Ett intressant område för fortsatt forskning vore att fördjupa sig i orsakerna till varför de finska små och medelstora företagen använder sig så dåligt av vad internet och webbplatser kan tillföra företagskommunikationsfunktionen och de relationsbyggande aktiviteterna med sina intressenter. För att vidare fylla luckorna i forskningen kunde en intressant fråga vara vem det egentligen är som bestämmer om hurdant innehåll det skall finnas på de små och medelstora företagens webbplatser? Med en intervju- eller enkätundersökning kunde man ta reda på om det är ägarna, företagsledningen, utomstående webbkonstruktionsföretag eller andra nyckelpersoner i företagen som i sista hand ansvarar för själva webbplatsens innehåll. Man kunde även utforska vad dessa aktörers motiv är för de innehållsmässiga besluten och att prioritera vissa intressenter, interaktiva inslag eller språk över andra.
Då man med stöd av denna undersöknings resultat tillsammans med avhandlingens referensram försiktigt kan anta att de små och medelstora företagen i Finland
möjligtvis endast är i begynnelsen av en ny trend att utnyttja webbplatsen som ett verktyg för kommunikation och relationshantering, vore det även intressant att med ett longitudinellt forskningssyfte utforska om denna växande trend verkligen existerar bland de små och medelstora företagen. Då dessutom alla de undersökta webbplatserna i denna avhandling finns sparade kunde detta material även användas till andra longitudinella undersökningar beträffande små och medelstora företags användning av webbplatser. Även jämförande undersökningar, där företag i specifika branscher eller i andra länder med ett kulturellt perspektiv står i fokus, skulle ge viktig information om hur och varför små och medelstora företag kommunicerar och bygger relationer med sina intressenter.
Ett annat intressant område vore att utforska kommunikationen och relationsbyggandet genom företagens webbplatser från intressentperspektivet, eller med andra ord undersöka hur intressenterna själva ser på de små och medelstora företagens kommunikation och försök att bygga relationer med dem. Man kunde till exempel utforska om de olika intressentgrupperna är nöjda med det erbjudna informationsinnehållet, möjligheterna till feedback och dialog eller de olika språkalternativen som webbplatserna publiceras på. Dessutom kunde man undersöka förutom om företaget erbjuder möjlighet till feedback och dialog även hur lyhörda de sedan egentligen är till responsen av sina intressenter. Genom dessa frågor kunde man ta reda på hur viktiga och uppmärksammade företagens olika intressentgrupper verkligen känner sig och därmed tillsammans med resultaten från denna undersökning visa hur effektiva webbplatserna möjligen kan vara som verktyg för kommunikation och relationshantering.
KÄLLFÖRTECKNING
Adams, A. A. och Frost, G. R. (2006). The internet and change in corporate stakeholder engagement and communication strategies on social and environmental
performance. Journal of Accounting & Organizational Change, 2, 3, 281-303.
Argenti, P. A. (2006). How Technology Has Influenced the Field of Corporate Communication. Journal of Business and Technical Communication, 20, 3, 357-370.
Argenti, P. A. och Forman, J. (2002). The power of corporate communication : crafting the voice and image of your business. New York: McGraw-Hill.
Berendt, B. och Kralisch, A. (2009). A user-centric approach to identifying best deployment strategies for language tools: the impact of content and access language on Web user behaviour and attitudes. Information Retrieval, 12, 380-399.
Bernard, H. R. (2013). Social Research Methods: Qualitative and Quantitative Approaches. 2 uppl. Los Angeles: SAGE Publications.
Boesso, G. och Kumar, K. (2009). An investigation of stakeholder prioritization and engagement: who or what really counts. Journal of Accounting &
Organizational Change, 5, 1, 62-80.
Bonsón-Ponte, E., Escobar-Rodríguez, T. och Flores-Muñoz, F. (2008). Navigation quality as a key value for the webpage of a financial entity. Online Information Review, 32, 5, 623-634.
Bravo, R., Pina, J. M. och Matute J. (2012). Communicating Spanish banks’ identities:
the role of websites. Online Information Review, 36, 5, 675-697.
Bryder, T. (1985). Innehållsanalys som idé och metod. Åbo: Åbo Akademi.
Bryman, A. och Bell, E. (2007). Business research methods. 2 uppl. Oxford: Oxford University Press.
Carroll, A. B. och Buchholtz, A. K. (2012). Business and Society: Ethics, Sustainability and Stakeholder management. 8 uppl. Mason: Cengage Learning.
