ÅTGÄRDER FÖRDELADE ENLIGT MYNDIGHETER
3 De grundläggande fri- och rättigheterna och de
mänskliga rättigheterna
3.1
JO:s mandat i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Med grundläggande rättigheter avses i Finlands grundlag sådana för alla tryggade rättigheter som är förpliktande gentemot alla organ inom det all- männa. De grundläggande rättigheter som tryg- gas i Europeiska unionens stadga om de grundläg-gande rättigheterna är förpliktande för Europeis-ka unionen samt för dess medlemsstater och de- ras myndigheter då de verkar inom tillämpnings- området för grundfördragen.
Med mänskliga rättigheter avses sådana till alla människor hörande rättigheter av grundläg-gande natur som tryggas i internationella konven- tioner som är folkrättsligt förpliktande för Fin-land och har satts i kraft inomstatligt. De natio-nella grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens grundläggande rättigheter och de inter-nationella mänskliga rättigheterna kompletterar varandra och utgör i Finland ett rättsligt skydds-system.
JO har i Finland ett exceptionellt starkt man-dat när det gäller de grundläggande och mänsk- liga rättigheterna. Enligt grundlagens 109 § ska justitieombudsmannen ”övervaka att domstolar- na och andra myndigheter samt tjänstemännen, offentligt anställda arbetstagare och också andra, när de sköter offentliga uppdrag, följer lag och fullgör sina skyldigheter. Vid utövningen av sitt ämbete övervakar justitieombudsmannen att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses”.
Mandatet för grundlägganden och mänskliga rättigheter framkommer också t.ex. av stadgan-den gällande behandling av klagomål enligt lagen om riksdagens justitieombudsman. Enligt lagens 3 § ”vidtar justitieombudsmannen med anledning av ett klagomål som anförts hos denne de åtgär-der som han eller hon anser vara befogade med tanke på efterlevnaden av lagen, rättsskyddet eller
tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rät-tigheterna och de mänskliga räträt-tigheterna”. Det är inte enbart fråga om att övervaka hur grund-läggande och mänskliga rättigheter tillgodoses, utan också att befrämja dem.
Jämförelsevis kan JO enligt 10 § i lagen om riksdagens justitieombudsman bl.a. ”uppmärk-samgöra den övervakade på de krav som god för- valtningssed ställer eller på synpunkter som främ- jar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna”.
JO Jääskeläinen har mera omfattande behand- lat JO:s uppgifter gällande främjandet av de grund- läggande fri- och rättigheterna och de mänskli- ga rättigheterna i sitt inlägg i årsberättelsen 2012 (s. 22–27).
Tillsynen över efterlevnaden av unionens stad- ga om de grundläggande rättigheterna hör till JO då en myndighet, en tjänsteman eller någon an-nan som sköter ett offentligt uppdrag tillämpar unionsrätt.
Enligt grundlagen och lagen om riksdagens justitieombudsman ska JO årligen till riksdagen ge en berättelse om sin verksamhet samt om till- ståndet inom rättskipningen, den offentliga för-valtningen och skötseln av offentliga uppdrag samt om de brister i lagstiftningen som JO har observerat. JO ska härvid ”fästa särskild uppmärk-samhet vid att de grundläggande fri- och rättighe-terna och de mänskliga rättigherättighe-terna tillgodoses”.
I samband med grundrättighetsreformen an-såg grundlagsutskottet att det var förenligt med reformens anda att i JO:s berättelse ta in ett sär- skilt avsnitt om tillgodoseendet av de grundläg-gande rättigheterna och om JO:s iakttagelser i samband därmed. Ett sådant avsnitt har ingått i berättelsen allt sedan grundrättighetsreformen trädde i kraft 1995.
de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.� jo:s mandat i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Berättelsens avsnitt om de grundläggande och mänskliga rättigheterna har med tiden blivit allt längre, på grund av att tyngdpunkten i JO:s verk-samhet har förskjutits från tillsyn över myndig- heternas förpliktelser till främjande av mänskli- ga rättigheter.
År 1995 gav JO endast några avgöranden som uttryckligen gällde aspekter på de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Berättelsens avsnitt om saken var då endast några sidor långt (se JO:s berättelse 1995, s. 23–26). Avsnittet är numera be-rättelsens längsta och frågan om de grundläggan-de och mänskliga rättigheterna har tillgodosetts dryftas uttryckligen i hundratals avgöranden och i princip i varje ärende.
de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.� jo:s mandat i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna
53
3.2
Finlands nationella människorättsinstitution
Finlands nationella institution för mänskliga rät-tigheter utgörs av riksdagens justitieombudsman, Människorättscentret och dess människorättsde-legation.
