4.8 Landskap och kulturmiljö
4.8.2 Nuläge
on vaihtelevampaa sekä korkeutensa, että rakennusmateri-aaliensa puolesta. Niemen eteläpäässä ja länsirannalla si-jaitsee loma-asutusta sekä Karhusaaren voimalaitosalue.
Kristiinankaupungin sisään muodostuu melko pieniä ja pieni-piirteisiä kaupunkitiloja. Monimuotoinen rantaviiva luo alueel-le vaihtealueel-levia näkymiä ja maisematiloja.
Kristiinankaupunki kuuluu Pohjanmaan maakuntakaavassa (2008) osoitettuun Kaskinen-Kristiinankaupunki vetovoima-alueeseen. Maakuntakaavassa on osoitettu myös matkailun kannalta tärkeä veneväylä, joka kulkee rannan suuntaisesti Kristiinankaupungin editse suunnitellun hankealueen poikki.
Maiseman sietokyky on melko hyvä lukuun ottamatta nä-kymää mantereelta sillan yli kohti Kristiinankaupungin van-haa keskustaa. Maisemassa näkyvät mm. uusi ja vanha kir-kontorni sekä vanhaa matalaa puukaupunkia veden äärellä.
Kaupungin siluetissa eteläpuolella on nähtävissä myös ny-kyisen voimalaitoksen piippu, jonka korkeus on 154 metriä meren pinnasta. Voimalaitoksen sataman aallonmurtajalla, Karhusaaren länsirannalla on nykyään kolme käytössä ole-vaa 1 MW:n tuulivoimalaa, joiden napakorkeus on n. 70 met-riä ja roottorin halkaisija 56 m. Siten roottori käy korkeimmalla kohdalla 100 metrin korkeudessa. Tuulivoimalat ovat nähtä-vissä länsirannalta saarilta ja mereltä käsin, mutta kaupungin sisääntulosillalle nykyiset voimalat eivät näy.
Kristiinankaupungin merkittävin maisemahäiriö on tällä hetkellä kaupungin länsirannan voimalaitoksesta pohjoiseen lähtevät massiiviset voimajohdot. Voimalinjat ovat nähtävissä kuitenkin voimalinjan ali kulkevilta teiltä, voimajohtojen lähei-siltä avoimilta alueilta sekä keskustan viereisen mäen laelta ja sillalta lahden pohjukan pohjoisrannalla. Kaupunkiin voi-majohdot eivät näy.
Kuva 4-19. Valokuvia vanhalta asemakaava-alueelta ja sen
poh-
joispuolelta.
stranden finns fritidsbosättning samt ett kraftverksområde på Björnön. Inne i Kristinestad finns ganska små och småskaliga stadsrum. Den varierande strandlinjen skapar skiftande vyer och landskapsrum.
I Österbottens landskapsplan (2008) hör Kristinestad till att-raktionsområdet Kaskö-Kristinestad. I landskapsplanen ang-es också en för turismen viktig båtfarled i strandens riktning utanför Kristinestad ungefär rakt igenom projektområdet.
Landskapets tolerans är tämligen god med undantag av den vy som öppnar sig från öster över bron mot Kristinestads gamla centrum. I landskapet syns bl.a. den nya och den gamla kyrkans kyrktorn samt den låga trähusstaden invid vattnet. I stadens silhuett i söder syns också det nuvarande kraftverkets skorsten vars höjd är 154 meter över havet. På vågbrytaren vid kraftverkshamnen vid Björnö västra strand finns numera tre stycken fungerande 1 MW vindkraftverk, som har en navhöjd på ca 70 meter och en rotordiameter på 56 m. Rotorn är alltså i sitt högsta läge på 100 meters höjd.
Vindkraftverken syns från holmarna vid den västra stranden och från havet, men från bron vid infarten till staden syns de nuvarande kraftverken inte.
Det som stör landskapet i Kristinestad mest är för närva-rande de massiva kraftledningarna norrut från kraftverket vid stadens västra strand. Kraftledningarna syns från vägarna som passerar under dem, från de öppna områdena i närhe-ten av ledningarna samt från toppen av berget i stadens cen-trum och från stadsbron när man ser norrut över Norrfjärden.
Till staden syns kraftledningarna inte.
Figur 4-19. Foton från det gamla detaljplaneområdet och området
norr om det.
Arvokkaat maisema- ja kulttuuriympäristöalueet
Hankealueella ei sijaitse valtakunnallisesti merkittäviä mai-sema-alueita. Lähin valtakunnallisesti arvokas maisema-alue, Härkmeren maisema-alue (MAO100108), sijaitsee etelässä noin kymmenen kilometrin päässä Kristiinankaupungista ja noin kahdeksan kilometrin etäisyydellä hankealueesta.