Christensen, L. T. och Cornelissen, J. (2011). Bridging Corporate and Organizational Communication: Review, Development and a Look to the Future. Management Communication Quarterly, 25, 3, 383-414.
Chung, D. S. (2007). Profits and Perils: Online News Producers’ Perceptions of Interactivity and Uses of Interactive Features. The International Journal of Research into New Media Technologies, 13, 1, 43-61.
Chung, D. S. (2008). Interactive Features of Online Newspapers: Identifying Patterns and Predicting Use of Engaged Readers. Journal of Computer-Mediated Communication, 13, 658-679.
Clarkson, M. E. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating
corporate social performance. Academy of Management Journal, 20, 1, 92-118.
Cooper, S. M. (2003). Stakeholder communication and the Internet in UK electricity companies. Managerial Auditing Journal, 18, 3, 232-243.
Cornelissen (2011). Corporate Communication: A Guide to Theory and Practice. 3rd ed. SAGE.
Cornelissen, J., Bekkum van, T. och Ruler van, B. (2006). Corporate Communications:
A Practice-based Theoretical Conceptualization. Corporate Reputation Review, 9, 2, 114-133.
Crane, A. och Ruebottom, T. (2011). Stakeholder Theory and Social Identity:
Rethinking Stakeholder Identification. Journal of Business Ethics, 102, 77-87.
de Bussy, N. M., Watson, R. T., Pitt, L. F. och Ewing, M. T. (2000). Stakeholder communication management on the Internet: An integrated matrix for the identification of opportunities. Journal of Communication Management, 5, 2, 138-146.
de Kok, J., Vroonhof, P., Verhoeven, W., Timmermans, N., Kwaak, T., Snijders, J. och Westhof, F. (2011). Do SMEs Create more and better jobs? Zoetermeer: EIM Business & Policy Research. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures- analysis/performance-review/files/supporting-documents/2012/do-smes-create-more-and-better-jobs_en.pdf. Hämtad 9.1.2013.
Dincer, C. och Dincer, B. (2010). An investigation of Turkish small and medium-sized enterprises online CSR communication. Social Responsibility Journal, 6, 2, 197-207.
DiNucci, D. (1999). Fragmented Future. Print, 53, 4, 32, 221-222.
Donaldson, T. och Preston, L. E. (1995). The stakeholder theory of the corporation:
Concepts, evidence, and implications. The Academy of Management Review, 20, 1, 65-91.
Elliott, R. och Boshoff, C. (2009). The marketing of tourism services using the internet:
A resource-based view. South African Journal of Business Management, 40, 3, 35-49.
Escobar-Rodríguez, T. och Carvajal-Trujillo, E. (2013). An evaluation of Spanish hotel websites: Informational vs. relational strategies. International Journal of Hospitality Management, 33, 228-239.
Esrock, S. L. och Leichty, G. B. (1999). Corporate World Wide Web Pages: Serving the News Media and Other Publics. Journalism and Mass Communication
Quarterly, 76, 3, 456-467.
Esrock, S. L. och Leichty, G. B. (2000). Organization of Corporate Web Pages: Publics and Functions. Public Relations Review, 26, 3, 327-344.
Estanyol, F. (2011). A Meta-Analysis of how the Adoption of Innovative Web 2.0 Tools Like Digital Business Ecosystems can Lead to Improved SME Collaboration.
Proceedings of the European Conference on Information Management &
Evaluation, 187-195.
Etemad, H. (2004). Internationalization of Small and Medium-sized Enterprises: A Grounded Theoretical Framework and an Overview. Canadian Journal of Administrative Sciences, 21, 1, 1-21.
Fawkes, J. (2008). Public relations and communication. I: A. Theaker (Ed.) The public relations handbook. London: Routledge.
Fawkes, J. och Gregory, A. (2000). Applying communication theories to the Internet.
Journal of Communication Management, 5, 2, 109-124.
Finlands officiella statistik (FOS) (2013). Tietotekniikan käyttö yrityksissä 2013.
Tillgänglig: http://tilastokeskus.fi/til/icte/2013/icte_2013_2013-11-26_fi.pdf.
Hämtad: 4.3.2014.
Fiske, J. (1990). Introduction to communication studies. 2 uppl. London: Routledge.
Foster, D. och Jonker, J. (2005). Stakeholder relationships: the dialogue of engagement. Corporate Governance, 5, 5, 51-57.
Frankfort-Nachmias, C. och Nachmias, D. (1996). Research methods in the social sciences. 5 uppl. London: Arnold.
Freeman, R. E. (1984). Strategic Management : A Stakeholder Approach. Boston:
Pitman.
