Typologisering av forsknings- processer inom humaniora
En diskursiv framställning om bl.a. svärmaren, mätaren och mullvaden. Del 2
Lönnqvist, Harriet, Typologisering av forskningsprocesser inom humaniora. En diskursiv framställning om bl.a. svärmaren, mätaren och mullvaden. Del 2.[Typologization of research processes in the humanities.
A discursive presentation including, among others, the spinx moth, the geometrid moth and the mole. Part 2.] Informaatiotutkimus 17 (4): 80-88, 1998.
This second part of the article deals with six types of research processes, i.e.
2) the sphinx moth, 3) the systematic researcher, 4) the mole, 5) the geometrid moth, 6) the constant interpreter, and 7) the fixer. 1) The chaotic and dynamic researcher was dealt with in part 1, published in Informaatio- tutkimus 16 (4), 1997: 96-104.
Address: Parkgatan 1C9, FIN-00140 Helsingfors, Finland.
I del 1 av denna artikel (Lönnqvist 1997) presenterades den kaotiska dynamikerns forskningsprocess. I den här delen behandlas svärmarens, systematikerns, mullvadens, mätarens, den ständiga tolkarens och fixarens forskningsprocesser.
Svärmaren: konsthistoriker
Endast en forskare, en konsthistoriker, kunde hänföras till denna typ av forsknings- process. Trots sin kaotiska karaktär kan den inte inordnas under typ 1 (Ibid.) på grund av det mycket omfattande och långvariga första skedet i processen. När hon startade ett nytt forskningsprojekt började hon med att under en lång tid, kanske två år, läsa all slags litteratur utgående från en forskningsidé.
"[...] mä oon hirveän epäsystemaattinen [...]
Mulla on mennyt parikin vuotta että mä vaan niinkuin luen ja mietin ja teen jotain epämääräisiä artikkeleita ja sit mulla menee pari kuukautta siihen, että mä kirjoitan jo-
tain isompaa juttua ett sit vasta niinkuin päätän."
Litteraturen hon läste behandlade ett brett spektrum av ämnen. Den gav henne ett 'tankematerial', "ajatteluaineisto".
"Mulla on sellainen niinkuin ajatteluaineisto [...] Mä en niinkuin käytä kirjallisuutta [...]
sellaisena, jota mä niinkuin yrittäisin niin- kuin tutkia sitä vaan mä niinkuin käytän sitä tavallaan sellaisena [...] ehkä ongelmien asetteluun paremminkin. Ehkä mä en tee kovin järkevää tutkimusta [...]."
Likt en fjäril flög hon länge drömmande omkring från en blomma till en annan och sög av deras nektar. Följande grafiska framställning beskriver svärmarens forsk- ningsprocess.
Svärmeriet utmynnar så småningom i ett närmande till objektet, det som är föremål för svärmarens intresse. När förundran över en viss fråga, ett problem, blev allt större började hon samla in material för att undersöka saken.
Problemställningen växte fram ur materialet.
Forskaren betraktade inte litteraturen som sitt primärmaterial och inte överhuvudtaget s o m sitt f o r s k n i n g s m a t e r i a l , u t a n d e n i n f l u e r a d e h e n n e s t a n k a r och p r o b l e m - s t ä l l n i n g a r . D e t o a k t a t b ö r ä n d å b å d e litteraturen, isynnerhet forskningslitterat- u r e n , å t m i n s t o n e a n s e s u t g ö r a h e n n e s sekundärmaterial. Ä v e n konstverken bör a n s e s v a r a h e n n e s m a t e r i a l , å t m i n s t o n e s e k u n d ä r m a t e r i a l , e m e d a n h o n för sitt p å g å e n d e projekt inte a n v ä n d e sig av något annat som k u n d e betraktas som ett konkret material. O m h o n a n v ä n d e sig av något primärmaterial är diskutabelt. I och m e d att h o n påbörjade analysen inledde h o n också formulerandet av forskningen i skrift. Före det h a d e dispositionen fått en precisare utformning.
Systematikern: konsthistoriker
Fyra forskare i konsthistoria h a d e en på det stora hela överensstämmande forsknings- process, vilket innebär att de kan s a m m a n - föras till en typ. De u p p v i s a d e ett utpräglat systematiskt g r e p p p å forskningsarbetet.
Efter en allmän orientering i ämnet gjorde de en n o g g r a n n bibliografisk inventering, som uppföljdes i flera repriser.
