Behövs ingressen?

Ingressen har varit en traditionell del av tidningarna sedan de första numren publicerades.

I och med att den tas bort, förändras utom artiklarnas utseende också läsningen av dem avsevärt. Den finska policyn som koncentrerar sig på rubriker med nedryckare utan ingress, garanterar bättre att också brödtexten blir läst, men fördelen med en typografiskt markerad ingress är att läsaren blir invigd i ämnet innan han börjar läsa den detaljerade brödtexten. Man kan även diskutera vad det egentligen innebär att tidningar frångår ingressen. Lindstedt (1998:148) lyfter upp denna fråga och funderar över textstrukturen i de svenska tidningar som i likhet med de finska tidningarna har övergått till att i stället för ingress skapa en underrubrik som ska leda in i texten:

Frågan är då om textstrukturen är förändrad. Har dessa svenska dagstidningar övergått till en helt ny struktur? Det skulle innebära att samtliga journalister på respektive tidning har bytt textstruktur. Eller har de återgått till någon av de traditionella textstrukturer som står till buds. Vad som allt sedan ”Karlgrens dagar” varit utmärkande för tidningsartiklar skulle i så fall vara på väg att rensas ut. Det vore intressant att göra en språkvetenskaplig studie över textstrukturerna i dessa dagstidningar för att se i vad mån som ingressen, det specifika sättet att inleda en tidningsartikel, har försvunnit. Att byta

grad och stil betyder ju inte att strukturen har förändrats, det är bara en yttre grafisk markering som förändrats. Strukturen kan vara intakt.

I mitt material av svenska tidningar syns inte ännu tendensen att ingresserna håller på att försvinna, eftersom över 90 % av artiklarna fortfarande har en ingress som tydligt skiljer sig från andra element (se tabell 4). Men vilken av två olika praxis är bättre med tanke på begripligheten – att ha ingress eller inte? Det är en fråga som man egentligen inte kan ge ett entydigt svar på. Vad angår den finska policyn, är det enligt Torvinen (2004) just fråga om förändringar i textstukturen när ingressen har tagits bort och huvudrubriken kompletteras med dårrad och nedryckare (se 5.2). I och med att den typografiskt markerade ingressen försvinner, borde artiklarna bli klarare och redigare, när samma sak inte upprepas i rubriken, ingressen och brödtexten.

Upprepning är ändå i viss mån ett motiverat knep för att sändaren ska vara säker på att mottagaren har uppfattat budskapet. För mycket upprepning gör däremot att mottagaren kan få en känsla av att sändaren undervärderar hans förmåga att tillägna sig information.

Som Findahl och Höijer (1984a:120) konstaterar, ”är antalet upprepningar inte det viktiga för begripligheten, utan vad det är som upprepas”. Upprepning av kausal information kan enligt forskarna ha till och med en positiv förstärkande effekt på förståelsen. Ingresser som i första meningen nästan eller helt ordagrant upprepar det som sägs i rubriken gynnar däremot inte läsaren och riskerar dessutom att göra helheten enformig och tjatig. Det är ändå oftast inte artikelskribentens fel, eftersom rubriken vanligen sätts på artikeln sist av en redigerare. Man borde inte heller i början av brödtexten ge exakt samma information som i ingressen. Exempel 38 är ett fall av misslyckat samspel mellan rubrik, brödtext och ingress. Samma sak upprepas tre gånger med bara lite olika ord.

Ex. 38 Politiker har missat visa utvidgningens fördelar

Gunnar Lund självkritisk i intervju med SvD näringsliv (SvD 2.5.2004, rubriken) Fördelarna med EU:s utvidgning har kommit i skymundan. Det är en försummelse som många svenska politiker får ta ansvar för, inklusive regeringen, säger vice finansminister Gunnar Lund i en SvD-intervju. (SvD 2.5.2004, ingressen.)

– Möjligheterna och fördelarna som öppnas med utvidgningen har alltför mycket kommit i skymundan, säger vice finansminister Gunnar Lund till SvD Näringsliv (SvD 2.5.2004, början av brödtexten).

