Barnbarometern är en undersökning som behandlar sexåriga barns vardag och liv, som barnombudsmannens byrå genomför vartannat år. Barnbarometern har publicerats sedan 2016 och varje publikation har koncentrerats kring ett specifikt tema. Barnbarometern är pionjär inom sitt område som kartläggare av små barns åsikter och erfarenheter: ingenstans i världen har man tidigare genomfört regelbunden insamling av så här unga barns angelägenheter.
Temat för den första barnbarometern 2016 var förtroende, som granskades ur människorelations, känslo och samhällsperspektiv. De sexåriga barnens svar samlades in genom telefonintervjuer.
Enligt den här barnbarometern mår majoriteten av sexåringarna i Finland bra och har förtroende för sina närstående. Det finns dock också en liten andel av barnen som inte kan identifiera positiva saker i sitt liv och inte har känslan av att få positiv respons eller hjälp. Resultaten av undersökningen ger en positiv bild av sexåriga barns förtroende i Finland, men de väcker också oro för de barn som inte har känslan av att få beröm eller stöd.
I barnbarometern 2018 undersökte man sexåriga barns fritid och motionsvanor och dessutom gjordes en jämförelse mellan personliga intervjuer och telefonintervjuer som metod för insamling av barnens erfarenheter. Enligt undersökningen är att få leka, spela, vara hemma och äta gott de viktigaste sakerna för barnen. Vid metodjämförelsen gav personliga intervjuer verbalt rikare svar, medan fördelen med telefonintervjuer var att den grupp som svarar inte är lika utvald som vid de personliga intervjuerna.
I barnbarometern 2020 gjordes en undersökning av vad sexåriga barn anser om ett bra liv, vad som hör till ett bra liv och hur dessa saker förverkligas i det egna livet. Enligt undersökningsresultaten definieras ett bra liv för barnen med tre grundpelare: lek, hem och mat. Som helhet visar resultaten på barnens förnuftiga sätt att uppfatta vad ett bra liv är och de gav en positiv bild av sexåringarnas vardag. Barnens budskap är att det viktigaste är att barnens vardag fungerar.
Barnombudsmannens byrå har genomfört en separat utredning kring den praktiska arbetslivs
orienteringen i klasserna 79 och barnens coronaerfarenheter samt producerat artikelsamlingar om jordklotets framtid och barnens rättigheter samt frågor kring funktionsnedsättning.
För många skolelever är den praktiska arbetslivsorienteringen PRAO:n den första och eventuellt enda kontakten med arbetslivet innan läroplikten tar slut. I en undersökning som publicerades i februari 2019 samlade ombudsmannen in åsikter om och erfarenheter av den praktiska arbetslivsorienteringen av 29 lärare och 66 elever i klasserna 79. Majoriteten ansåg att PRAO
perioden var positiv och som en god arbetsplats egenskaper angavs mångsidiga arbeten som passar en själv samt framför allt en bra atmosfär. Cirka en tredjedel beskrev dock sina erfarenheter som negativa, vilket påverkades av att arbetsuppgifterna var ensidiga och tunga och atmosfären på arbetsplatsen var dålig. Vårdnadshavarna spelar en viktig roll vid valet av PRAOplats och förmedlingen av inställningen till arbetslivet till eleverna. Trots att eleverna uppmuntras att söka PRAOplatser som intresserar dem väljer de i praktiken ofta bekanta platser som ligger nära hemmet och som är lätta att komma till. Majoriteten av eleverna ansåg at PRAOperioden var nyttig och många berättade att de lärt sig många saker om arbetslivet. I genomförandet av PRAOperioderna är det lokala skillnader på hur långa perioderna är och dessutom har små orter inte tillräckligt med intressanta arbetsplatser för alla. Lärarna önskade mera samarbete med företagarna samt flera redskap för studiehandledningen, så att eleverna skulle välja sina PRAOplatser mera enligt vad de är intresserade av.
Under de senaste åren har alla blivit medvetna om omsorgen om miljön och klimatet i synnerhet genom barnens och ungdomarnas agerande. Under samma tid har också barnens och ungdomarnas rädsla och otrygghet för följderna av den klimatförändring som människan orsakat ökat kraftigt, vilket också har märkts genom att behovet av hjälp ökat i servicesystemet. I den artikelsamling som publicerades i oktober 2020 frågar man därför hur barnen och ungdomarna upplever jordklotets framtid och vilka miljöpolitiska påverkningsmöjligheter barnen har. Barnen och ungdomarna är medvetna om miljöhoten, vilket har ökat oron men också motivationen att påverka läget. Jordklotets framtid och barnens rättigheter är en fråga om rättvisa mellan generationerna. Barnen har rätt att påverka miljöpolitiska problem, men det är dock alltid de vuxna som ska axla skyldigheten och ansvaret för de beslut som påverkar dessa frågor.
Coronatiden har kraftigt påverkat barnens vardag och liv. I en undersökning som publicerades i maj 2021 gjordes en utredning av vilka erfarenheter barn som gick på tredje klass i Jyväskylä hade av corona genom teckningar som samlades in av dem. I sina teckningarna behandlar barnen corona som en sjukdom och som något som förändrar de sociala normerna. Corona som sjukdom uppfattades som någonting negativt, men förändringarna i de sociala normerna fick flera olika betydelser. Vissa barn beskrev den ökade samvaron med familjen och den ändrade vardagen som distansskolan förde med sig som någonting trevligt medan andra uppfattade den begränsade sociala samvaron och distanskontakterna som tråkiga. Publikationen visade att man med relativt små arrangemang kan samla in uppgifter också om en stor barngrupps åsikter och att det är viktigt att diskutera de känslor och tankar som undantagstillståndet väcker hos barnen.
Det är de vuxnas verksamhet och beslutsfattande som styr hur jämlikheten mellan barnen förverkligas, vilket alldeles speciellt framhävs för de barn som lever i en särskilt sårbar situation. I en publikation som publicerades i oktober 2021 behandlas frågor i anknytning till funktionsnedsättning ur ett juridiskt perspektiv, på olika samhälleliga institutioners nivå samt som en del av barnens vardag. Artiklarna i publikationen visar att livet för de barn som lever med en funktionsnedsättning på många sätt försvåras av attityderna mot funktionsnedsättning, diskriminering och hindrande konstruktioner. Trots att man gjort många framsteg inom politiken gällande funktionsnedsättningar under de senaste åren behandlas barn med funktionsnedsättning på många ställen i Finland fortfarande ojämlikt. Barnen betonade själva sin vilja att vara en del av samhället och leva ett normalt liv som barn tillsammans med de övriga barnen. Metoderna för förbättring av de här barnens ställning existerar redan, men de kräver strukturella förändringar, uppdatering av attityderna och i synnerhet att barnens egna åsikter beaktas.