3.3.1. Flockbeteende som motivering till ett härmande
En alternativ motivering till frågeställningen grundar sig i teorin om ett flockbeteende som Devenow och Welch (1996) diskuterar i sin artikel ”Rational herding in financial economics”. Författarna diskuterar att tendensen av att bete sig som ett djur i en flock härstammar från bland annat ett principal-agent problem samt i tanken om inlärningen av information - information i form av kaskader. Hypotesen bygger på antagandet om företagsledarnas ovisshet om den optimala kapitalstrukturen, medan ovissheten i sin tur bygger på frånvaron av en lämplig modell. Omständigheterna förklaras leda till uppfattningen om att konkurrenters valda skuldsättningsgrad känns som den bästa att härma. Hypotesen bygger närmare bestämt på antagandet om att företagsledarna visserligen inte totalt bortser ifrån sina åsikter och egen kunskap, utan snarast uppdaterar sin syn på kapitalstruktur utgående från ageranden i jämförelsebolag. Förfaranden kunde resultera i en tendens av att röra sig gentemot de observerade nivåerna av skuldsättning hos konkurrenterna. En grundpelare i tanken om flockbeteende ligger i free-rider problemet, en snålskjuts av information.
Zeckhauser, Patel, och Hendricks (1991) argumenterar för att både företagsledarnas tendens att åka snålskjuts beträffande information, och i syfte att utbalansera värderingar i relativ prestation som företagsledare, kan leda till ett flockbeteende i samband med valet av kapitalstruktur.
3.3.2. Företagsledare och en relativ bedömning som förklaring
Zwiebel (1995) undersöker företagsledare, deras bekymrande för omdöme och tendens att skapa asymmetrisk information gentemot ägarna. Författarna finner att de flesta företagsledare föredrar att avstå ifrån valet att vidta åtgärder som skulle tyda på en stokastisk dominans över en branschmässig standard i en given sakfråga. Studien visar att företagsledare är medvetna om utomstående bedömares tendens att förknippa individuell prestation till en relativ prestation, vilket leder till en vilja att minska på både egen utsatthet och volatiliteten i relativa värderingar. Bevisen talar med andra ord för att motviljan bland företagsledare att stå ut ur mängden eventuellt kan driva det härmande beteendet bolag emellan.
Som fortsättning på motiveringar till företagsledares tendens att låta sina konkurrenters ageranden ha inflytande över egen skuldsättningsnivå, lyfter (Bolton &
Scharfstein, 1990) fram aspekten av företagsledares relativa positionering på arbetsmarkanden. Modellen författarna använder i sin studie bygger på antagandet att företagsledare av förhållandevis högre kaliber tenderar ha likadana uppfattningar om investeringsmöjligheter, medan företagsledare av lägre kvalitet har mera individuella syner. Företagsledarna av den lägre kvalitén uppmärksammar dock sin mera bristfälliga insyn, och väljer därmed att härma de starkare företagsledarna för att minska risken för att bli ensamt utpekad för dåliga beslut i samband med oönskade investeringsutfall.
3.3.3. En gränsöverskridande förutsägbarhet och ett inlärningsmotiv En parallell kunde dras till den av Hong et als (2007) utvecklade teori om en gränsöverskridande förutsägbarhet, där investerare definieras som antingen
”nyhetsföljare” eller ”följare av momentum”. Båda grupperna antas vara endast begränsat rationella (Hong, Torous, & Valkanov, 2007). Denna teori bygger i sin tur på den av Hong och Stein (1999) föreslagna teori om ett gradvist informationsöverskridande. Teorin i författarnas studie förknippas till ldeande och eftersläntrande aktiekursutvecklingar branscher emellan, som ett resultat av olika typer av investerares ageranden. ”Nyhetsföljarna”, kunde omdefinieras till ”ledande bolag”
som besitter värdefull information om den optimala kapitalstrukturen en given tidpunkt, medan ”följare av momentum” kunde beskrivas som ”eftersläntrande bolag”
med vilja att härma de informerade bolagen. En direkt parallell beträffande information och brist på vetskap kunde dras till både Devenow och Welch (1996)
författningar om ett flockbeteende och Zeckhauser, Patel och Hendricks (1991) resonemang om ett free-rider problem och dess implikationer. Vi kunde sålunda inkludera olika bolagsspecifika variabler liksom lönsamhet, tillväxt och storlek och gruppera bolagen i enlighet med dess relativa bolagsspecifika egenskaper. Potentiella olikheter i resultaten kunde även utgöra en ypperlig grund för resultatdiskussion med en konkret anknytning till hypotesen. Leary och Roberts (2014) föreslår som stödande argument att konkurrenters inverkan på valet av kapitalstruktur kan förklaras utgående från informationsasymmetrier och mera bestämt ett inlärningsmotiv7. Författarna föreslår att valet av kapitalstruktur är ett resultat av ovissheten bland bolagsledningen om den verkliga, optimala kapitalstrukturen. Därmed finner bolag finanseringsbesluten och egenskaperna av jämförelsebolag informativa för sina egna beslut. Författarna väljer att dela in samplet i uttryckligen ledande8 och eftersläntrande9 bolag utgående från relativ storlek, tillväxt och lönsamhet.
Slutsatsen vi kan dra beträffande dessa synesätt och teorier är att potentialen är stor för att både det mänskliga beteende och rådande informationsasymmetrier kan utgöra en betydande källa till den dokumenterade inverkan av jämförelsebolag vid valet av kapitalstruktur. Som motbevis till detta finner Graham och Harvey (2001) i sina intervjuer av ekonomidirektörer i börslistade bolag endast måttliga bevis för företagsledningens tendens att beakta konkurrerande bolags skuldsättningar vid valet av egen kapitalstruktur. Författarna betonar dock att branschspecifika skuldsättningsnivåer visar sig vara av stor betydelse för betygsättandet av enskilda bolags skuldbrev och dess kreditvärdering.
7 Eng. Information motive
8 Eng. Leaders
9 Eng. Followers
4 TIDIGARE FORSKNING
Valet att inkludera de fem följande tidigare forskningar bygger på ett antal viljor. Först och främst är syfte att grundligt redogöra för nuläget i forskningsfrågan. Lika viktigt som att kunna förknippa egna forskningsresultat till de redan dokumenterade, är dessutom att förstå sig på de val som gjorts beträffande modellval. Både studier som klargör för branschens roll vid val av kapitalstruktur, och sådana som finner mera exakta bevis för konkurrerande bolags inverkan på ett målföretags val av kapitalstruktur presenteras nedan. I samtliga forskningar utgör den beroende variabeln ett av de alternativa måtten på skuldsättning. Forskningarna är presenterade i kronologisk ordning och alla studier är indelade i en kort övergripande beskrivning, en genomgång av data, definitioner, metodval samt en presentation av resultaten.