buller från vindkraftsparken

Projektet påverkar bullernivån i närområdet och ljudlandska-pet också utanför projektområdet. Verkningsradien beror på den valda typen av kraftverksenhet, kraftverksenheternas storlek samt väderförhållandena och den varierar från några hundra meter upp till över en kilometer.

Taustaäänet tai hiljaisuus vaikuttaa merkittävästi tuulivoi-malaitoksen äänen havaitsemiseen. Tietyissä olosuhteissa (erityinen pystysuuntainen tuuliprofiili, jäätynyt meri, lehdet-tömät puut) taustamelu havaintopisteessä saattaa olla niin alhainen, että tuulivoimalaitoksen vaimeakin ääni voi olla ha-vaittavissa. Toisenlaisissa olosuhteissa taas huomattavasti voimakkaampi tuulivoimalaitoksen käyntiääni saattaa peittyä taustamelun (tuulen humina puissa, laineiden ääni rannas-sa ym.) alle. Tuulivoimalaitoksen äänen havaittavuutta nostaa sen taustamelusta poikkeava jaksottaisuus. Tuulen nopeus vaikuttaa paitsi taustaääniin, myös tuulivoimalaitoksen me-luntuottoon. Kovalla tuulella laitoksen käyntiääni on pääsään-töisesti voimakkaampi kuin hiljaisella tuulella, vaikkei voima-laitoksen käyntiääni seuraakaan suoraan tuulennopeuden kasvua.

Tuulivoimalaitoksen meluun vaikuttaa ympäristöolosuhtei-den lisäksi myös laitostyyppi ja –koko. Tuulivoimalaitoksen melutaso pääsääntöisesti kasvaa laitoskoon kasvaessa, vaikka eri laitostyypeillä ja laitosvalmistajien voimalaitoksilla onkin eroja. Myös suurempi napakorkeus kasvattaa osaltaan vaikutussädettä.

Eri voimalaitostyyppejä voidaan säätää eri tavalla ja tietyillä asetuksilla (mm. lapakulman säätö) tuulivoimalaitosyksikön aiheuttamaa melutasoa voidaan alentaa. Lapakulman säätö vaikuttaa myös voimalaitoksen sähköntuottoon. Myös laitos-kokonaisuuden osien valinnalla voidaan vaikuttaa tuulivoima-laitosyksikön meluntuottoon, esimerkkinä turbiinin valinta.

Tuulivoimalaitoksen äänen havaittavuutta nostaa sen taus-taäänistä poikkeava jaksottaisuus. Taustaäänten peittovai-kutus riippuu paitsi äänitasosta, myös äänen taajuusjakau-masta. Tästä syystä tuulivoimalaitoksen melun havaittavuus riippuu voimakkaasti havaintopaikasta ja sen ympäristöstä.

Tuulivoimalaitosten melun on todettu olevan häiritsevää alhai-semmilla äänitasoilla kuin esim. liikennemelun. Ruotsalaisten tutkimusten mukaan häiritsevyys nousee voimakkaammin, kun tuulivoimalaitoksen aiheuttama äänitaso ylittää L_Aeq 40-45 dB. Tuulivoimalaitoksen melun häiritsevyyteen vaikuttaa tuuli-voimalaitoksen aiheuttaman äänitason lisäksi esim. tuulen ja alueen muun toiminnan aiheuttaman taustaäänten peittovai-kutus, tuulivoimalaitosten näkyvyys maisemassa ja kuulijan yleinen asenne tuulivoimaa kohtaan.

VE 0+

3 MW voimalaitoksilla laskennallinen melutaso lähimpien lo-ma-asuntojen kohdalla on noin 50 dB. Melulle altistuvat loma-asunnot ovat Karhusaaren pohjoisosassa ja Karhusaaresta pohjoiseen sijoittuvalla ranta-alueella. Melutaso ylittää loma-asumiseen käytettyjen alueiden yöajan ohjearvon. Lasketut melutasot ovat sitä luokkaa, ettei tuulivoimalaitosten aiheut-tamaa melua pysty erotaiheut-tamaan lähellekään kaikissa sääolois-sa, sillä ranta-alueen loma-asuntojen kohdalla tuulen ja aalto-jen aiheuttama ääni peittää tuulivoimalaitoksen äänen alleen suuren osan ajasta. Erityisissä olosuhteissa taustamelun ol-lessa hiljaista tuulivoimalaitosten ääni on kuitenkin kuultavis-sa sekä lähimpien vakituisten että loma-asuntojen kohdalla.