LÄSNING AV ALLStAGS UTTEftÄTUft UTGÅENDE
FR*J*£N1DE j
\y S /
FnRSKARFN f LÄSNING AV
ALLStAGS UTTEftÄTUft UTGÅENDE
FR*J*£N1DE j
S f
FnRSKARFN f
4
) S A M M U * " * \/ TANKEMA- 1
mm 1
ÉÉMÉMSHj
\ \
ÉÉMÉMSHj
? \^
? \
^^^^^m
\ SKRIVANDET j INLEDS I^^^^^m
V ?SKRIVANDET j INLEDS I
Fig. 1 S v ä r m a r e n s f o r s k n i n g s p r o c e s s (konsthistoriker)
"Nu är det klart att jag vad litteratur beträffar så läser jag allra mest i början, [...] dels när jae försöker få mig en överblick och funderar pa problemformuleringen men samtidigt sen när man går igenom de där källorna."
D ä r e f t e r u t a r b e t a d e s d e n t e o r e t i s k a referensramen och formuleringen av prob- lemställning och hypoteser inleddes.
Dessa formulerades dock inte nöd- vändigtvis på förhand u t a n ibland u n d e r arbetets gång.
"Det är ju i ganska hög grad en slags växelverkan, en dialog mellan det material man börjar samla i tron att där ska finnas något intressant. Och när man lär känna det materialet närmare så reviderar man då sina egna utgångsfrågor. Det visade sig att en del frågor inte var så intelligenta och dem skippar man. Och då visar det sig att det finns andra saker som kommer in här och de frågorna kan t.o.m. bli centrala fast man inte först visste det. Det är liksom en växelverkan med att man börjar insamla ett visst material i någon slags avsikt [...]."
En av d e yngre forskarna följde härvid ett a v v i k a n d e mönster. H a n u t a r b e t a d e d e n teoretiska referensramen först i slutet av forskningsprocessen.
"[...] mä koen sen, että sen täytyy tulla [...]
siinä loppuvaiheessa vasta. Esimerkiksi es- tetiikan puolella on just se ongelma, että siellä lähetään usein siitä teoreettisesta viitekehyksestä liikkeelle. Tavallaan sitten sitä aineistoa pyritään soveltamaan siihen teoreettiseen viitekehykseen eikä päin vas- toin. Ei lähetä siitä tavallaan ruohojuuri- tasolta vaan niistä teoksista, taiteilijan toi- minnasta ja siellä syntyvistä kysymyksistä liikkeelle ja sieltä tavallaan sitten mennään tällaiseen yleisempään, tällaiseen teoreetti- seen teorianmuodostukseen tavallaan. Mä koen sen niinkuin tavallaan oikeampana ta- pana."
I följande s k e d e p å b ö r j a d e s m a t e r i a l - insamlingen och problemställningen samt h y p o t e s e r n a a n p a s s a d e s till m a t e r i a l e t , e m e d a n d e v a r b e r o e n d e av tillgängligt material. Därefter insamlades resten av det
behövliga materialet och i detta skede gjordes också förslag till disposition.
"[...] jonkinlaisen hypoteesin muodostami- sen jälkeen niin tutustuisin taiteilijan tuotan- toon, aina sillä tavalla miten se liittyy tähän omaan problematiikkaan ja sitten tietysti kaikkea mahdollista mitä siitä on olemassa kirjallista aineistoa. [...] Tavallaan se tapah- tuu siinä lomittain käytännössä. [...] sä jou- dut tutustumaan siihen aineistoon sekä nii- hin teoksiin, jotka ovat tavallaan varsinainen aineisto, että sitten niihin lähteisiin."
"[...] sekä niiden teosten, että sen aineiston pohjalta tarkentamaan tää kysymyksenaset- telu, selkeä hypoteesi ja samalla siihen liittyy tää aiheenrajaus sitten. Sitten tavallaan sen läpikäymällä sitten ja analysoimalla ne teok- set niin testaamaan sun hypoteesisi ja se, että pitääkö se paikkansa yleensä/'
Därefter utfördes analysen av materialet och tolkningen av analysresultaten samtidigt s o m f o r s k a r e n började skriva s a m m a n - h ä n g a n d e text. De fyra konsthistorikernas forskningsprocess kan sammanfattas i fig. 2.
