kulturmiljön och värdefulla områden och objekt Den ursprungliga planen
4.9 Ljus- och skuggeffekter
4.9.1 Utgångsinformation och bedömningsmetoder
Skuggeffekter kan förekomma då solens strålar bakom ett vindkraftverks rotorblad träffar en viss iakttagelsepunkt.Ett vindkraftverk i drift ger då upphov till ett s.k. blinkande skuggfenomen.
Den blinkande skuggan har undersökts; för vissa känsliga personer är den störande, medan andra personer inte blir störda. Den eventuella störningen beror också på om man bor eller vistas vid den aktuella iakttagelsepunkten på morgo-nen, dagen och kvällen, då fenomenet kan förekomma, eller om det är fråga om en bostad eller fritidsbostad, en verksam-hetslokal eller ett fabriksområde.
Fenomenet beror på vädret: det förekommer inte när det är mulet eller då vindkraftverket inte är i drift. Skuggan når längst då solen står lågt (morgon och kväll). Då solen går tillräckligt lågt ned uppkommer inte mera någon enhetlig skugga. Det här beror på att solstrålarna måste gå en längre sträcka ge-nom atmosfären, varvid strålningen sprids. Förekomsten av det här fenomenet påverkas förutom av platsen, vädret, årsti-den och tiårsti-den på dygnet också av placeringen av vindkraftver-ken och deras egenskaper (höjd, rotorns egenskaper, blad-vinkel) samt omgivningen (terrängformer, skogsvegetation).
Vid molnigt väder orsakar ett vindkraftverk inga skuggef-fekter. Fenomenet syns tydligast morgnar och kvällar vid so-lens uppgång och nedgång. I Finland inträffar tillfällen som är problematiska med tanke på bosättningen i allmänhet sällan, eftersom tiden för solens upp- och nedgång samt solljusets högsta vinkel varierar mycket beroende på årstiden.
Förekomsten av det här fenomenet kan förutses med ma-tematiska beräkningsmodeller som också har använts i den här bedömningen. Med beräkningsmodellen WindPro (EMD 2008) bedömdes vindkraftverkens s.k. blinkande skugga (flickering shadow, även termen rotating shadow används) i näromgivningen, dvs. de områden där skuggeffekter sanno-likt kan uppstå. Med det här programmet kan man beräkna hur ofta och med vilket intervall ett eller flera vindkraftverk or-sakar skuggeffekter på ett visst område eller en viss plats.
Med beräkningsmodellen beräknas i allmänhet två olika skuggningssituationer, den s.k. värsta möjliga skuggning-en (worst case) och dskuggning-en s.k. realistiska skuggningskuggning-en (real case). Beräkningarna för Worst Case (det ”värsta fallet”) är baserade enbart på solens höjdposition i förhållande till vind-kraftverket och utgår ifrån att solen lyser hela tiden då den befinner sig ovanför horisonten och att vindmöllorna snurrar hela tiden. Då beräknas den s.k. astronomiska maximiskugg-ningen. Resultatet är teoretiskt. Vid mulet väder eller då det är vindstilla eller om vindens riktning får rotorns plan att vrida sig i samma riktning som sträckan mellan solen och iakttagelse-punkten, orsakar vindkraftverket inga skuggeffekter.
Vid beräkning av Real Case beaktas det lokala vädret (mol-nighet, vind) och hur vindkraftverkets rotor verkligen rör sig.
Den här beräkningen ger en bättre blid av den verkliga
före-Tuulivoimalaitokset voivat aiheuttaa myös ns. välkkymisil-miötä, silloin kun aurinko paistaa katselijan selän takaa koh-den toimivaa voimalaitosta. Välkkymisen näkymistä vähentää mattapintaisen materiaalin (pinnoitteen) käyttö tuulivoimalan lavoissa.
4.9.2 Valon ja varjostuksen nykytila
Merialueella ei tällä hetkellä ole varjostusilmiötä aiheuttavia tekijöitä.
Karhusaaren voimalaitostontilla oleva savupiippu on 150 metriä korkea. Siten se tarjoaa vertailukohdan voimalaitoston-tin tuulivoimalaitosten maisema- ja varjostusvaikutukseen.
4.9.3 tuulivoimapuiston varjostusvaikutukset
Mallinnuksessa varjostuksen laskenta-alueen enimmäissä-teeksi valittiin 2 kilometriä kustakin tuulivoimalaitosyksiköstä.
Todellinen varjostuksen esiintymissäde jää tuon tarkastelu-alueen sisäpuolelle.
