Inledande analys av de bolagsspecifika egenskaperna

För det grundläggande samplet finner studien att en högre försäljning ett år tillbaka bland jämförelsebolagen även är associerad med en högre skuldsättning i målföretaget det efterföljande året. Koefficienten antar ett positivt värde och faller i linje med förväntningarna. Lutningskoefficienten för market-to-book måttet antar däremot ett positivt värde då den regresseras gentemot BV SSG(mf), medan sambandet mellan

M/B och MV SSG(mf) är negativt. Även detta faller i linje med förväntningarna beträffande förtecknen. Variabeln som representerar bolagens påtaglighet uppvisade även i enlighet med förväntningarna ett positivt samband med ett senare värde på skuldsättning. Lönsamheten uppvisade ett signifikant negativt samband med BV SSG(mf), trots att inget statistiskt signifikant samband med MV SSG(mf) dokumenterades.

Koefficienterna för både den marginella skattesatsen och variabeln capex tyder på ett negativt samband med målföretags skuldsättning, trots att den senare nämnda endast uppvisade ett signifikant samband då samplet indelades i ledande målföretag och eftersläntrande konkurrenter. I samband med det femte kapitlet om data diskuterades de alternativa synsätten som förklarades leda till olika förväntade förtecken för de två variablerna. Det negativa förhållandet mellan investeringar och skuldsättning tyder på att det senare av resonemangen, där det antogs att låga investeringar symboliserar slutet av en period med lågt investeringsintresse och en början till en kapitalisering av balansen för att kunna dra nytta av kommande investeringsmöjligheter, är närmare förknippat med verkligheten. De dokumenterade sambanden faller även vackert i linje med resultaten i tidigare studier liksom Lemmon, Roberts och Zender (2008), Frank och Goyal (2009), Rauh och Sufi (2011) samt Leary och Roberts (2014) där samtliga koefficienter för de målföretagsspecifika variablerna antar samma förtecken.

Då vi övergår till att analysera de dokumenterade sambanden mellan de produktmarknadsrelaterade konkurrenternas bolagsspecifika egenskaper i förhållande till målföretagets skuldsättning ett år senare i tiden, är sambanden inte lika entydiga.

Nämnvärt är att påminna oss att MacKay och Phillips (2005) fann att bolags reella och finansiella egenskaper har ett invers förhållande till förändringar i motsvarande variabler hos sina konkurrenter inom en högt konkurrensutsatta bransch, och förklarade dessa dokumentationer med en modell där jämviktsprocessen driver bolag att reagera olika till gemensamma stötar i branschen. Även resultaten i Leary och Roberts (2014) studie talar för ett inverst samband mellan konkurrenternas och målföretagens bolagsspecifika egenskaper, då de regresseras gentemot målföretagets skuldsättning. Endast variabeln påtaglighet uppvisade ett relativt robust, positivt samband med målföretags skuldsättning, oberoende av vare sig variabeln representerade målföretagets eller konkurrenternas genomsnittliga värden. Resultaten i denna studie talar för mycket liknande mönster. Koefficienten framför jämförelsebolagens genomsnittliga försäljning antar ett negativt värde, och tyder på ett

motsatt samband än det som dokumenterades beträffande målföretagets egenskaper.

Samma mönster dokumenteras även i samband med den beroende variabeln LS/BV(mf). Påtagligheten uppvisar fortsättningsvis ett positivt samband med variabeln BV SSG(mf), trots att förtecknet förändras i samband med att den beroende variabeln omdefinieras till MV SSG. Förtecknet för lönsamhet förändras till att vara positivt då den beroende variabeln utgörs av BV SSG, medan sambandet mellan lönsamhet och den beroende variabeln MV SSG fortsätter vara negativt. Marginella skattesatsen bland konkurrenterna uppvisar i regel även ett negativt förhållande till målföretagets skuldsättning, trots att den endast blir statistiskt signifikant då kravet på minimum antal jämförelsebolag per bolagspool höjs till tre och BV SSG utgör den beroende variabeln. Sambandet mellan konkurrenternas genomsnittliga investeringar och målföretags skuldsättning kan förklaras statistiskt signifikant i flera av modellernas och koefficienten uppvisar fortsättningsvis ett negativt förtecken.

Den slutsatsen vi kan dra utgående från sambanden mellan de målföretags- och jämförelsebolagsspecifika egenskaperna då vi jämför resultaten med de som dokumenterats i tidigare forskningar, är att måttet BV SSG som beroende variabel ger upphov till de mest liknande resultaten. Detta stärks dock exempelvis av Graham och Harvey’s (2001) bevis som talar för att bolagsledningen tenderar fokusera på bokförda värden vid valet av kapitalstruktur. Faktumet att både målföretagens och konkurrenternas bolagsspecifika egenskapers statistiska anknytning till de beroende variablerna, mycket långt avspeglar de resultat som den tidigare forskningen funnit, ger oss en viss försäkran om att modellerna som har byggts tjänar vårt syfte. Ifall vi jämför resultaten för de produktmarknadsförknippade konkurrenternas, bolagsspecifika egenskapers inverkan på målföretagens skuldsättning, med de uppvisade statistiska signifikanserna i exempelvis Leary och Roberts (2014) studie, ser vi att robustheten bland variablerna följer ett mycket liknande mönster och är kraftigt beroende av modellspecificeringen. Slutsatsen är att målföretagen inte endast är beroende av de val deras produktmarknadsförknippade konkurrenter gör beträffande skuldsättning, utan dessutom är är beroende av de bolagsspecifika egenskaperna bland jämförelsebolagen.

De två huvudsakliga förklarande variablerna BV SSG(jb) och MV SSG(jb) uppvisar starka, statistiskt signifikanta samband med den beroende variabeln då den senare nämnda även är definierad i enlighet med den förklarande variabeln. Endast i modellen där ett krav på minimum 23 jämförelsebolag per branschpool ställs, tappar den förklarande variabeln MV SSG(jb) signifikans. Dessa resultat faller i linje med all

tidigare forskning inom ämnet. Slutsatsen som kan dras är att det förekommer ett statistiskt signifikant, härmande beteende beträffande de produktmarknadsförknippade konkurrenternas val av kapitalstruktur. De korsvisa sambanden mellan bolagens LS/BV och alternativa mått på skuldsättning ett år senare kan förklaras vara ett resultat av en viss heterogenitet i samplet, som i sin tur ger upphov till en viss endogenitet. En del av bolagen har antagligen sådana bolagsspecifika egenskaper som väger tyngre än en vilja att planlöst härma sina konkurrenters ageranden, vilket gör dessa förhållanden svårare att tyda. För att få en djupare förståelse för vi diskussionen vidare till att analysera resultaten av modellerna som byggt på de alternativa vidaresegmenteringarna av samplet.