Härkmeren maisema-alue on luokiteltu myös valtakunnal-lisesti merkittäväksi kulttuuriympäristöalueeksi, mutta luoki-tus ei ole voimassa Museoviraston vuonna 2009 päivitetyn inventoinnin julkistamisen jälkeen (01.01.2010). Alueella on kuitenkin merkittäviä kulttuuriympäristöllisiä arvoja vaikka ne eivät ole enää valtakunnallisesti merkittäviä. Sen arvot perus-tuvat eheänä säilyneeseen kulttuurimaisemaan, jota avoin viljelymaisema, komeat talonpoikaisrakennukset nauhamai-sina kylätievarsilla sekä rikas luonto rytmittävät. Härkmeren kylän kulttuuriympäristö muodostuu Lauhan ja Öströmin ti-lojen rakennusryhmästä avoimen viljelymaiseman keskel-lä. Rakennusryhmä sijaitsee vanhan rantatien varressa ja edustaa seudun talonpoikaista rakennuskulttuuria 1800-luvulla. Laajaa, avointa viljelyaluetta rajaavat rakennukset ja metsäiset saarekkeet. Maisema-alueen yli ei synny näkymiä hankealueelle.
Lähimpänä hankealuetta sijaitseva arvokas kulttuuriym-päristöalue on Kristiinankaupungin vanha asemakaava-alue, joka on säilyttänyt erinomaisesti perinteisen puukaupungin ilmeensä. Alueella sijaitsee kaksi kirkkoa, joista vanhempi puinen tukipilarikirkko on rakennettu 1700-luvulla. Uudempi, J. Ahrenbergin suunnittelema kivikirkko on vuodelta 1897.
Molemmat kirkot toimivat Kristiinankaupungin historiallisina maamerkkeinä. Maamerkkeinä toimivat lisäksi etelämpänä sijaitsevat Karhusaaren voimalaitoksen piippu sekä kolme tuulivoimalaa voimalaitosalueen rannalla. Merellisenä maa-merkkinä toimii Kristiinan kaupungin majakka Kristiinan
kau-Värdefulla landskaps- och kulturmiljöområden
På projektområdet finns inga betydelsefulla landskapsom-råden av riksintresse. Närmaste värdefulla landskapsområde av riksintresse, Härkmeri landskapsområde (MAO100108), ligger cirka tio kilometer söder om Kristinestad och cirka åtta kilometer från projektområdet.
Härkmeri landskapsområde är klassificerat som ett värde-fullt kulturmiljöområde av riksintresse, men klassificeringen är inte i kraft efter att Museiverket har publicerat den inventering som uppdaterats år 2009 (01.01.2010). Området har dock beaktansvärda kulturmiljövärden, även om de inte mera är av riksintresse. Dess värden beror på att kulturlandskapet har bi-behållits enhetligt med öppet odlingslandskap, ståtliga bond-gårdar längs byvägen samt rik natur. Kulturmiljön i Härkmeri by representeras av byggnadsgruppen på gårdarna Lauha och Öström mitt i det öppna odlingslandskapet. Den här gruppen med byggnader finns intill den gamla strandvägen och representerar regionens allmogebyggnadskultur från 1800-talet. Det vidsträckta, öppna odlingsområdet avgränsas av byggnader och skogsdungar. Över det här landskapsom-rådet uppstår ingen utsikt mot projektomlandskapsom-rådet.
Det kulturmiljöområde som ligger närmast projektområdet är Kristinestads gamla detaljplaneområde, som har bevarat sin traditionella trästadskaraktär på ett utomordentligt sätt. På området finns två kyrkor, av vilka den äldre, en stödpelarkyrka av trä, uppfördes på 1700-talet. Den nyare, en stenkyrka pla-nerad av J. Ahrenberg, är från 1897. Båda kyrkorna är histo-riska landmärken i Kristinestad. Andra landmärken är dessut-om längre söderut kraftverksskorstenen på Björnön samt tre vindkraftverk vid kraftverksområdets strand. Ett landmärke till havs är Kristinestads fyr i havsområdet utanför Kristinestad.
Hankealueen pohjoispuolella noin 10 km päässä sijait-see valtakunnallisesti arvokas kulttuuriympäristö, Kaskisten ruutukaava-alueen puutaloasutus. Vanhimmat rakennukset ovat 1700-luvulta, mutta suurin osa 1800- ja 1900-luvuilta.
Ruutukaava-alueen pohjoispuolella on Kaskisten vanha kala-satama, jossa on säilynyt joukko vanhoja kalavajoja.