Mallilaskennassa tuulivoimalaitosten arvioitiin toimivan noin 7 000 tuntia vuodessa. Laskennassa tuulivoimalaitok-sen napakorkeus oli 3 MW voimalalla 90 m ja roottorin lapa käy korkeimmillaan 143,5 m korkeudella. Vastaavasti 2 MW voimalan napakorkeus oli 80 m ja roottorin lapa käy korkeim-millaan 125 m korkeudella.
Real Case -laskenta ottaa huomioon alueen valaistus- ja sääolosuhteet sekä sen kuinka monena tuntina voimalan roottori todellisuudessa liikkuu. Real Case -laskennassa sää-tietoina käytettiin lähimmän saatavilla olevan säähavainto-aseman meteorologisia tuuli- ja auringonpaistetietoja.
Varjostusvaikutuksen Real Case -laskennan tulokset on esitetty oheisissa kartoissa (Kuva 4-30 ja Kuva 4-31). Kuvan 4-30 laajemmassa kartassa myös Karhusaaren (mantereen) tuulivoimalat ovat n. 3 MW laitoksia. Laskennassa keskityt-tiin uuden suunnitelman vaikutusten havainnollistamiseen.
Kuvan 4-31 detaljikartassa on laskettu varjostusvaikutus, kun mantereelle rakennettavat laitokset ovat pienempiä, kokoluo-kaltaan n. 2 MW.
Vindkraftverken kan också ge upphov till s.k. blinkfeno-men, då solen lyser bakom betraktarens rygg mot ett vind-kraftverk med snurrande rotor. Blinkningens synlighet mins-kar om vindkraftverkets vingar görs av material med matt yta (ytbeläggning).
4.9.2 Ljus och skuggor i nuläget
I havsområdet finns för närvarande inga faktorer som ger upphov till skuggfenomen.
Skorstenen på kraftverkstomten på Björnön är 150 meter hög. Den utgör därför en jämförelsepunkt för landskapspå-verkan och skuggeffekter för de vindkraftverk som placeras på kraftverkstomten.
4.9.3 Skuggeffekter från vindkraftsparken
I modellberäkningen valdes 2 kilometer från varje vindkraft-verksenhet son maximal radie för det område där skuggning-en beräknades. Dskuggning-en verkliga radiskuggning-en inom vilkskuggning-en skuggning förekommer ligger inom detta område.
I modellberäkningen uppskattades att vindkraftverken är i drift cirka 7 000 timmar om året. I beräkningen var vindkraft-verkets navhöjd 90 m för 3 MW kraftverk och rotorbladens högsta punkt var på 143,5 m höjd. För 2 MW kraftverk var navhöjden 80 m och rotorbladens högsta punkt på 125 m höjd.
Real Case-beräkningen beaktar områdets ljus- och vä-derförhållanden samt hur många timmar kraftverkets rotor i verkligheten rör sig. I beräkningen av Real Case användes meteorologiska uppgifter om vind och solsken från närmaste tillgängliga väderstation.
Resultaten av beräkningarna av skuggeffekterna enligt Real Case presenteras på vidstående kartor (Figur 4-30 och Figur 4-31). På den större kartan i figur 4-30 är också vindkraftver-ken på Björnön (fastlandet) ca 3 MW kraftverk. Beräkningarna koncentrerades på att åskådliggöra konsekvenserna enligt den nya planen. På detaljkartan i figur 4-31 har skuggeffek-ten beräknats för en situation där de kraftverk som byggs på fastlandet är mindre, ca 2 MW.
Kuva 4-30. Varjostusvaikutuslaskelma. Kuvassa vaihtoehto VE 2/uusi, 3 MW:n kokoiset tuulivoimalat.
Figur 4-30. Beräkning av skuggeffekter. Figuren visar alternativ ALT 2/nytt med 3 MW kraftverk.
Kuva 4-31. Varjostusvaikutuslaskelma, detaljikuva Karhusaaren
niemestä Kuvassa 2 MW tuulivoimalaitokset ja varjostusraja 8 tuntia/
vuosi.
Varjostusvaikutus (Real Case –tilanne) ulottuu enimmillään noin 0,5–1 kilometrin etäisyydelle tuulivoimalaitoksista (luokat 8-9 ja 10–29 tuntia vuodessa). Varjostusalue on pääosin mer-ta (Kuva 4-30), eikä siten aiheumer-ta käytännössä häiriötä.
Varjostusilmiötä voi esiintyä lähinnä alkuperäisen suunni-telman sijoitusalueilla A ja B, rantaa ja saaria lähimpien tuu-livoimaloiden osalta. Sen sijaan alueilta C ja D ei vilkkuvaa varjostusta mallilaskennan perusteella ulotu rantaan saakka.
Selvityksessä tarkastellulle ilmiölle (vilkkuvan varjon esiin-tyminen) ei ole Suomessa määritelty ohjearvoja.