Bakgrundsljud eller tysthet inverkar avsevärt på om ljudet från vindkraftverken märks. Under vissa förhållanden (en spe-ciell vertikal vindprofil, isbelagt hav, träden utan löv) kan bak-grundsbullret vid observationsplatsen vara så lågt att också svagt ljud från ett vindkraftverk kan märkas. Under andra för-hållanden kan betydligt högre ljud från ett vindkraftverks drift täckas av bakgrundsbuller (vindens sus i träden, vågsvall vid stranden m.m.). Ljudet från vindkraftverk är mera skönjbart på grund av att dess periodicitet avviker från bakgrundsbull-ret. Vindhastigheten påverkar inte bara bakgrundsljuden utan också hur mycket buller vindkraftverken producerar. Vid hård vind är ljudet från ett kraftverk i regel högre än vid svag vind, även om ljudet från ett kraftverks drift inte är direkt proportio-nellt mot vindhastigheten.

Bullret från vindkraftverken påverkas förutom av miljö-förhållandena också av kraftverkstypen och -storleken.

Vindkraftverkens bullernivå ökar i regel med ökande verksstorlek, även om det finns skillnader mellan olika kraft-verkstyper och olika kraftverkstillverkares kraftverk. Högre navhöjd ökar också verkningsradien.

Olika kraftverkstyper kan regleras på olika sätt. Med vissa inställningar (bl.a. inställning av bladvinkeln) kan bullernivån från en vindkraftverksenhet sänkas. Inställningen av bladvin-keln påverkar också kraftverkets elproduktion. Också genom val av delar i kraftverkshelheten kan man påverka bullret från en vindkraftverksenhet, till exempel genom val av turbin.

Ljudet från vindkraftverk är mera skönjbart på grund av att dess periodicitet avviker från bakgrundsljudet.

Bakgrundsljudets täckande verkan beror förutom på ljudni-vån också på ljudets frekvensfördelning. Därför beror bullrets skönjbarhet i hög grad på observationsplatsen och dess om-givning. Bullret från vindkraftverk har konstaterats vara stö-rande vid lägre ljudnivåer än t.ex. trafikbuller. Enligt svenska undersökningar stiger den störande verkan kraftigt då ljud-nivån från vindkraftverket överstiger L_Aeq 40-45 dB. Den stör-ning som bullret från vindkraftverk ger upphov till påverkas förutom av ljudnivån från vindkraftverket också av bl.a. hur täckande bakgrundsljudet från vinden och annan verksamhet i området är, vindkraftverkens synlighet i landskapet och vil-ken inställning den som hör ljudet har till vindkraften.

ALT 0+

För 3 MW kraftverk är den kalkylerade bullernivån vid de närmaste fritidsbostäderna cirka 50 dB. De fritidsbostäder som blir utsatta för bullret finns i norra delen av Björnön och på strandområdet norr om Björnön. Bullernivån överstiger riktvärdet nattetid för områden som används för fritidsbo-ende. De beräknade bullernivåerna är av en sådan klass att bullret från vindkraftverken inte kan urskiljas i alla väderförhål-landen, eftersom ljudet från vindkraftverken drunknar i ljudet från vinden och vågorna vid fritidshusen på strandområdet under en stor del av tiden. Under speciella förhållanden då bakgrundsljudet är svagt kan ljudet från vindkraftverken dock höras både vid de närmaste husen med fast bosättning och vid de närmaste fritidshusen.

VE 0+/uusi

Uuden suunnitelman mukaisessa vaihtoehdossa 0+ me-lulle eniten altistuvat loma-asunnot ja vakituiset asunnot ovat Karhusaaren pohjois- ja eteläosassa. Karhusaaren itä-osan loma-asunnot sijaitsevat kauempana suunnitelluista tuulivoimalaitoksista.