ALLMÄN ORIENTE- RING I ÄMNET
4
JJ
< >
Hr
MATERIALINSAMLING
INLEDS < >
FORMULE- RING AV PROBLEM- STÄLLNING OCH HYPO-
Hr
INTENSIV MATERIAL- INSAMLING. PROVISO- RISKA DISPOSmONS- FORSLAG UPPGÖRS
Hr
< >
Fig. 2 Systematikerns forskningsprocess (konsthistoriker)
Systematikern: språkforskare
De fem intervjuade språkforskarna som medtagits i d e n n a studie, två icke-etablerade och tre etablerade, var starkt förankrade i sitt f o r s k n i n g s m a t e r i a l . F o r s k n i n g s p r o c e s s e n inleddes m e d bibliografisk inventering och fortsatte m e d f o r m u l e r i n g a v p r o b l e m - ställning och hypoteser samt val av metod.
"[...] kirjallisuudesta saattaa löytyä jo ett on tehty hirveän samantyyppisiä tutkimuksia ja osa vastauksista on jo silloin olemassa ett voi perustaa niihin tutkimuksiin ja joskus sit [...], saa vinkin myös siitä, miten ei kannata menetellä. Ihan [...] niihin konkreettisiin, konkreettiseen, siihen aineistonkeruutapaan ja kaikkeen saa esimerkkejä/'
Vad gällde problemställningen var det viktigt att d e n antog en bestämd form innan materialinsamlingen påbörjades även om den inte var slutgiltig.
"Mutta se on tärkeä tietysti olla jo kuitenkin ainakin tutkijan mielestä kiteytynyt muoto.
Tietää mitä ryhtyy keräämään. [...] Muuten tulee keräänneeks turhaa aineistoa, haaskan- neeks aikaa. Että miten tää tarkemmin se ongelmanasettelu on mietitty sitä järkeväm- min pystyy sen aineistonkeruun suunnitte- lemaan/'
D ä r e f t e r u t a r b e t a d e s d e n t e o r e t i s k a referensramen, varefter materialinsamlingen o c h / e l l e r o b s e r v a t i o n e n av ett f e n o m e n påbörjades.
"[...] jos sieltä alkaa esimerkiksi tyypillisiä kielellisiä rakenteita katsoa niin usein niit ei sit kuitenkaan niin helposti löydy. Ett sit pitäis jotenkin niinkuin koettaa johdattaa ihmiset tuottamaan niit rakenteita, mist olis kiinnostunut tai arvioimaan niiden .... Siin on toisaalta tällaista aika vapaata puhetta niinkuin haastatteluaineisto tai sitten, tai sit tällaista kokeeellisempaa aineistoa/'
I följande skede analyserades materialet o c h / e l l e r o b s e r v a t i o n e r n a s a m t a n a l y s - r e s u l t a t e n t o l k a d e s . F ö r s t n ä r a n a l y s - resultaten förelåg och tolkningarna var gjorda
började forskarna formulera forskningen i skrift.
"[...]voin mitata sieltä äänen kestoa ja vokaalien formaattirakennetta ja s:än hälyn korkeutta. Ja jos mä teen äänirakenteellista juttua ja sit mulla on ollut kuuntelukoe- nauhoja. Eli m ä oon poiminut sieltä eri puhujilta sanoja ja ottanut kuulijaryhmän Kirjoittamaan ne, litteroimaan ja arvioimaan sitä ääntä, sen sujuvuutta. [...] Sit mulla on [...] perinteistä kielitieteellistä niin, että mä itse esimerkiksi poimin sieltä m u n mielestä virheellisiä rakenteita ja analysoin niitä."
"[...] mulla oli akustista analyysia tehty niin oikeastaan se aineisto ei sanonut mulle yh- tään mitään. Ett kyll se sit niinkuin sen ana- lyysin myötä kun sitä teki alkoi löytää sieltä - onhan näitten potilaitten välillä eroa. [...]
kyll se analyysi ja tulkinta sillai niinkuin tavallaan limittyy. Mutt sitä analyysia pitäää tehdä aika paljon ennenkuin siit saa irti mi- tään. Tietyllä tapaa sitä niinkuin on tehnyt jo siinä sen teoreettisen viitekehyksen yhtey- dessä ja k u n on valinnut sen tutkimus- ongelman niin vähän tietää, mitä siit aineis- tosta haluaa saada/'
De systematiska språkforskarnas forsk- ningsprocess kan beskrivas i figur 3.
