Den nutida företagskommunikationen

Argenti och Forman (2002) anser att man i företagsvärlden använder termen företagskommunikation till att förklara fyra olika dimensioner av kommunikation:

funktion, kanal, process eller attityd. Företagskommunikationsfunktionen är ansvarig för att kommunicera med både interna och externa intressentgrupper och kan vidare delas in i undergrupper däribland medierelationer, investerarrelationer, intern kommunikation, relationer till myndigheter, övriga samhällskontakter, företagsfilantropi, företagsrykte och marknadsföringskommunikation. Till kanalerna för denna företagskommunikation hör inte enbart tryckt material utan även information som satts upp på företagens webbplatser och bloggar.

Kommunikationsprocessen i företaget involverar vidare företagets kommunikationsstil, såsom nyans och tajmning. En del företag kan till exempel använda sig av en mer formell och byråkratisk kommunikationsstil då andra föredrar en mer informell stil som underlättar en mer friflytande dialog mellan företaget och dess intressenter.

Företagskommunikation kan också ses som en attityd eller övertygelse människor har om vad och hur man kommunicerar och värdet av denna kommunikation (Argenti, 2006).

Det finns ett fortlöpande och växande intresse i att forska om företagskommunikation inom vetenskapsgrenen företagsledning och organisation (Christensen och Cornelissen, 2011). På 1990-talet var företagskommunikation ännu ett relativt nytt ämnesområde i

handelshögskolor samtidigt som den massmediefokuserade pr-grenen inom näringslivet var i ett övergångsskede till en mer integrerande organisationsfunktion av företagskommunikation, där fokus låg på ett större antal intressentgrupper (Argenti, 2006). De senaste åren har intresset för företagskommunikation i den akademiska världen drivits på av nya empiriska och teoretiska arbeten som utforskar processer och konsekvenser av företagets framställning och avbildning av sig själv till dess intressenter (Christensen och Cornelissen, 2011). Också i affärsvärlden finns det nuförtiden en allmän övertygelse om att företagets framtid i det moderna samhället beror på vilket sätt företagets olika nyckelintressenter ser på företaget. Till dessa kan räknas aktieägare och investerare, kunder och konsumenter, de anställda och medlemmar av samhället företaget befinner sig i. Denna övertygelse har dessutom förstärkts av globaliseringen, politisk aktivism och diverse företagsskandaler. Detta har lett till att betydelsen av strategisk kommunikationshantering ökat (Cornelissen et al., 2006).

Den nutida informationsteknologin håller på att skapa ett nytt företagskommunikativt landskap. Före internet hade företaget tiden bättre på sin sida då företaget kommunicerade (Ihator, 2001). Informationen från företaget var oftast i god tid planerad och levererades till intressenterna genom personliga kontakter, presentationer eller massmedian (Argenti, 2006). Man kunde spärra vissa nyheter och presskonferenser kunde tidsmässigt planeras lättare på ett sätt som optimerade en lyckad informationsspridning och publiksegmentering (Ihator, 2001). I och med den teknologiska utvecklingen verkar det som om de olika marknadernas och människornas informationsbehov ökat och preciserats, vilket medfört ett anspråk på mer skräddarsydda och detaljerade tillvägagångssätt än de generella presentationsmodellerna. (Kortetjärvi-Nurmi et al., 2003). Internet ger möjlighet för mänskligt ingripande oberoende av tid, plats eller samtycke och gör det svårt för traditionella portväktare såsom journalister och pr-experter att kontrollera eller undanhålla information (Fawkes och Gregory, 2000). Företag har inte längre samma möjlighet att förbereda egna versioner av verkligheten, då intressenterna i dag förväntar sig snabba reaktioner från företaget som den teknologiska utvecklingen gett potential till (Ihator, 2001; Argenti, 2006).

Vidare involverar den nutida kommunikationen många olikartade kanaler och möjligheter samt har blivit alltmer dynamisk till sin natur. Företaget kan till exempel genom dagens teknologiska förutsättningar föra dialoger med sina olika intressenter i

realtid, istället för de tidigare opersonliga och enkelriktade meddelandena. Samtidigt har den stora mängden kommunikationskanaler lett till att företaget inte längre på samma sätt har kontroll över kommunikationen. Den stora variationen och geografiska spridningen av kommunikationskanalerna ger företagen möjlighet att nå företagets intressenter kostnadseffektivt, men samtidigt finns det även dokumentation om vad företaget gjort och sagt samt vad andra sagt om företaget som ligger utanför företagets kontroll och ofta är tillgängligt för vem som helst med åtkomst till internet (Argenti, 2006).

Före ankomsten av internet och webbplatser var det mycket enklare för företagen att på ett tydligt sätt identifiera mottagarna av meddelanden företagen sände genom den tryckta median, radion och televisionen. Företagen kunde sända sitt meddelande genom rätt kanal på basis av en tämligen noggrann kunskap om storleken på mottagarna av denna kanal. Företagen kunde även någorlunda bra mäta resultaten av sin kommunikation genom dessa kanaler. I dag är målgruppsidentifikation och segmentering svårare bland annat på grund av internet vars användare är geografiskt, nationellt, kulturellt och politiskt gränsöverskridande (Ihator, 2001). En korrekt definition av publiken är ett grundläggande krav för en lyckad kommunikation både överlag och genom webbplatser (Sharp, 2001).

Den moderna informationsteknologin har alltså påverkat kanalerna för kommunikationen, identifieringen av målpubliken, sätten och metoderna beträffande kommunikationen, meddelandenas form och innehåll samt feedbacken av kommunikationen. Den inverkar på den delade förståelsen av meddelanden, informationspaketeringen, den strategiska informationshanteringen och företagets identitet (Ihator, 2001). Till exempel har internet på en väldigt kort tid blivit ett oersättligt kommunikationsverktyg för företagen (Capriotti och Moreno, 2007).

Internet har tre egenskaper som får den att skilja sig från den traditionella median.

Internets räckvidd är omfattande då internet har spritt sig till så gott som hela världen och åtkomst inte beror av plats. Internet är dessutom inte bundet av tidsbegränsningar då åtkomst kan fås vid den tid då användaren önskar. Slutligen förser internet interaktivitet på ett i andra kommunikationsmedel aldrig tidigare skådat sätt (Fawkes och Gregory, 2000). Internet används också i omfattande bemärkelse för företagskommunikation och då företagen kommunicerar med både sina interna och externa intressenter hör företagets webbplats till en viktig del av detta (Kent och Taylor, 2003).