3.2.1
MÄNNISKORÄTTSINSTITUTIONENS A-STATUS
Människorättscentret och dess människorättsde-legation grundades vid justitieombudsmannens kansli särskilt för att de och justitieombudsman-nen skulle uppfylla så bra som möjligt kraven som ställs på en nationell människorättsinstitution enligt de s.k. Parisprinciperna som antogs av FN 1993. Denna process som började redan i början av 2000-talet uppnådde under berättelseåret sitt mål då Finlands nationella institution för mänsk- liga rättigheter i december 2014 fick A-status för åren 2014–2019.
De nationella människorättsinstitutionerna ska lämna in en ansökan om s.k. ackreditering till FN:s internationella koordinationskommitté för nationella människorättsinstitutioner (Global Alliance of National Human Rights Institutions GANHRI). Ackrediteringsstatusen visar hur bra den aktuella institutionen uppfyller kraven enligt Parisprinciperna. A-status visar att institutionen fullständigt uppfyller kraven och B-status visar vissa brister. Ackrediteringsstatusen bedöms på nytt vart femte år.
I anknytning till beviljandet av A-status kan det ingå rekommendationer gällande utvecklin- gen av den nationella människorättsinstitutionen.
I rekommendationerna som Finland fick betona- des bl.a. behovet att trygga tillräckliga resurser för effektiv skötsel av uppdragen vid Finlands nationella människorättsinstitution. Rekommen-dationerna i sin helhet finns i bilaga 6 till JO:s be-rättelse för .
A-statusen har förutom ett principiellt och sym- boliskt värde även en rättslig betydelse: En natio-nell institution som fått A-status har bl.a. yttran- derätt i FN:s råd för mänskliga rättigheter och röst- rätt i GANHRI. A-status anses i FN och även inter- nationellt mer allmänt som mycket viktigt. Fin- lands människorättsinstitution är även ansluten till det europeiska nätverket för nationella män-niskorättsinstitutioner ENNHRI (European Net- work of National Human Rights Institutions).
Finlands institution är styrelsemedlem i ENNHRI och GANHRI.
3.2.2
MÄNNISKORÄTTSINSTITUTIONENS VERKSAMHETSSTRATEGI
De olika delarna inom Finlands nationella män-niskorättsinstitution har sina egna uppgifter och verksamhetsformer. Institutionens första gemen- samma långsiktiga verksamhetstrategi färdigställ- des 2014. I den fastställs de gemensamma målen och metoderna genom vilka å ena sidan justitie- ombudsmannen och å andra sidan Människorätts- centret strävar att uppnå målen. Strategin ger en bra bild av hur de olika uppgifterna inom institu- tionens delar som är funktionellt självständiga men sammankopplade stödjer varandra för att uppnå gemensamma mål.
I strategin fastställdes följande huvudmål för den nationella människorättsinstitutionen:
1. Den allmänna medvetenheten om, förståelsen av och kunnandet om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättighe-terna ökar och respekten för dem blir starkare.
2. Bristerna i tillgodoseendet av de grundläggan- de fri- och rättigheterna och de mänskliga rät-tigheterna identifieras och rättas till.
de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.2 finlands nationella människorättsinstitution
3. Den nationella lagstiftningen och de övriga normverken samt deras tillämpningspraxis säkerställer effektivt att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rät- tigheterna tillgodoses.
4. Internationella människorättskonventioner sätts i kraft och andra människorättsinstru-ment införs utan dröjsmål och verkställs ef- fektivt.
5. Principen om rättsstaten förverkligas.
de grundläggande och jo-institutionen år ���8
�.2 finlands nationella människorättsinstitution
55
3.3
Människorättscentret och människorättsdelegation
3.3.1
MÄNNISKORÄTTSCENTRETS MANDAT Människorättscentret, som inledde sin verksam- het 2012, är funktionellt självständigt och oberoen- de, men hör administrativt till riksdagens justitie- ombudsmans kansli. Centrets uppgifter fastställs i lagen om riksdagens justitieombudsman. Enligt lagen har Människorättscentret till uppgift att – främja informationen, fostran, utbildningen
och forskningen samt samarbetet i anslutning till dem i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna – utarbeta rapporter om hur dessa rättigheter
tillgodoses
– ta initiativ och ge utlåtanden för främjande och tillgodoseende av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna – delta i det europeiska och internationella sam-
arbetet för att främja och trygga rättigheterna och sköta andra motsvarande uppgifter som anknyter till att främja och tillgodose rättig-heterna
– främja, skydda och övervaka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för perso-ner med funktionsnedsättning.