Friedman, A. L. och Miles, S. (2006). Stakeholders : Theory and Practice. Oxford:
Oxford University Press.
Frooman, J. (1999). Stakeholder influence strategies. Academy of Management Review, 24, 2, 191-205.
García-Borbolla, A., Larrán, M. och López, R. (2005). Empirical Evidence Concerning Smes’ Corporate Websites: Explaining Factors, Strategies and Reporting. The International Journal of Digital Accounting Research, 5, 10, 171-202.
Gibson, K. (2000). The moral basis of stakeholder theory. Journal of Business Ethics, 26, 1, 245-257.
Ha, L. och James, E. L. (1998). Interactivity reexamined: A baseline analysis of early business web sites. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 42, 4, 457-474.
Hakala, S. och Vesa, J. (2013). Verkkokeskustelut ja sisällön erittely. I: S.-M.
Laaksonen, J. Matikainen och M. Tikka (Ed.) Otteita verkosta: verkon ja sosiaalisen median tutkimusmenetelmät. Tampere: Vastapaino.
Halliburton, C. och Ziegfeld, A. (2009). How do major European companies communicate their corporate identity across countries? – An empirical investigation of corporate internet communications. Journal of Marketing Management, 25, 9-10, 909-925.
Ihator, A. S. (2001). Communication style in the information age. Corporate Communications, 6, 4, 199-204.
Jo, S. och Kim, Y. (2003). The Effect of Web Characteristics on Relationship Building.
Journal of Public Relations Research, 15, 3, 199-223.
Kaplan, A. M. och Haenlein, M. (2010). Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business Horizons, 53, 59-68.
Kauppalehti: Parhaat (2014). Tillgänglig:
http://www.kauppalehti.fi/5/i/yritykset/menestyjat/lista.jsp?id=1. Hämtad 31.5.2014.
Kent, M. L. och Taylor, M. (1998). Building Dialogic Relationships Through the World Wide Web. Public Relations Review, 24, 3, 321-334.
Kent, M. L. och Taylor, M. (2003). Maximizing Media Relations: A Web Site Checklist.
Public Relations Quarterly, 48, 1, 14-18.
Kent, M. L., Taylor, M. och White, W. J. (2003). The relationship between Web site design and organizational responsiveness to stakeholders. Public Relations Review, 29, 63-77.
Kim, S., Park, J.-H. och Wertz, E. K. (2010). Expectation gaps between stakeholders and web-based corporate public relations efforts: Focusing on Fortune 500 corporate web sites. Public Relations Review, 36, 215-221.
Knezevic, B., Renko, S. och Pejic Bach, M. (2011). Web as a customer communication channel in the confectionery industry in South Eastern European countries.
British Food Journal, 113, 1, 17-36.
Kriechbaumer, F. och Christodoulidou, N. (2014). SME website implementation factors in the hospitality industry: Groundwork for a digital marketing roadmap.
Worldwide Hospitality and Tourism Themes, 6, 4, 328-351.
Krippendorff, K. (1980). Content Analysis: An Introduction to Its Methodology.
London: Sage.
Larsson, A. O. (2012). Interactivity on Swedish newspaper websites: What kind, how much and why? Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies, 18, 2, 195-213.
Lefebvre, R. C. (2007). The New Technology: The Consumer as Participant Rather Than Target Audience. Social Marketing Querterly, 13, 3, 31-42.
Lim, S., Zegarra Saldaña, A. och Zegarra Saldaña, P. E. (2011). Do market oriented firms adopt Web 2.0 technologies? An empirical study in hospitality firms.
International Entrepreneurship and Management Journal, 7, 465-477.
Liu, Y. och Shrum, L. J. (2002). What Is Interactivity and Is It Always Such a Good Thing? Implications of Definition, Person, and Situation for the Influence of Interactivity on Advertising Effectiveness. Journal of Advertising, 31, 4, 53-64.
Luoma-aho, V. och Vos, M. (2010). Towards a more dynamic stakeholder model:
acknowledging multiple issue arenas. Corporate Communications: An International Journal, 15, 3, 315-331.
Madil, J. och Neilson, L. C. (2010). Web Site Utilization in SME Business Strategy: The Case of Canadian Wine SMEs. Journal of Small Business and
Entrepreneurship, 23, 4, 489-507.
Mainardes, E. W., Alves, H. och Raposo, M. (2011). Stakeholder theory: issues to resolve. Management Decision, 49, 2, 226-252.