Lisäksi hankealueen eteläpuolella 25 kilometrin päässä Kristiinankaupungista ja noin 12 kilometrin päässä hankealu-eesta sijaitsee Siipyyn kylä ja Kiilin kalasatama, jotka luokitel-laan myös valtakunnallisesti arvokkaaksi kulttuuriympäristök-si. Siipyyn kylässä on paljon alueelle tyypillistä rakennuskan-taa ja se on säilyttänyt perinteisen leimansa. Kylän keskus on rakentunut hieman kauemmaksi rannasta, joten sieltä ei avaudu merinäkymiä. Alueen rannoilla on runsaasti loma-asutusta. Rannalla, kylän länsipuolella, sijaitsee Kiilin kala-satama. Kiilin satamarannan metsikköön ja rantakedolle on koottu alueen talonpoikaista ja kalastukseen liittyvää rakennuskantaa. Kalarannan vajat ja ulkomuseon raken-nukset sekä pienet kausiasumukset yhdistyvät luontevaksi kokonaisuudeksi.
Kristiinankaupungin länsirannalla noin 0,5-1,5 kilometrin päässä hankealueesta sijaitsee kolme Pohjanmaan maakun-takaavassa osoitettua maakunnallisesti tai paikallisesti kult-tuuriympäristön tai maiseman vaalimisen kannalta arvokasta aluetta. Alueet ovat melko pienialaisia ja ne muodostuvat ran-nan loma-asunnoista.
Cirka 10 km norr om projektområdet finns en värdefull kul-turmiljö av riksintresse, trähusbebyggelsen på Kaskö rutpla-neområde. De äldsta byggnaderna är från 1700-talet, men största delen är från 1800- och 1900-talet. Norr om rutplane-området finns Kaskö gamla fiskehamn, där ett antal gamla sjöbodar är bevarade.
Söder om projektområdet, på 25 kilometers avstånd från Kristinestad och cirka 12 kilometer från projektområdet, finns byn Sideby och Kilens fiskehamn, som också klassificeras som en värdefull kulturmiljö av riksintresse. I Sideby finns många för området typiska byggnader och byn har bevarat sin traditionella särprägel. Byns centrum ligger lite längre från stranden och har därför ingen direkt havsutsikt. Vid områ-dets stränder finns ett stort antal fritidsbostäder. Vid stran-den, väster om byn, ligger Kilens fiskehamn. I skogsbrynet och på strandängen ovanför Kilens hamn har ett antal all-moge- och fiskebyggnader från området samlats. Båthusen vid fiskstranden och friluftsmuseets byggnader samt de små säsongbostäderna smälter samman till en naturlig helhet.
Vid Kristinestads västra strand, cirka 0,5–1,5 kilometer från projektområdet, finns tre områden som i Österbottens landskapsplan är utmärkta som värdefulla områden på land-skaps- eller lokal nivå där kulturmiljön eller landskapet borde värnas. De här områdena är ganska små och består av fri-tidsbostäder vid stranden.
Arvokkaat maisema- ja kulttuuriympäristökohteet
Noin viisi kilometriä Kristiinankaupungin pohjoispuolella Suurjärven rannalla sijaitsee valtakunnallisesti arvokas kult-tuuriympäristökohde Carlsron huvila. Nykyisin museona toi-miva huvila edustaa Suurjärven rantojen 1800-luvun lopun huvilakulttuuria. Huvila sijaitsee noin kuuden kilometrin pääs-sä lähimmästä tuulivoimalasta. Huvilan ympäristöstä ei muo-dostu näkymiä hankealueelle.
Hankealueella ei sijaitse kiinteitä muinaismuistoja.
Lähimmät muinaismuistot (historiallinen kiviaita ja kellari, Pohjoislahti 1 ja Tiilitehtaanmäki 5) sijaitsevat hankealueesta noin neljän kilometrin etäisyydellä Kristiinan kaupungin nie-men koillispuolella alue A:n läheisyydessä. Hankealue D:n läheisyydessä Skärenin itärannalla Skaftungin edustalla on inventoitu keskiaikainen kiviröykkiö sekä Domarkobbanilla Siipyyn edustalla ajoittamaton jatulintarha.
Hankealueella C sijaitsee hylkyrekisterikohde, s/s Slöjd 1800-luvulta. Hankealueen läheisyydessä sijaitsee myös muutama muu hylkyrekisterin kohde:
Gävskäret, alueen B pohjoispuolella, Olga 1800-luvulta
•
sekä Hamnskäret I 1600-luvulta.
Alueen C ympäristössä: Murgrundissa
ajoittama-•
ton Murgrundin veneen hylky, Torngrundin eteläpuo-lella Kaljaasi Höke 1800-luvulta sekä Sandskäretissä Sandskäretin hylky 1800- luvulta.
Alueen D itäpuolella Kilgrundin ja rannikon välissä
ajoitta-•
maton Kilgrundin hylky.