Saksassa on määritelty ohjeelliset maksimiarvot tuulivoi-maloiden varjostusvaikutuksille. Saksalaisten ohjearvojen mukaan tuulivoimalan vaikutus viereiselle asutukselle saa olla vuodessa enintään 8 tuntia (todellinen varjostus, Real Case).
Figur 4-31. Beräkning av skuggeffekter, detaljbild från Björnöns
udde. Kraftverken på bilden är på 2 MW och skuggränsen 8 timmar/
år.
Skuggeffekterna (i en situation enligt Real Case) sträcker sig som längst cirka 0,5–1 kilometer från vindkraftverken (klasser 8–9 och 10–29 timmar om året). Det område som drabbas av skuggor är främst hav (Figur 4-30) och orsakar därför i prak-tiken inga störningar.
Skuggfenomenet kan förekomma främst på den ursprung-liga planens förläggningsområden A och B för de vindkraft-verk som ligger närmast stranden och holmarna. Den blin-kande skuggan från områdena C och D når däremot enligt modellberäkningen inte ända till stranden.
För det här utredda fenomenet (förekomst av blinkande skugga) finns inga fastställda riktvärden i Finland.
Pohjoismaissa ei ole asetettu ohjearvoja varjostusvaikutuk-sille, mutta esimerkiksi Tanskassa on käytännön laskelmissa käytetty arvona 10:tä tuntia ja Ruotsissa 8:aa tuntia (todelli-nen varjostus, Real Case).
Mallilaskennan perusteella varjostusvaikutusta voi aiheu-tua vähintään 8 tuntina vuodessa ainoastaan Karhusaaren niemessä 8 loma-asunnolle. Loma-asunnoista 6 sijaitsee pohjois-koilliseen hiilivoimalaitoksesta ja 2 etelään.
Arvioinnissa ei ole huomioitu sitä, onko ko. loma-asunnoil-ta suoraa näköyhteyttä voimalaitoksiin vai peittääkö esim.
puusto yhdistettynä maastonmuotoihin tuulivoimaloiden nä-kymisen ja samalla myös varjostusilmiön: muiden tekijöiden suhteen varjostusvaikutusta voi kuitenkin näissä 8 kohteessa esiintyä. Laskennassa oletuksena oli, että mantereelle raken-nettavien tuulivoimalaitosten koko olisi 2 MW.
Olemassa olevien tuulivoimalaitosten läheisyydessä asuvat ihmiset kokevat varjostusilmiön (ns. vilkkuva varjo) hyvin eri tavoin. Jotkut voivat suhtautua siihen haittana, mutta useim-pien mielestä se ei heitä häiritse. Esim. Ruotsin Gotlannissa haastateltiin lähes sataa tuulivoimalaitosalueiden lähellä asu-vaa ihmistä, ja heistä 6 % koki varjostusilmiöstä aiheutuvan heille häiriötä, toisin sanoen 94 %:n mielestä haittaa ei aiheu-du. (Widing ym. 2005).
I Tyskland har vägledande maximivärden för vindkraftver-kens skuggeffekter bestämts. Enligt de tyska riktvärdena får den här inverkan av ett vindkraftverk förekomma vid bosätt-ningen under högst 8 timmar om året (verklig skuggning, Real Case).
I de nordiska länderna har inga riktvärden för skuggeffek-ter uppställts, men till exempel i Danmark har man i praktiska beräkningar använt värdet 10 timmar och i Sverige 8 timmar (verklig skuggning, Real Case).
Enligt modellberäkningarna kan skuggeffekter förekomma i minst 8 timmar om året endast vid 8 fritidshus på udden av Björnön. Av dessa fritidsbostäder ligger 6 stycken nordnord-ost om kolkraftverket och 2 söder om kraftverket.
I bedömningen har det inte beaktats om det finns direkt synkontakt från de aktuella fritidsbostäderna till kraftverken eller om t.ex. träd i kombination med terrängformer skym-mer så att vindkraftverken och samtidigt skuggfenomenet inte syns. Beträffande andra faktorer kan skuggeffekter dock förekomma vid dessa 8 platser. I beräkningen antogs att de vindkraftverk som byggs på fastlandet är av storleken 2 MW.
De som bor i närheten av de existerande vindkraftverken upplever skuggfenomenet (s.k. blinkande skugga) mycket olika. Vissa kan tycka att det är en olägenhet, medan de flesta inte blir störda av det. T.ex. på Gotland i Sverige intervjuades närmare hundra personer som bor i närheten av vindkrafts-områden. Av dem ansåg 6 % att skuggfenomenet störde dem, medan 94 % inte hade något obehag av fenomenet.
(Widing et al. 2005).