Centret behandlar inte klagomål och inte heller andra enskilda fall.
3.3.2
VERKSAMHETEN 2018
Fostran och utbildning i grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättig-heter
Ett särskilt mål för år 2018 var att via samarbete stärka tillgången till utbildning inom grundläg-gande fri- och rättigheter och mänskliga
rättighe-ter. Människorättscentret förmedlade information om utbildning som ordnades av olika aktörer bl.a.
på sin webbplats, med riktade e-postmeddelanden och i sociala medier.
Den videoinspelade föreläsningsserien som Människorättscentret producerat om grundläg- gande fakta om grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter publicerades förutom på den egna webbplatsen på eOppiva, statens digi- tala plattform för lärande, som baserar sig på ett spetsprojekt inom statsrådet. Projektet för stär- kande av kompetensen inom grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter i under- visningssektorn, som inletts tillsammans med justitieombudsmannen, genomfördes i samarbe- te med Regionförvaltningsverken (AVI), Utbild-ningsstyrelsen, Undervisningssektorns fackorga-nisation (OAJ), Finlands rektorer rf (FIRE) och Specialister för Undervisnings- och Bildningsvä-sendet (OPSIA ry).
Under året påbörjades också planeringen av ett nytt utbildningsprojekt tillsammans med jus- titieombudsmannen för att stärka självbestäm-manderätten för personer med utvecklingsstör-ning när det gäller boendeservicen.
Vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet inleddes på initiativ av Människorätts- centret ett ettårigt projekt och med delfinansie-ring därifrån för att stärka kunskaperna om de grundläggande fri- och rättigheterna och mänsk- liga rättigheterna i lärarutbildningen.
Information och evenemang
På webbplatsen och olika kanaler i social media publicerades regelbundet meddelanden, utlåtan-den samt nyheter och översikter om de grundläg- gande fri- och rättigheterna och mänskliga rättig-heterna. År 2018 omarbetades webbplatsen totalt.
I december erbjöds riksdagsledamöter och tjäns-de grundläggantjäns-de och mänskliga rättigheterna
�.� människorättscentret och människorättsdelegation
temän information om aktuella frågor inom de grundläggande fri- och rättigheterna och mänsk- liga rättigheterna.
Människorättscentret ordnade och deltog i flera evenemang, som Educa-mässan, seminariet Standing up for Human Rights in a Multipolar World, ett evenemang om transpersoners rättig- heter och ett expertseminarium för Finlands EU- ordförandeskap och de grundläggande fri- och rättigheterna.
Utlåtanden och publikationer
Människorättscentret lämnar utlåtanden antin- gen på begäran eller på eget initiativ om teman som berör centrets verksamhet. Utlåtanden läm-nas till finländska aktörer men när det gäller bl.a.
periodisk rapportering och olika enkäter lämnas de direkt till internationella besöksorgan och or-ganisationerna.
Under 2018 gav Människorättscentret utlåtan- den t.ex. om FN:s forum för ursprungsfolk om ur- sprungsfolkens markrättigheter, utkastet till Pro-grammet för romsk politik i Finland, behovet av att reformera translagen, Europarådets GREVIO- kommitté om verkställandet av Istanbulkonven-tionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet och om FN:s av-talsutkast beträffande företagsverksamhet och mänskliga rättigheter.
Under verksamhetsåret publicerade Männis-korättscentret den internationella översikten sex gånger. I den sammanställdes centrala händelser, forskning och nyheter från internationella män-niskorättsaktörer. Dessutom publicerades utred-ningen Juridiskt fastställande av könstillhörighet – situationen i Finland och lagstiftningens utveck- lingsriktning i Europa, som hör samman med re-formen av translagen.
Utredningen redogör för material, ställnings-taganden, rekommendationer och rättspraxis som de internationella människorättsinstrumenten och mekanismerna har producerat om fastställan-det av könstillhörighet. I utredningen behandlas också arbetet med att reformera translagen i Fin-land samt ändringar i lagstiftningen om juridiskt
fastställande av könstillhörighet på Malta samt i Danmark, Norge, Nederländerna och Irland.