S a m m a n l a g t n i o forskares forsknings- processer k u n d e sammanföras till systematik- erns forskningsprocess: d e n a v drivhjulet b u r n a , systematiska och materialfixerade forskningsprocessen. Fyra av dessa forskare var konsthistoriker, två etablerade och två icke- e t a b l e r a d e m e d a n fem v a r s p r å k - f o r s k a r e , t r e e t a b l e r a d e o c h t v å i c k e - etablerade. Inga signifikanta skillnader k u n d e skönjas mellan yngre och äldre forskare.
F o r s k n i n g s p r o c e s s e n i n l e d d e s m e d e n allmän orientering i ämnet och bibliografisk inventering, eller direkt m e d bibliografisk inventering. Därefter formulerade språk- forskarna problemställningen och uppställde h y p o t e s e r m e d a n k o n s t h i s t o r i k e r n a inte nödvändigtvis gjorde det p å förhand u t a n stundom u n d e r arbetets gång. I följande skede utarbetades d e n teoretiska referensramen.
En yngre konsthistoriker, däremot, valde att göra det först i slutet av forskningsprocessen för att u n d v i k a att materialet anpassades efter d e n teoretiska referensramen.
BIBLIOGRAFISK INVENTERING FORMULERING AV
4
PROBLEMSTÄLLNING OCH HYPOTESER.
VAL AV METOD.
TEORETISK
4
REFERENSRAM
¥
MATERIALINSAMLING OCH/ELLER OBSERVA- TION AV ETT FENOMEN
ANALYS OCH
4
TOLKNING SKRIVANDET
4
INLEDS
ALLMÄN ORIENTE- RING OCH /ELLER . BIBLIOGRAFISK * INVENTERING
FORMULERING AV .
4
PROBLEMSTÄLLNING OCH HYPOTESER :
%
TEORETISK REFERENSRAM UTARBETAS MATERIALINSAMLING
4
OCH /ELLER OBSER- VATION AV FENOMEN
4
ANALYS OCH TOLKNING
G
..ALTERNATIVT I N - LEDS SKRIVANDET I DETTA SKEDE
< >
PRECISERING AV PROBLEM- STÄLLNING OCH HYPOTESER
< > SKRIVANDET INLEDS ALTER- NATIVT I DETTA
Fig. 3 Systematikerns forskningsprocess (språkforskare)
Fig. 4 Systematikern. Den av drivhjulet burna, systematiska o c h materialfixerade forsk- ningsprocessen
Härnäst följde materialinsamlingen, som för språkforskarnas del också k u n d e innebära o b s e r v a t i o n a v ett f e n o m e n i ett r e d a n insamlat material. I detta skede preciserades också problemställningen och hypoteserna, e m e d a n d e p å v e r k a d e s a v t i l l g ä n g l i g t m a t e r i a l . I följande s k e d e a n a l y s e r a d e s materialet eller, för vissa språkforskares del, observationerna av ett fenomen samt tolkades a n a l y s r e s u l t a t e n . I d e t t a s k e d e b ö r j a d e k o n s t h i s t o r i k e r n a också skriva s a m m a n - h ä n g a n d e text m e d a n språkforskarna gjorde det först när analysresultaten förelåg och tolkningarna av analysresultaten var gjorda.
Denna typ av forskningsprocess förekom inte hos alla nio forskare i en renodlad form u t a n s m ä r r e a v v i k n i n g a r från m ö n s t r e t f ö r e k o m . De gick d ä r e m o t alla m y c k e t systematiskt tillväga i sitt forskningsarbete och v a r strikt b u n d n a till sitt m a t e r i a l . Forskningsprocessen drevs framåt likt ett drivhjul, tungt och sävligt, skede efter skede.
D e t k a n d ä r f ö r a n s e s v a r a b e f o g a t att s a m m a n f ö r a dessa forskares forsknings- process till en och samma typ, systematikerns forskningsprocess eller fylligare beskrivet, d e n av drivhjulet burna, systematiska och materialfixerade forskningsprocessen.