2 MW voimalaitoksilla laskennallinen melutaso lähimpien vakituisten asuntojen ja loma-asuntojen kohdalla on noin 47-50 dB. Arvot ovat vakituiseen asumiseen käytettyjen alu-eiden yöajan ohjearvon tuntumassa, mutta ylittävät loma-asumiseen käytettyjen alueiden yöajan ohjearvon. Lasketut melutasot ovat sitä luokkaa, ettei tuulivoimalaitosten aiheut-tamaa melua pysty erotaiheut-tamaan lähellekään kaikissa sääolois-sa. Taustamelun ollessa hiljaista tuulivoimalaitosten ääni on kuitenkin kuultavissa sekä lähimpien vakituisten että loma-asuntojen kohdalla.

3 MW voimalaitoksilla laskennallinen melutaso lähimpien vakituisten asuntojen ja loma-asuntojen kohdalla on noin 50-55 dB. Arvot ovat vakituiseen asumiseen käytettyjen alu-eiden yöajan ohjearvon tuntumassa, mutta ylittävät loma-asumiseen käytettyjen alueiden yöajan ohjearvon. Lasketut melutasot ovat sitä luokkaa, ettei tuulivoimalaitosten aiheut-tamaa melua pysty erotaiheut-tamaan lähellekään kaikissa sääolois-sa. Taustamelun ollessa hiljaista tuulivoimalaitosten ääni on kuitenkin kuultavissa sekä lähimpien vakituisten että loma-asuntojen kohdalla.

Loma-asuntojen alueella edellä mainittu yöajan ohjearvo ylitetään eri alueilla silloin kun tuulee lounaasta, etelästä, koil-lisesta, luoteesta tai pohjoisesta. Kovempi tuuli lisää kuulijan ympäristön äänitasoa. Hiljaisempi tuuli pienentää ympäristön äänitason lisäksi myös tuulivoimalan lähtömelutasoa.

ALT 0+/nytt

I alternativ 0+ enligt den nya planen finns de fritidsbostä-der och fasta bostäfritidsbostä-der som blir mest utsatta för bullret i norra och södra delen av Björnön. De fritidsbostäder som finns i östra delen av Björnön ligger längre bort från de planerade vindkraftverken.

För 2 MW kraftverk är den kalkylerade bullernivån vid de närmaste fasta bostäderna och fritidsbostäderna cirka 47–50 dB. Värdena ligger nära riktvärdet nattetid för områden som används för fast bosättning men överstiger riktvärdena nat-tetid för områden som används för fritidsbosättning. De be-räknade bullernivåerna är av en sådan klass att bullret från vindkraftverken inte kan urskiljas i alla väderförhållanden. Då bakgrundsljudet är svagt kan ljudet från vindkraftverken dock höras både vid de närmaste husen med fast bosättning och vid de närmaste fritidshusen.

För 3 MW kraftverk är den kalkylerade bullernivån vid de närmaste fasta bostäderna och fritidsbostäderna cirka 50–55 dB. Värdena ligger nära riktvärdet nattetid för områden som används för fast bosättning men överstiger riktvärdena nat-tetid för områden som används för fritidsbosättning. De be-räknade bullernivåerna är av en sådan klass att bullret från vindkraftverken inte kan urskiljas i alla väderförhållanden. Då bakgrundsljudet är svagt kan ljudet från vindkraftverken dock höras både vid de närmaste husen med fast bosättning och vid de närmaste fritidshusen.

På området med fritidsbostäder överskrids det nämnda riktvärdet nattetid på olika områden då det blåser från syd-väst, söder, nordost, nordväst eller norr. Hårdare vind ökar ljudnivån i omgivningen kring iakttagaren. Svagare vind minskar ljudnivån i omgivningen men också vindkraftverkens utgångsbullernivå.

Kuva 4-32.Karhusaaren alueen vanhan suunnitelman mukaisten tuulivoimaloiden aiheuttama melu VE 0+

mukai-„

sessa tilanteessa 3 MW voimaloilla.

Figur 4-32. Buller från vindkraftverken på Björnöområdet enligt gamla planen i en situation enligt ALT 0+ och 3

„

MW kraftverk.

Kuva 4-33.Karhusaaren alueen tuulivoimaloiden aiheuttama melu VE 0+/ uusi mukaisessa tilanteessa 2 MW

voi-„ maloilla.

Figur 4-33. Buller från vindkraftverken på Björnöområdet i en situation enligt ALT 0+/nya planen och 2 MW

„ kraftverk.

