillen. Myös kalastusta ja veneilyä harrastetaan, mutta harvemmin kuin muuta luonnossa liikkumista.

1 1 3 3 10 10 16

2 8 6

23 13

22 23

20 23

1 4

7 8

9 13

17 13 15

2 9

19 14

19 27

13 27 16

6 19

24 25

20 22

23 14 22 12

89 66

41 46

26 22

16 13

10 9

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Kalastan alueella ammattimaisesti / Jag bedriver yrkesfiske på havsområdena Harrastan virkistyskalastusta Karhusaaren edustalla / Jag bedriver rekreationsfiske utanför

Björnön

Harjoitan virkistyskalastusta merellä / Jag bedriver rekreationsfiske på havsområdena Ulkoilen Karhusaaren edustalla talvisin / Jag idkar

friluftsliv utanföf Björnön på vintrarna Veneilen merialueella avoveden aikaan / Jag kör

med båt på havsområdet under perioden med öppet vatten

Ulkoilen muilla rannikkoalueilla talvisin / Jag idkar friluftsliv i de övriga kustområdena på vintrarna Liikun Karhusaarentiellä / Jag promenerar, cyklar,

kör med bil etc. på Björnövägen Ulkoilen muilla rannikkoalueilla kesäisin / Jag idkar

friluftsliv i kustområdena på somrarna Tarkkailen luontoa / Jag iakttar naturen Katselen ja kuuntelen vesimaisemaa / Jag tittar ut

över och lyssnar på vattenlandskap

Päivittäin / Varje dag Viikottain / Varje vecka Kuukausittain / Varje månad Vuosittain / Varje år Harvemmin / Mera sällan En koskaan / Aldrig

Kuva 4-38. Merialueen käyttö asukaskyselyn mukaan.

4.11.4 Maa- ja vesialueiden omistus

Tuulivoimapuiston sijoitusalueen maa- ja vesialueita omis-tavat Pohjolan Voima, Kristiinankaupunki, ja Suomen valtio.

Metsähallitus hallinnoi valtion vesialuetta. Useat jakokunnat ja Närpiön kaupunki omistavat lähistön vesialueita.

Användning av området för rekreation, turism

Området används för rekreation bl.a. i form av båtfärder och fiske. I Kristinestad finns också flera hamnar för småbå-tar. Turismen är främst koncentrerad till staden, skärgårdsom-rådena och de livskraftiga byarna.

I invånarenkäten, som gjordes vintern 2009, ställdes frågor om hur havsområdet utnyttjas. Svaren visar att de vanligaste sätten att använda t.ex. kustområdet var att över huvud taget njuta av havslandskapet och naturen genom friluftsliv och att iaktta naturen. Fiske och småbåtsfärder är också något som de svarande sysslar med, men mera sällan än andra sätt att röra sig i naturen.

Figur 4-38. Användning av havsområdet enligt invånarenkäten

4.11.4 Mark- och vattenområdenas ägare

Mark- och vattenområdena på vindkraftsparkens förlägg-ningsområde ägs av Pohjolan Voima, Kristinestad och fin-ska staten. Forststyrelsen administrerar statens vattenområ-de. Flera skifteslag och Närpes stad äger vattenområdena i närheten.

Kuva 4-39. Maa- ja vesialueiden omistus.

Figur 4-39. Mark- och vattenområdenas ägare

4.11.5 tuulivoimapuiston vaikutukset alueidenkäyttöön

Maa-alue

Karhusaaren voimalaitoksen tontille sijoitetut tuulivoima-laitokset vaikuttavat lähinnä tontin sisäiseen käyttöön.

Tuulivoimalaitosten sijainnin yhtiö määrittelee niin, että se ei estä muiden tontille suunniteltujen hankkeiden toteutumista.

Voimalaitostontin ulkopuoliseen käyttöön tuulivoimalaitok-set vaikuttavat niiden aiheuttaman melun, maiseman muu-toksen ja varjostuksen kautta. Näitä tekijöitä arvioidaan tä-män selostuksen kohdissa melu (4.10), maisema (4.7) sekä valo ja varjostus (4.9). Karhusaaren tuulivoimalaitokset voi-daan suunnitella niin, että ne eivät estä nykyisen maankäytön jatkumista.

Merituulivoimapuiston rakentaminen Kristiinankaupungin ja Närpiön edustan merialueelle ei estä yhdenkään maa-alu-een kiinteistön käyttöä niiden nykyisessä käyttötarkoitukses-saan. Merkittävin merituulivoimapuiston vaikutus on maise-man muutos. Lähimmiltä loma-asuntoalueilta on etäisyyttä tuulivoimaloihin noin 4 km (tarkistettava!).