Uppföljning av hur de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses Människorättscentret fortsatte att utveckla upp- följningen av hur de grundläggande fri- och rättig- heterna och de mänskliga rättigheterna tillgodo-ses. Människorättscentret ska i sitt arbete fästa särskild vikt vid de teman eller rättigheter för vil-ka det inte finns en egen specialombudsman som främjar och följer upp att rättigheterna tillgodo-ses. Uppföljningen baserar sig i stor utsträckning på samarbete och redan befintlig information, men vid behov gör Människorättscentret även egna utredningar, som den utredning över trans- personers rättigheter som publicerades 2018.
Under 2018 påbörjade Människorättscentret i samarbete med justitieministeriet och EU:s byrå för grundläggande rättigheter en nationell baro-meter för grundläggande fri- och rättigheter. Med barometern klargörs den allmänna kunskapen om grundläggande fri- och rättigheter och uppfattnin-gen om vikten av olika rättigheter samt erfaren- het av hur dessa tillgodoses i vardagen. Vid sidan av den europeiska barometern för grundläggande fri- och rättigheter gör man som första EU-land en tilläggsdel till barometern i Finland gällande personer med funktionsnedsättning och språk- minoriteter (svenska, ryska och arabiska).
Människorättscentret deltar i egenskap av en självständig aktör som är oberoende av regeringen i den periodiska rapporteringen om genomföran-det av konventionerna om mänskliga rättigheter och följer verkställandet av de rekommendationer som besöksorganen för konventionerna gett.
Människorättscentret informerade i omfat- tande grad om enskilda och kollektiva klagomål, som behandlas vid FN:s och Europarådets rätt- skipnings- och undersökningsorgan. Människo-rättscentret deltog i nationella utfrågningar som utrikesministeriet ordnade om Europarådets ram-konvention för skydd av nationella minoriteter (FCNM) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) samt i ECRI- och GREVIO-kommittéernas landsbesök.
de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.� människorättscentret och människorättsdelegation
57
Främjande och övervakning av genomfö-randet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättig- heter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) ska parterna utse eller upprätta en obe- roende mekanism för att främja, skydda och över-vaka genomförandet av konventionen. Människo- rättscentret och dess människorättsdelegation sköter om uppgifterna i den oberoende mekanis-men tillsammans med JO. Om verksamheten inom specialuppdraget under 2018 berättas när-mare i avsnitt 3.4.
Enligt artikel 33.3 i konventionen om rättig-heter för personer med funktionsnedsättning ska personer med funktionsnedsättning och de orga-nisationer som representerar dem involveras i och fullt ut medverka i övervakningsförfarandet. Un-der människorättsdelegationen finns därför för detta ändamål den permanenta sektionen Män- niskorättskommittén för personer med funktions- nedsättning (VIOK).
Kommittén kan lägga fram förslag och fram-föra sina åsikter till JO och Människorättscentret om hur dessa kunde förbättra tillgodoseendet av rättigheter för personer med funktionsnedsätt-ning och sköta uppgifter i anslutfunktionsnedsätt-ning till genom-förandet av konventionen. Kommittén kan också föreslå att människorättsdelegationen behandlar frågor med anknytning till rättigheter för perso-ner med funktionsnedsättning. VIOK:s verksam-het behandlas i avsnitt 3.4.
Internationellt samarbete
Människorättscentret deltog i internationellt och europeiskt samarbete som medlem i styrelsen och arbetsgrupperna i både det internationella nätver- ket av nationella människorättsinstitutioner (The Global Alliance for National Human Rights Insti-tutions, GANHRI) och det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner (Euro-pean Network of National Human Rights Institu-tions, ENNHRI).
Människorättscentret ökade kännedomen i Fin- land om EU:s byrå för grundläggande rättigheter (European Union Agency for Fundamental Rights, FRA) och EU:s stadga om de grundläggande rättig- heterna och intensifierade samarbetet med FRA bl.a. gällande forsknings- och kommunikations-verksamheten. Direktören för Människorättscent-ret fungerar som ordförande för förvaltningsrådet för FRA fram till juli 2020.