VE 1

Vaihtoehdossa 1 tulee lisää voimalaitosyksiköitä verrattuna vaihtoehtoon 0+. Vaihtoehdossa 0+ voimalaitosyksiköt ovat Karhusaaren edustalla ja vaihtoehdossa 1 lisävoimalaitok-set sijoittuvat kauemmas merialueelle. Voimalaitosten luku-määrän lisäys laajentaa melun vaikutusaluetta merialueella, rannikolla Karhusaaresta pohjoisen suuntaan sekä hankealu-een koillispuolella oleville saarille, jotka kuitenkin ovat pää-osin asumattomia. Loma-asuntoja Karhusaaresta pohjoisen suuntaan olevalla rannikolla sekä muutamia loma-asuntoja pohjoisen puolella olevissa saarissa sijoittuu melualueelle.

VE 1/uusi

Vaihtoehdossa 1/uusi tulee lisää voimalaitosyksiköitä ver-rattuna vaihtoehtoon 0+/uusi. Vaihtoehdossa 0+/uusi voima-laitosyksiköt ovat Karhusaaren alueella nykyisen hiilivoimalai-toksen laitosalueella ja sen ympäristössä, kun taas vaihtoeh-dossa 1/uusi lisävoimalaitokset sijoittuvat uuden suunnitel-man mukaisesti kauemmas merialueelle. Tästä johtuen melu-tilanne ei muutu Karhusaaren alueella käytännössä lainkaan, riippumatta merialueelle sijoitettavien voimalaitosten koosta (3 MW vai 5 MW). Voimalaitosten lukumäärän lisäys laajentaa melun vaikutusaluetta merialueella sekä hankealueen koillis-puolella oleville saarille, jotka kuitenkin ovat asumattomia.

Lähimpien linnustollisesti arvokkaiden luotojen lasken-nallinen melutaso jää alle 45 dB:n. Näin tuulivoimalaitosten ääni ei ole erotettavissa näiden saarien ranta-alueilla kuin poikkeustilanteissa.

VE 2

Vaihtoehdossa 2 tulee lisää voimalaitosyksiköitä verrat-tuna vaihtoehtoon 1. Vaihtoehdon 2lisävoimalaitokset sijoit-tuvat etelämmäs merialueelle. Voimalaitosten lukumäärän lisäys laajentaa melun vaikutusaluetta merialueella, sekä PVO:n voimalaitoksen eteläpuolella oleville saarille, jotka kui-tenkin ovat pääosin asumattomia. Muutamia loma-asuntoja Karhusaaren ja C-alueen välissä olevissa saarissa sijoittuu melun vaikutusalueelle.

VE 2/uusi

Vaihtoehdossa 2/uusi tulee lisää voimalaitosyksiköitä ver-rattuna vaihtoehtoon 1/uusi. Vaihtoehdon 2/uusi lisävoimalai-tokset sijoittuvat etelämmäs merialueelle. Voimalaitosten lu-kumäärän lisäys laajentaa melun vaikutusaluetta merialueel-la sekä PVO:n voimamerialueel-laitoksen eteläpuolelmerialueel-la oleville saarille, jotka kuitenkin ovat pääosin asumattomia. Muutamiin saariin Karhusaaren ja C-alueen välissä ulottuu laskennallinen 40 dB melu. Näin tuulivoimalaitosten ääni ei ole erotettavissa näiden saarien ranta-alueilla kuin poikkeustilanteissa. Näillä linnus-ton kannalta arvokkailla saarilla on muutama loma-asunto.

ALT 1

I alternativ 1 ingår fler kraftverk än i alternativ 0+. I alterna-tiv 0+ är kraftverksenheterna placerade utanför Björnö och i alternativ 1 placeras ytterligare kraftverk längre ut i havsom-rådet. Det ökade antalet kraftverk utökar bullrets influensom-råde på havsominfluensom-rådet, vid stranden från Björnön norrut, och bullret når öarna nordost om projektområdet, vilka visserli-gen huvudsaklivisserli-gen är obebodda. Fritidsbostäder på stran-den norrut från Björnön samt några fritidsbostäder på öarna norr om området ligger inom bullerområdet.

ALT 1/nytt

I alternativ 1/nytt ingår fler kraftverk än i alternativ 0+/

nytt. I alternativ 0+/nytt är kraftverksenheterna placerade på Björnön på det nuvarande kolkraftverkets område och i dess omgivning, medan de kraftverk som har lagts till i alternativ 1/

nytt placeras längre ut i havsområdet enligt den nya planen.