4.11.5 Konsekvenser av vindkraftsparken för områdesanvändningen

Landområdet

De vindkraftverk som placeras på kraftverkstomten på Björnön påverkar närmast den interna användningen av tom-ten. Bolaget bestämmer vindkraftverkens placering så att de inte utgör ett hinder för andra projekt som planeras för tomten.

Användningen av området utanför kraftverkstomten påver-kas av vindkraftverkens buller, förändringen av landskapet och skuggningen. Dessa faktorer behandlas i den här be-skrivningen i avsnitten om buller (4.10), landskap (4.8) samt ljus och skuggor (4.9). Vindkraftverken på Björnön kan pla-neras så att de inte utgör ett hinder för att den nuvarande markanvändningen ska kunna fortsätta.

Byggandet av en havsvindpark i havsområdet utanför Kristinestad och Närpes förhindrar inte användning av en enda fastighet på landområdet för dess nuvarande ändamål.

Den största konsekvensen av havsvindparken är förändring-en av landskapet. Från de närmaste områdförändring-ena med fritidsbo-städer är avståndet till vindkraftverken cirka 4 km.

Merialue Laivaväylät

Tuulivoimalaitokset on suunniteltu niin, että laivaväylien käyttöön ei aiheudu muutoksia. Merikaapelit alittavat 4 m ja 5 m väylät kerran. Alituspaikat on alustavasti suunniteltu mahdollisimman syvään kohtaan ja suorakulmaiseksi väylän kanssa. Merikaapelit eivät risteä 12 m syväväylän kanssa.

Kalastus

Kalastuksen harjoittaminen seisovilla pyydyksillä, esim.

verkoilla on edelleen mahdollista. Muussa kalastuksessa tu-lee ottaa huomioon voimaloiden ja merikaapelien estevaiku-tus. Tuulivoimalaitoksen vaikutuksia kalastukseen käsitellään tarkemmin selostuksen luvussa 4.4.

Tuulivoimalaitosten perustusten rakentaminen aiheuttaa rakentamisaikaisia, tilapäiviä vaikutuksia, joita käsitellään lu-vuissa 4.3.4 ja 4.2.3.

Liikkuminen

Tuulivoimalaitosten rakentaminen ei aiheuta rajoituksia ve-neilyyn merialueella. Veneen kiinnittyminen tuulivoimalaitok-sen perustukseen on mahdollista.

4.11.6 Sähkönsiirron vaikutukset maankäyttöön

Sähkön siirto Karhusaaren voimalaitoksen tontilta ei aiheu-ta merkittäviä muutoksia voimalinjan alueella. Voimalaitos on yhdistetty kantaverkkoon leveällä johtokadulla. Kun on tar-peen vahvistaa voimajohtoja, on se mahdollista nykyisen joh-tokadun aukealla.

Fingrid suunnittelee uuden sähköaseman rakentamista kau-pungin pohjoispuolelle. Sinne liitetään Kristiinankaupunkiin si-joittuvat uudet voimalaitoshankkeet. Sähköasema vaatii noin hehtaarin alueen.

4.11.7 Liikenne maa-alueella

Tuulivoimalaitokset aiheuttavat työmatkaliikennettä rakenta-misvaiheessa. Merituulivoimalaitoksen osat pyritään kuljetta-maan meriteitse. Mikäli kuljetta-maanteitä käytetään, ovat kuljetukset erikoiskuljetuksia. Tuulivoimalaitoksen osat ovat 20 – 60 met-riä pitkiä. Painavimmat osat voivat olla yli 200 tn. Siten kulje-tusreittien siltojen kantavuus tulee tarkistaa.

Havsområdet Fartygsfarleder

Vindkraftverken är planerade så att inga förändringar upp-kommer i användningen av fartygsfarlederna. Sjökablar dras under 4 m och 5 m farlederna en gång. De platser där ka-blarna ska dras under farlederna har preliminärt planerats på ett så djupt ställe som möjligt och vinkelrätt mot farleden.

Sjökablarna korsar inte 12 m djupfarleden.

Fiske

Det går fortsättningsvis att fiska med stationära fiskered-skap, t.ex. nät. I andra former av fiske måste man beakta den typ av hinder som kraftverken och sjökablarna utgör.

Vindkraftverkens inverkan på fisket behandlas noggrannare i avsnitt 4.4.

Då vindkraftverkens fundament byggs, uppkommer tillfäl-liga konsekvenser under byggtiden. De behandlas i avsnitt 4.3.4 och 4.2.3.

Möjligheter att röra sig på området

Vindkraftverken medför inga begränsningar för småbåts-trafiken i havsområdet. Det går att förtöja båten i vindkraftver-kens fundament.