Merenpohja kuvattiin videokameralla tuulivoimalaitos-ten paikoilta. Niissä yhteyksissä ei löydetty merkkejä arke-ologisista kohteista. Ennen tuulivoimalaitosten rakentamis-ta, tarkempien suunnitelmien yhteydessä, tulee tarkistaa mahdollisten hylkyjen tai muiden muinaismuistojen sijainti rakentamisalueella.
Pohjanlahdella on rakennus- ja kulttuurihistoriallisesti mer-kittäviä kummeleita, majakoita ja luotsikohteita. Näiden meri-merkkien sarjat ovat ohjanneet pitkän aikaa myös asukkaiden ja kulkureittien sijoittumista. Hankealueen ympäristössä sijait-see mm. Kristiinan kaupungin ja Sälgrundin majakat, joista ensimmäisessä on myös helikopteritaso. Sälgrundin 1875 rakennettu majakka on huomattava maisemaelementti ja tärkeä Kaskisten kaupungin ja sen merenkulkuperintei-den tunnus. Majakka on yksi neljästätoista 1800-luvulla rakennetuista tiilimajakasta. Saaren itärannalla on vanha kalasatama, Laxhamn, jossa on sijainnut myös saaren en-simmäinen luotsitupa.Sälgrundin majakka on luokiteltu val-takunnallisesti arvokkaaksi kulttuuriympäristöksi.
Hankealueen läheisyydessä ei sijaitse inventoituja perinnemaisemakohteita.
Kristiinankaupungin ohi kulkee kulttuurihistoriallisesti mer-kittävä vanha tielinjaus Rantamaantie, joka kulkee Turusta Pohjanlahden ympäri Tukholmaan.
Arvokkaat alueet ja kohteet on esitetty Maisemavyöhykekartassa (Kuva 4-18).
Värdefulla landskaps- och kulturmiljöobjekt
Ungefär fem kilometer norr om Kristinestad vid stranden av Storträsket finns villan Carlsro, som är ett värdefullt kulturmiljö-objekt av riksintresse. Villan, som numera är museum, repre-senterar villakulturen vid Storträsket i slutet av 1800-talet. Den ligger cirka sex kilometer från närmaste vindkraftverk. Från villans omgivning finns ingen utsikt mot projektområdet.
På projektområdet finns inga fasta fornminnen. Närmaste fornminnen (en historisk stengärdesgård och källare, Norrfjärden 1 och Tegelbruksbacken 5) ligger cirka fyra ki-lometer från projektområdet nordost om Kristinestads udde i närheten av område A. I närheten av projektområde D vid östra stranden av Skären utanför Skaftung har ett medeltida stenröse samt på Domarkobban utanför Sideby en odaterad jungfrudans inventerats.
På projektområde C finns ett vrakregisterobjekt, s/s Slöjd från 1800-talet. I närheten av projektområdet finns också någ-ra andnåg-ra objekt som är upptagna i vnåg-rakregistret:
Gävskäret, norr om område B, Olga från 1800-talet samt
•
Hamnskäret I från 1600-talet.
I omgivningen kring område C: Vid Murgrund finns det
•
odaterade båtvraket vid Murgrund, söder om Torngrund Galeasen Höke från 1800-talet samt vid Sandskäret ett vrak från 1800-talet.
Öster om område D, mellan Kilgrund och stranden finns
•
vraket vid Kilgrund, som är odaterat.
Havsbottnen fotograferades med videokamera vid plat-serna för de tilltänkta vindkraftverken. I samband med detta upptäcktes inga tecken på arkeologiska objekt. Innan vind-kraftverken byggs och i samband med den noggrannare pla-neringen ska det undersökas om det finns eventuella vrak eller andra fornminnen på byggområdet.
I Bottniska viken finns byggnads- och kulturhistoriskt vär-defulla kummel, fyrar och lotsställen. Serier av sådana sjö-märken har under lång tid också styrt placeringen av bebyg-gelsen och färdlederna. I projektområdets omgivning finns bl.a. Kristinestads fyr och Sälgrunds fyr. Vid den förstnämnda finns också en helikopterplatta. Fyren på Sälgrund från 1875 är ett betydande landskapselement och en viktig symbol för Kaskö stad och dess sjöfartstraditioner. Fyren är en av de fjorton fyrar som byggdes i tegel på 1800-talet. Vid öns östra strand finns en gammal fiskehamn, Laxhamn, där öns för-sta lotsstuga också har funnits. Sälgrunds fyr är klassificerad som en värdefull kulturmiljö av riksintresse.
I närheten av projektområdet finns inga inventerade vårdbiotoper.
Förbi Kristinestad leder den kulturhistoriskt viktiga gamla Strandlandsvägen, som leder från Åbo runt Bottniska viken till Stockholm.
Värdefulla områden och objekt finns angivna på karta Landskapszoner (Figur 4-18).