Därför kommer bullersituationen på Björnöområdet i prak-tiken inte alls att förändras, oberoende av storleken på de kraftverk som placeras på havsområdet (3 MW eller 5 MW).

Det ökade antalet kraftverk utökar bullrets influensområde på havsområdet och bullret når öarna nordost om projektområ-det, vilka dock är obebodda.

Den beräknade bullernivån på de närmaste i fågelhänse-ende värdefulla skären stannar under 45 dB. Då kan ljudet från vindkraftverken inte urskiljas vid de här öarnas strand-områden annat än i undantagsfall.

ALT 2

I alternativ 2 ingår fler kraftverk än i alternativ 1. De kraft-verk som kommer till i alternativ 2 placeras längre söderut i havsområdet. Det ökade antalet kraftverk utökar bullrets in-fluensområde på havsområdet och bullret når öarna söder om PVO:s kraftverk, vilka dock huvudsakligen är obebodda.

Några fritidsbostäder på öarna mellan Björnön och område C ligger inom bullrets influensområde.

ALT 2/nytt

I alternativ 2/nytt ingår fler kraftverk än i alternativ 1/nytt.

De kraftverk som kommer till i alternativ 2/nytt placeras läng-re söderut i havsområdet. Det ökade antalet kraftverk utö-kar bullrets influensområde på havsområdet och bullret når öarna söder om PVO:s kraftverk, vilka dock huvudsakligen är obebodda. Vissa öar mellan Björnön och område C nås av en beräknad ljudnivå på 40 dB. Då kan ljudet från vindkraftver-ken inte urskiljas vid de här öarnas strandområden annat än i undantagsfall. På de här öarna med värdefullt fågelbestånd finns några fritidsbostäder.

Kuva 4-34.Vaihtoehdon 2/uusi melutilanne kun merialueella

käyte-„

tään 5 MW ja maa-alueella 2 MW voimaloita.

VE 3

Vaihtoehdossa 3 tulee lisää voimalaitosyksiköitä verrat-tuna vaihtoehtoon 2. Vaihtoehdon 3 lisävoimalaitokset si-joittuvat merialueelle C-alueen eteläpuolella eli D-alueelle.

Voimalaitosten lukumäärän lisäys laajentaa melun vaikutus-aluetta merialueella ja Skaftungin edustan saarille. Loma-asunnot esim. Sandskäretin ja Ljusgrundin saarissa sijoit-tuvat melun vaikutusalueelle. Tuulivoimalaitokset sijaitsevat niin etäällä loma-asunnoista, että melutasot jäävät pääosin

Figur 4-34. Bullersituation i alternativ 2/nya planen, då 5 MW

kraft-„

verk används på havsområdet och 2 MW kraftverk på landområdet.

ALT 3

I alternativ 3 ingår fler kraftverk än i alternativ 2. De kraft-verk som kommer till i alternativ 3 placeras i havsområdet söder om område C dvs. på område D. Det ökade antalet kraftverk utökar bullrets influensområde på havsområdet och bullret når öarna utanför Skaftung. Fritidsbostäderna på t.ex.

Sandskäret och Ljusgrund ligger inom bullrets influensom-råde. Vindkraftverken ligger så långt från fritidsbostäderna att bullernivåerna huvudsakligen stannar under riktvärdet

natte-Loma-asunnoille aiheutuvan melun ja voimakkaan maise-man muutoksen johdosta on uudessa suunnitelmassa luo-vuttu alueesta D.

Kuva 4-35.Vaihtoehdon 3 / vanha melutilanne kun merialueella käytetään 5 MW ja maa-alueella 3 MW voimaloita.

„

På grund av bullret som fritidsbostäderna utsätts för och den stora förändringen i landskapet har område D lämnats bort i den nya planen.

Figur 4-35 Alternativ 3/gamla planen. Bullersituation då 5 MW kraftverk används på havsområdet och 3 MW

„

kraftverk på landområdet.

In document 4 MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND, UPPSKATTADE KONSEKVENSER OCH BEDÖMNINGSMETODER4 YMPÄRISTÖN NYKYTILA, ARVIOIDUT VAIKUTUKSET JA ARVIOINTIMENETELMÄT (sivua 119-127)