"[...] jos mä olisin ensimmäiseks sanonut, että m u n mielestä niin [den tidsålderns] yh- teiskunnan on ehdottomasti täytynyt olla sellainen, että siellä on ollut määrättyjä [...]
asioita ja sit mä olisin yrittänyt ruveta etsi- mään niitä [...]. Nythän mä olin siinä onnel- lisessa tilanteessa, että mä sain kaivettavak- seni Suomen suurimman kalmiston, josta löytyy vuosisata toisensa jälkeen niitä hau- toja joista, joita ei oltu koskaan aikaisemmin mistään saatu. Siis, niin monta vuosisataa jatkuvuutta samasta paikasta. Niin, mä olin siis, ainutlaatuisen aineiston kanssa tekemi- sissä. Enkä mä voinut varsinaisesti niinkuin nojata niihin aikaisempiin aineistoihin kos- ka ne oli ehdottomasti puutteellisempia kuin se mihin, minkä kanssa mä olin päässyt teke- misiin. [...] Kaikki tutkimus niin se on aihees- ta kiinni."
Det var på fältet m e d s p a d e n i h a n d e n h e n n e s f o r s k n i n g s p r o c e s s s t a r t a d e . U t - grävningarna inleddes u t a n några som helst frågeställningar. M a n kan inte u t g å från bestämda frågeställningar därför att m a n inte på förhand kan veta vilka frågor det utgrävda materialet kan besvara. Forskarens utgångs- p u n k t är av d e n orsaken alltid materialet och h a n testar vilka frågor det möjligen k a n b e s v a r a . Därefter f o r t s ä t t e r m a t e r i a l i n - samlingen. Slutligen sorteras och presenteras
Mullvaden: arkeologen
En etablerad och mycket m å l m e d v e t e n forskare i arkeologi beskrev sin forsknings- process som ganska rätlinjig och systematisk.
Mullvadens forskningsprocess beskrivs i figur 5.
D e n e t a b l e r a d e arkeologen f r a m h ä v d e fältforskningens betydelse.
"Noh! Tavallisesti se alkaa siitä että men- nään maastoon ja pistetään lapio maahan ja ruvetaan kaivamaan!"
H o n ansåg att det var omöjligt att uppställa hypoteser på förhand om forskningsobjektet.
H o n startade alltid utgående från fornfynden.
H o n forskade i en viss förhistorisk tidsålders samhälle och h ä v d a d e bestämt att
MATERIALIN- SAMUNG GENOM FÄLT- FORSKNING
FORTSATT MATE-
4
föAUNSAMUNG OCH FORMULERING AVFRAGESTÄLL- NINGAR
• E M
^
SORTERING OCH PRESENTATION AVMMBUAtET.
PRECISERJNGAV FRÅGESTÄLLNINGAR
4
< — > BIBUO- GRAFJSK INVEN- TERING
< — > SKRIVANDET INLEDS
Fig. 5 M u l l v a d e n s f o r s k n i n g s p r o c e s s (arkeologen)
materialet och frågeställningarna preciseras.
N ä r forskaren har samlat sitt material och bekantat sig m e d det samt frågeställningarna har formulerats, sorteras materialet. I början av en arkeologisk forskningspublikation presenteras vanligtvis fornfynden som har hittats vid egna och andras utgrävningar.
Presentationen innehåller ofta ett omfattande bildmaterial. Innan forskaren kan presentera sina hypoteser på ett trovärdigt sätt måste h a n således presentera det som hypoteserna b y g g e r på. I detta s k e d e av forsknings- processen bekantar sig forskaren grundligt m e d d e n litteratur som behandlar analoga fynd. H a n är dessutom t v u n g e n att u n d e r hela forskningsarbetets g å n g k o n s u l t e r a litteratur.
"Siihen joutuu perehtymään koko ajan kos- ka aineiston käsittelyn yhteydessänän sitä joutuu käsittelemään [...] ei kukaan arkeolo- gi ole niin perusteellisesti oppinut kaikkia esineitä ja muinaisjäännöksiä ja muita, että hän pystyis kirjoittamaan niistä, siis, vaan o m a s t a m u i s t i s t a a n . Eikä se ole e d e s toivottavaakaan vaan siinähän joutuu koko ajan niinkuin etsimään aikaisemmista teok- sista niitä vastaavaisuuksia [...]. Mulla on nyt esimerkiksi semmonen vyön solki, joka on niin merkillinen, että mä olen usean vuoden ajan niin kaiken mahdollisen kirjallisuuden [...] selannut läpi vaan tietääkseni mistä se vyön solki mahdollisesti saattais olla kotoi- sin/'
I d e t t a s k e d e börjar f o r s k a r e n också formulera forskningen i skrift. I det sista skedet analyseras materialet och analys- resultaten tolkas. Denna forskares forsknings- process representerar ett traditionellt sätt att forska inom arkeologin. Den stöder sig inte p å teorier u t a n är starkt förankrad i sitt arkeologiska material, fornfynden, som tas fram vid utgrävningar.