McMillan, S. J. (2002). A four-part model of cyber-interactivity: Some cyber-places are more interactive than others. New Media & Society, 4, 2, 271-291.
Miles, S. (2012). Stakeholder: Essentially Contested or Just Confused. Journal of Business Ethics, 108, 285-298.
Minoja, M. (2012). Stakeholder management Theory, Firm Strategy, and Ambidexterity. Journal of Business Ethics, 109, 67-82.
Mitchell, R. K., Agle, B. R. och Wood, D. J. (1997). Toward a theory of stakeholder identification and salience: Defining the principle of who and what really counts.
Academy of Management Review, 22, 4, 853-886.
Moen, Ø., Gavlen, M. och Endresen, I. (2004). Internationalization of small, computer software firms: Entry forms and market selection. European Journal of
Marketing, 38, 9/10, 1236-1251.
Mollá-Descals, A., Gómez-Borja, M.-G., Lorenzo-Romero, C. och Mondéjar-Jiménez, J.-A. (2010). Application Of Social Web Tools To The Internationalization Of Retail Companies. Journal of Business Case Studies, 6, 7, 31-35.
Nacar, R. och Burnaz, S. (2011). A cultural content analysis of multinational companies’
web sites. Qualitative Market Research: An International Journal, 14, 3, 274-288.
Nieto, M. J. och Fernández, Z. (2006). The role of information technology in corporate strategy of small and medium enterprises. Journal of International
Entrepreneurship, 3, 251-262.
Näsi, J. (1995). Understanding Stakeholder Thinking. Helsinki: LSR-Publications.
O’Reilly, T. (2005). What is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software. Tillgänglig:
http://www.oreilly.com/pub/a/web2/archive/what-is-web-20.html?page=1.
Hämtad 19.2.2014.
Ojala, A. (2008). Entry in a psychically distant market: Finnish small and medium-sized software firms in Japan. European Management Journal, 26, 135-144.
Ojala, A. och Tyrväinen, P. (2007). Entry Barriers of Small and Medium-Sized Software Firms in the Japanese Market. Thunderbird International Business Review, 49, 6, 689-705.
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) (2014). OECD Economic Surveys Finland. (February 2014 Overview). Tillgänglig:
http://www.oecd.org/eco/surveys/Overview_Finland_2014.pdf. Hämtad:
19.11.2014.
Opoku, R. A. och Williams E. B. (2010). Stakeholder management online: an empirical analysis of US and Swedish political party web sites. Journal of Information, Communication and Ethics in Society, 8, 3, 249-269.
Pollach, I. (2005). Corporate self-presentation on the WWW: Strategies for enhancing usability, credibility and utility. Corporate Communications: An International Journal, 10, 4, 285-301.
Rhenman, E. (1964). Företagsdemokrati och företagsorganisation: om
organisationsteoris tillämpbarhet i debatten om arbetslivets demokratisering.
Stockholm: Norstedt.
Rhenman, E. och Stymne, B. (1971). Företagsledning i en föränderlig värld.
Stockholm: Aldus/Bonniers.
Riquelme, H. (2002). Commercial Internet adoption in China: comparing the experience of small, medium and large businesses, Internet Research:
Electronic Networking Applications and Policy, 12, 3, 276-286.
Ruzzier, M., Hisrich, R. D. och Antoncic, B. (2006). SME internationalization research:
past, present and future. Journal of Small Business and Enterprise Development, 13, 4, 476-497.
Sapienza, H. J., Autio, E., George, G. och Zahra, S. A. (2006). A capabilities perspective on the effects of early internationalization on firm survival and growth.
Academy of Management Review, 31, 4, 914-933.
Saunders, M. (1999). Linking external communication & organizational effectiveness.
Organization Development Journal, 17, 4, 35-40.
Schlierer, H.-J., Werner, A., Signori, S., Garriga, E., Weltzien Hoivik, von H., Rossem, Van A. och Fassin, Y. (2012). How Do European SME Owner-Managers Make Sense of "Stakeholder Management"?: Insights from a Cross-National Study.
Journal of Business Ethics, 109, 39-51.
Shannon, C. E. och Weaver, W. (1949). The mathematical theory of communication.
Urbana: University of Illinois Press.
Sharp, L. (2001). Positive response action: The ultimate goal of website communication. Journal of Communication Management, 6, 1, 41-52.
Song, J. H. och Zinkhan, G. M. (2008). Determinants of Perceived Web Site Interactivity. Journal of Marketing, 72, 99-113.
Smith, H. J. (2003). The shareholders vs. stakeholders debate. MIT Sloan Management Review, 44, 4, 85-90.