4.11.6 Elöverföringens inverkan på markanvändningen

Elöverföringen från kraftverkstomten på Björnön orsakar inga kännbara förändringar på kraftledningsområdet. Kraftverket är kopplat till stamnätet via en bred ledningsgata. Då kraft-ledningen behöver förstärkas kan detta ske på det nuvarande ledningsområdet.

Fingrid planerar att bygga en ny elstation norr om staden.

De nya kraftverksprojekt som planeras i Kristinestad kommer att kopplas dit. Elstationen behöver ett område på cirka en hektar.

4.11.7 trafik på landområdet

Vindkraftverken medför trafik till byggplatsen i byggskedet.

De havsbaserade vindkraftverkens delar transporteras om möjligt sjövägen. Om landsvägstransporter används blir det fråga om specialtransporter. Vindkraftverkens delar är 20–60 meter långa. De tyngsta delarna kan väga över 200 ton. Därför måste broarnas bärförmåga längs transportleden kontrolleras.

Kuva 4-40. Tuulivoimalan

kuljettaminen maanteitse to-teutetaan erikoiskuljetuksena.

Kuva Ajoksen tuulivoimalai-toksen rakentamisesta. Rekan kyydissä WinWindin 3 MW voimala.

Figur 4-40. Transport av

vindkraftverk som specialtran-sport per landsväg. Bild från då vindkraftverket i Ajos byggdes.

Merituulivoimapuiston rakentamista varten tulee Karhusaaren satamaa kehittää ja laajentaa. Sujuva rakennus-työ edellyttää tuulivoimalaitoksen osien varastointia satama tai voimalaitoksen kentällä merikuljetuksia varten. Tarkempi suunnitelma tehdään rakentamisprojektin suunnittelun yhteydessä.

Tieyhteys valtatieltä Karhusaareen on rakennettu raskasta liikennettä varten.

Kuva 4-41. Tieyhteys valtatieltä 8 Karhusaaren

sata-

maan ja voimalaitokselle on rakennettu raskasta liikennet-tä varten.

För att en havsvindpark ska kunna byggas måste ham-nen på Björnön utvecklas och byggas ut. För att byggarbetet ska löpa smidigt måste vindkraftverkens komponenter lagras i hamnen eller på kraftverksområdet för att sedan transpor-teras sjövägen. En noggrannare plan görs i samband med planeringen av byggprojektet.

Vägförbindelsen från riksvägen till Björnön är byggd för tung trafik.

Figur 4-41. Vägförbindelsen från riksväg 8 till Björnö

hamn och till kraftverket är byggd för tung trafik.

4.11.8 Liikenne merialueella

Tuulivoimalat sijoitetaan vähintään 60 metrin etäisyydelle laiva- ja veneväylistä ja sivuun merimerkkien linjoista. Tuulivoima-alueen kulmissa sijaitsevat voimalat maalataan alaosastaan merenkulkulaitoksen ohjeiden mukaisesti. Näin voimalat eivät häiritse merenkulkua.

Rakentamisen aikana merialueella liikkuvat tuulivoimalai-toksen osia ja nostolaitteita kuljettavat alukset sekä asentami-sessa tarvittavat lautat. Maa-ainesten kuljetukseen tarvittavat alukset tulevat alueelle joko merialueen ottopaikoilta tai sata-mista, johon maa-ainekset on kuljetettu maanteitse sisämaan maan-ainesten ottopaikoilta.

4.11.8 trafik i havsområdet

Vindkraftverken placeras minst 60 meter från fartygs- och båtfarlederna och utanför sjömärkenas siktlinjer. Nedre delen av de kraftverk som placeras i hörnen av ett vindkraftsområde målas enligt Sjöfartsverkets anvisningar. På så sätt stör kraft-verken inte sjöfarten.

Under byggtiden rör sig fartyg som transporterar vind-kraftverkens delar och kranar samt plattformar för monte-ringsarbetet i havsområdet. Fartyg för behövlig transport av marksubstans kommer till området antingen från täktplatser i havsområdet eller från hamnar dit materialet har körts som landsvägstransport från täktplatser på land.

Kuva 4-42. Merituulivoimalaitoksen rakentaminen edellyttää

tuuli-

voimalan osien ja nostokaluston kuljettamista suurilla aluksilla.

4.11.9 Lentoliikenne

Alueella ei ole erityistä merkitystä lentoliikenteen kannalta, sil-lä etäisyys sil-lähimmille lentokentille Vaasaan ja Seinäjoelle on 90 km sekä Poriin noin 100 km.

In document 4 MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND, UPPSKATTADE KONSEKVENSER OCH BEDÖMNINGSMETODER4 YMPÄRISTÖN NYKYTILA, ARVIOIDUT VAIKUTUKSET JA ARVIOINTIMENETELMÄT (sivua 127-134)