3.3.3
MÄNNISKORÄTTSDELEGATIONS MANDAT OCH VERKSAMHET 2018 Människorättscentrets människorättsdelegation är ett nationellt samarbetsorgan för aktörerna inom fältet för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Delegationen behandlar långtgåen-de frågor kring långtgåen-de grundlägganlångtgåen-de och mänskliga rättigheterna samt godkänner årligen Människo-rättscentrets verksamhetsplan och verksamhets-berättelse.
Den nuvarande delegationens mandatperiod är 1.4.2016−31.3.2020. Den av riksdagens JO ut- nämnda delegationen har 38 medlemmar, inklu- sive specialombudsmän samt representanter för de högsta laglighetsövervakarna och sametinget.
Delegationen har ett arbetsutskott som förbere- der dess sammanträden samt sektioner i vilka utomstående sakkunniga ingår. En permanent sektion under delegationen är arbetsutskottet och Människorättskommittén för personer med funktionsnedsättning (VIOK).
Delegationen sammanträdde fyra gånger un-der verksamhetsåret. Vid mötena behandlades bl.a. våldet mot kvinnor, dataskyddet, och aktuel- la problem i anknytning till de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna i laglighetsövervakarnas och specialombudsmän-nens arbete. Människorättsdelegationen godkän-de i oktober 2018 ett ställningstagangodkän-de, där man krävde effektivare åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Enligt ställnings-tagandet bör arbetet garanteras mera omfattande resurser än för närvarande och ett särskilt natio-nellt tillsynsorgan bör grundas för att övervaka verksamheten.
de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.� människorättscentret och människorättsdelegation
3.4
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
3.4.1
SPECIALUPPDRAGET AVSEENDE SKYD-DET AV RÄTTIGHETERNA FÖR PERSO-NER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Finland ratificerade FN:s konvention och fakulta- tiva protokoll om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) den 10 juni 2016.
I och med ratificeringen fick justitieombudsman-nen ett nytt specialuppdrag som regleras i lagen om riksdagens justitieombudsman. Riksdagens justitieombudsman, Människorättscentret och dess människorättsdelegation har hand om upp- gifterna enligt artikel 33.2 i konventionen. Till-sammans bildar de Finlands nationella männis- korättsinstitution.
Syftet med konventionen är att främja, skydda och garantera personer med funktionsnedsättning fullständiga och jämlika mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt att främja respekten för människovärdet. De ledande principerna i kon-ventionen är tillgänglighet och icke-diskrimine-ring. Andra centrala principer i konventionen är respekt för individens självbestämmanderätt samt deltagande och delaktighet i samhället för perso-ner med funktionsnedsättning.
3.4.2
UPPGIFTERNA SOM NATIONELL MEKANISM
Uppgiften att främja verkställandet av konventio- nen och att övervaka och skydda rättigheterna är ett arbete som involverar alla vid människorätts- institutionen, eftersom allas olika uppgifter komp- letterar varandra.
Begreppet främja avser framåtriktade, aktiva insatser såsom handledning, rådgivning, utbild- ning och informationsspridning. Målet med över- vakningen är att utreda hur bra rättigheterna för
personer med funktionsnedsättning formellt och faktiskt genomförs. Begreppet övervakning bety-der att informationen om det praktiska genomfö- randet av skyldigheterna i konventionen samman- ställs och används så att de brister som observe-rats i genomförandet av skyldigheterna tillrättas.
Med begreppet skydd avses statens direkta och indirekta skyldighet att skydda de rättigheter som fastställts i konventionen mot eventuella kränk-ningar.
Justitieombudsmannen
Justitieombudsmannen skyddar, främjar och över-vakar att konventionen genomförs, inom ramen för sina befogenheter. Justitieombudsmannen har i uppdrag att utöva laglighetsövervakning över den offentliga makten och att övervaka (skydda) att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Justitieom-budsmannens verksamhet har med tiden utveck- lats så att främjandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna fått en större roll.
I klagomålsavgöranden och under inspektio-ner tolkas inte enbart förfarandets laglighet, utan man strävar efter att styra myndigheten eller den övervakande instansen att tillämpa ett förfarande som i så stor utsträckning som möjligt tillgodoser de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Laglighetsövervakning och övervakning går hand i hand i justitieombuds-mannens arbete. Då justitieombudsmannen inom ramen för sin laglighetsövervakning gör observa- tioner om missförhållanden som gäller rättighe- terna för personer med funktionsnedsättning ut- gör detta också övervakning, genom att justitie- ombudsmannen därmed observerar hur förpliktel- serna enligt konventionen fullföljs i verkligheten.
de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.� rättigheter för personer med funktionsnedsättning
59
Justitieombudsmannens laglighetsövervakning genomförs till största delen genom provning av klagomål, men missförhållanden undersöks ock-så på eget initiativ och i form av inspektionsbesök.