Upprepning kan vara en följd av ständig tidsbrist på redaktionen, antingen vill man ha det lättgjort eller så har man inte tid att tänka ut en flytande formulering (jfr Lundborg 1996:190). Tabell 7 visar andelen ingresser som upprepar antingen den information som ges i rubriken eller information i både rubriken och i början av brödtexten. I båda tidningarna är i genomsnitt var tredje ingress upprepande till sin karaktär, vilket betyder att det finns något att förbättra när det gäller utformningen av artiklarna. I det här fallet är det inte

fråga om upprepning av kausal information, och i den bemärkelsen kan den information som ges i ingresserna inte anses gynna läsaren.

Tabell 7. Upprepningsgraden i artiklar med ingress

Tidning Ingresser som upprepar Ingresser totalt Upprepningsgrad

DN 10 29 34,5 %

SvD 11 34 32,4 %

Hurdana är då de ingresser som inte upprepar det som redan sägs i rubriken eller i början av brödtexten? Svaret är inte entydigt, eftersom upprepningarnas frånvaro inte automatiskt garanterar att innehållet i ingresserna blir begripligare. Det kan hända att ingressen ger helt motsatt information i jämförelse med rubriken eller på annat sätt förvirrar läsaren.

Även samspelet mellan ingressen och brödtextens början kan vara otydlig, när det gäller koherensen. Rubriken i exempel 39 talar om jordbruket, medan ingressen berättar om förhandlingar om EU:s östutvidgning. En läsare som aktivt har följt rapporteringen om EU kan finna ett samband mellan de här två temana, men det är lika sannolikt att budskapet inte öppnar sig. Dessutom är rubriken positiv med information om en uppgörelse mellan Tyskland och Frankrike, medan ingressen tar en mer negativ syn på nyheten. När det gäller samverkan mellan ingress och brödtext, gör tidsuppgifterna läsaren lite förvirrad. Ingressen handlar om förhandlingar som ägt rum på torsdagskvällen, medan det i brödtextens början talas om förhandlingar ”ikväll” (jfr ex. 30). En artikel av den här typen förutsätter att läsaren har förkunskaper om EU och redan tidigare har blivit ordentligt invigd i ämnet. För en läsare med mer allmän kunskap kan det bli svårt att få informationen att hänga ihop.

Ex. 39 Fransk–tysk enighet om jordbruket (SvD 25.10.2002, rubriken)

I en stämning av spänd ovisshet inleddes på torsdagskvällen ett dygns intensiva avgörande förhandlingar om EU:s östutvidgning (SvD 25.10.2002, ingressen).

Danmark har som ordförande i EU inkallat toppmötet i förhoppningen att ikväll kunna ge beskedet att tio länder kan avsluta sina förhandlingar om medlemskap före årets slut (SvD 25.10.2002, början av brödtexten).

Antalet artiklar av den här typen är ändå mycket litet i mitt material varför ingressen i exempel 39 fungerar mer som ett undantag. Annars kan ingresser som inte upprepar rubrikinformation anses gynna läsaren i förståelseprocessen av nyheten, eftersom de bjuder på information som kompletterar det som sägs i rubriken. När dessutom brödtextens början ger ny information om ämnet, löper texten flytande, som i exempel 40.

Ex. 40 I dag avgör Irland EU:s utvidgning (SvD 19.10.2002, rubriken)

Dagens folkomröstning på Irland gäller det fördrag som EU:s stats och regeringschefer slutförhandlade i Nice i december 2000. Men mer än ett ja eller nej till Nice är det hela den europeiska utvidgningen som står på spel. (SvD 19.10.2002, ingressen.)

Nice-fördraget har godkänts i 14 av EU:s 15 medlemsländer, men Irland är det enda land som folkomröstar om fördraget. Vid Irlands förra folkomröstning i juni 2001 förkastades fördraget. (SvD 19.10.2002, början av brödtexten.)

Som svar på frågan om ingressen behövs eller inte kan man konstatera att om alla ingresser var tydligt formulerade och kompletterande till sin karaktär, skulle man kunna vara av den åsikten att ingressen behövs. Nu är det ändå för många ingresser som åtminstone i mitt material kunde slopas på grund av onödig upprepning, varför även ingressens ställning som ett viktigt element vacklar. Man kan ändå inte dra entydiga slutsatser utifrån ett så här litet material. Det kan ändå konstateras att det behövs förtydligande omformuleringar, flyt och koherens för att ingressen ska kunna försvara sin plats som ett viktigt textelement i dagstidningar.