Sriramesh, K., Rivera-Sánchez, M. och Soriano, C. (2013). Websites for stakeholder relations by corporations and non-profits: A time-lag study in Singapore.
Journal of Communication Management, 17, 2, 122-139.
Starik, M. (1994). The Toronto Conference: Reflections on stakeholder theory. Business
& Society, 33, 1, 89-95.
Statistikcentralen: Små och medelstora företag (2014a). Tillgänglig:
http://www.stat.fi/meta/kas/pienet_ja_keski_sv.html. Hämtad 19.2.2014.
Statistikcentralen: Förhandsuppgifter om befolkningen (2014b). Tillgänglig:
http://www.tilastokeskus.fi/til/vamuu/2014/03/vamuu_2014_03_2014-04-24_tie_001_sv.html. Hämtad 27.4.2014.
Statistikcentralen: Befolkningsstruktur 2013 (2014c). Tillgänglig:
http://www.stat.fi/til/vaerak/2013/vaerak_2013_2014-03-21_tie_001_sv.html. Hämtad 27.4.2014.
Sternberg, E. (1997). The defects of stakeholder theory. Corporate Governance: An International Review, 5, 1, 3-10.
Svensson, J. (1988). Kommunikationshistoria : om kommunikationsmiljön i Sverige under fem sekler. Lund: Studentlitteratur.
Taylor, M., Kent, M. L. och White, W. J. (2001). How activist organizations are using the Internet to build relationships. Public Relations Review, 27, 263-284.
Tian, Y. (2006). Communicating with local publics: a case study of Coca-Cola’s Chinese web site. Corporate Communications, 11, 1, 13-22.
Tixier, M. (2005). Globalization and Localization of Contents: Evolution of Major Internet Sites Across Sectors of Industry. Thunderbird International Business Review, 47, 1, 15-48.
Usunier, J.-C. och Roulin, N. (2010). The influence of high- and low-context communication styles on the design, content, and language of business-to-business web sites. Journal of Business Communication, 47, 2, 189-227.
Varma, T. M., Cheng, H. och Slater, J. (2006). American Academy of Advertising Conference, Lubbock, Proceedings, 113-122.
Virtsonis, N. och Harridge-March, S. (2008). Website elements in B2B online
communications: a case from the UK print industry. Marketing Intelligence &
Planning, 26, 7, 699-718.
Voorveld, H. A. M., Neijens, P. C. och Smit, E. G. (2011). The Relation Between Actual and Perceived Interactivity: What Makes the Web Sites of Top Global Brands Truly Interactive? Journal of Advertising, 40, 2, 77-92.
Wang, M. L. och Waters, R. D. (2012). Examining how industries engage the media:
Comparing American and German agricultural associations’ web sites. Journal of Communication Management, 16, 1, 20-38.
Warden, C., Lai, M och Wu, W.-Y. (2002). How Worldwide is Marketing
Communication on the World Wide Web? Journal of Advertising Research, 42, 5, 72-84.
Wheeler, D. och Sillanpää, M. (1997). The Stakeholder Corporation: Blueprint for Maximizing Stakeholder Value. London: Pitman.
Yang, J., Sheng, Q. och Ho, M. (2009). An overview of previous studies in stakeholder management and its implication for the construction industry. Journal of Facilities Management, 7, 2, 159-175.
Yoon, D., Choi, S. M. och Sohn, D. (2008). Building Customer Relationships in an Electronic age: The Role of Interactivity of E-Commerce Web Sites. Psychology
& Marketing, 25, 7, 602-618.
APPENDIX 1 URVALSFÖRETAGEN ENLIGT NÄRINGSGREN
Frekvens %
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 1,0
Utvinning av mineral 1 0,5
Tillverkning 38 19,2
Vattenförsörjning;
avloppsrening, avfallshantering
och sanering 1 0,5
Byggverksamhet 34 17,2
Handel; reparation av
motorfordon och motorcyklar 32 16,2
Transport och magasinering 15 7,6
Hotell- och
restaurangverksamhet 5 2,5
Informations- och
kommunikationsverksamhet 11 5,6
Finans- och
försäkringsverksamhet 1 0,5
Fastighetsverksamhet 3 1,5
Verksamhet inom juridik,
ekonomi, vetenskap och teknik 14 7,1
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra
stödtjänster 16 8,1
Utbildning 3 1,5
Vård och omsorg; sociala
tjänster 13 6,6
Kultur, nöje och fritid 6 3,0
Annan serviceverksamhet 3 1,5
Totalt 198 100,0