Förutom laglighetsövervakningen fungerar justi-tieombudsmannen även som det nationella be- söksorgan som avses i det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr (OPCAT). Besöks- organet genomför inspektionsbesök på ställen där frihetsberövade personer befinner sig eller kan be- finna sig, bl.a. bostadsenheter för personer med funktionsnedsättning och personer med minnes- sjukdom. För detta besöksuppdrag kan justitieom-budsmannen inkalla experter som har relevant sakkunskap med tanke på det nationella besöks- organets inspektionsuppdrag.
JO har bl.a. experter inom hälso- och sjukvård till sitt förfogande. Två av experterna är läkare för utvecklingsstörda. Därtill kan man kalla in exper-ter, som själva har en funktionsnedsättning. I no- vember under berättelseåret utbildade man tre medlemmar i Människorättskommittén för per-soner med funktionsnedsättning (VIOK) till utomstående experter, som kan anlitas vid tillsyns- organets inspektioner. Kommittén är en sektion under människorättsdelegationen. Året innan ut- bildades två personer. Efter utbildningen kan JO bjuda personerna med som experter vid OPCAT- inspektioner. Justitieombudsmannen har utökat och kommer att utöka samarbetet med personer med funktionsnedsättning och med deras intres-seorganisationer också på andra sätt inom denna verksamhet.
Människorättscentret
Kärnan i Människorättscentrets uppgift är att främja de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och att övervaka att de tillgodoses. Till skillnad från justitieom- budsmannen behandlar Människorättscentret inte klagomål och utövar inte laglighetsövervak-ning. Människorättscentrets behörighet har inte begränsats till att omfatta enbart myndigheterna, så arbetet med att främja och övervaka att kon- ventionen iakttas omfattar även enskilda aktörer.
På samma sätt som tidigare år har målet med rikt- linjerna för Människorättscentrets arbete med rät- tigheterna för personer med funktionsnedsättning varit att undvika överlappningar med andra aktö-rer och att producera mervärde genom att bedriva ett planmässigt samarbete med olika myndighets- aktörer och medborgarorganisationer.
Denna verksamhetsmodell har hjälpt Männis- korättscentret att etablera sin ställning och att hit-ta sin egen roll i det omfathit-tande nätverket av aktö- rer som arbetar med rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Under föregående verksam- hetsperiod har man särskilt vad gäller övervakning och främjande finjusterat verksamheten så att den mera rätlinjigt tjänar de mål för Människorätts- centrets uppgifter, som uppstår som en följd av lagstiftningen.
Människorättscentrets tyngdpunkt inom ar- betet med funktionsnedsättning är bl.a. att främja delaktigheten i samhället för personer med funk-tionsnedsättning och att mera omfattande öka all- mänhetens medvetenhet om dessa personers rät-tigheter. Möjligheter för personer med funktions- nedsättning att delta i arbetslivet och beslutsfat tande som gäller dem var speciella teman som lyf-tes fram under verksamhetsperioden.
Människorättscentret var med och ordnade evenemanget Jämlikar i arbetslivet i Mässcent- rum i Helsingfors. Under evenemanget behand- lades aktuella frågor om personer med funktions- nedsättning och deras delaktighet i arbetslivet.
Man ansåg att såväl attityder som brist på kun- skap utgör hinder för ett jämlikt arbetsliv och att de ständiga förändringarna i arbetslivet med- för extra utmaningar. För att främja att personer med funktionsnedsättning ska sysselsättas eller kunna sysselsätta sig själv lyfte man fram beho- vet av attitydfostran.
Under verksamhetsperioden genomförde Människorättscentret mediekampanjen Alla har rätt till måndagar. Kampanjen genomfördes i sam- arbete med diskrimineringsombudsmannen. Må-let med kampanjen var att göra attityderna gent- emot personer med funktionsnedsättning mera positiva i samhället och att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i samhället.
Man delade under tre veckors tid kampanjvideor de grundläggande och mänskliga rättigheterna
�.� rättigheter för personer med funktionsnedsättning