Mätaren: arkeologer
Mätaren representerades av forskare inom arkeologin.
Science-greppet förekom e n d a s t b l a n d
arkeologerna. Forskningsprocessen känne- tecknas av ett naturvetenskapligt g r e p p på forskningsarbetet. Forskningsarbetet hade en stark teoriförankring och a n v ä n d n i n g e n av naturvetenskapliga analysmetoder av olika slag var påfallande central. En etablerad forskares och tre icke-etablerades forsknings- processer k u n d e hänföras till d e n n a typ av forskningsprocess, som visualiseras i fig. 6.
Forskningsprocessen inleddes genom att formulera vaga hypoteser u t g å e n d e från en idé. Därefter gav sig forskaren i kast m e d materialinsamling, som åtminstone för d e n e t a b l e r a d e forskarens d e l alltid i n n e b a r fältforskning.
"Oli miten tahansa hyvää kirjallisuutta, monografioita, materiaalijulkaisuja. Oli mi- ten hyvä museokokoelmaa tahansa niin se täytyy kuitenkin lähdekriittisesti evaluoida.
Ja sitä lähdekritiikkiä ei osaa soveltaa, ellei tunne tarkoin kenttätyönmenetelmiä ja olla itse kentällä/'
Yngre forskare h a d e inte alltid möjlighet att utföra fältforskning u t a n måste nöja sig
TOLKNINGAR AV ANALYS- RESULTATEN
SKRIVANDET INLEDS
Fig. 6 M ä t a r e n s f o r s k n i n g s p r o c e s s (arkeologer)
med redan samlat material lagrat i Musei- verkets och landskapsmuséernas samlingar.
I detta skede formulerades också forsknings- problemet och analysen av materialet inleddes. I följande skede fortsatte analysen och en modell konstruerades.
"[...] mallinnetaan sitä aineistoa. Tehdään [...] tila- analyyseja. Jos meillä on joku, joku muinainen asutuspaikka niin me katsomme, missä mitäkin toimintaa on tapahtunut sillä asuinpaikalla. Missä on asutukset? Missä on hautaukset? Missä on jätealueet? [...] Teh- dään semmonen ikäänkuin malli siitä miten se muinainen tilanne on ollut."
Dessa hypotetiska modeller jämförs sedan med andra, tidigare uppgjorda modeller.
"[...] mennään vertailemaan esimerkiksi antropologien vastaaviin analyyseihin. Kat- sotaan, että vastaako ne [...] jotain kuvausta jostakin luonnonkansojen rakenteista jne. Ja sitten yhtäläisyyksistä ja eroista tendään johtopäätelmiä."
I denna typ av forskningsprocess bildade tolkningarna av analysresultaten ett skilt skede för sig i motsats till vad som var fallet i de flesta övriga typer. Inom arkeologin är det vanligt att forskaren finner sådant i materialet som inte egentligen finns där och drar orätta slutsatser, som upptäcks först i tolkningsskedet. Forskaren har då försuttit möjligheten att gå tillbaka till fältet:
"[...] tapahtuu hyvin paljon arkeologiassa virheitä että puristetaan aineistosta liikaa.
Siis halutaan nähdä enemmän kuin mihin se itse asiassa antaisi mahdollisuuden. Ja sitten jos tässä on, on ikäänkuin ollut liian löysä, on liian hätäisesti, on ajateltu että joo, joo, kyllä tää tästä järjestyy kun mä sitten pääsen tulkintapuolelle. Sitten täällä tulee hurja, hurja, tuota, hätä etteihän mun aineisto ...
niin eihän se herra jestas annakaan tähän mahdollisuutta. Ja sitten on myöhäistä men- nä enää kentälle hakemaan lisää [...]. Ja var- sinkin ne tutkijat jotka, eivät, eivät mielel- lään vietä aikaansa täällä kentällä niin ne on sitten vaikeuksissa/'
Den ständiga tolkaren : filosofer
Den textanalytiska forskningsprocessen återfanns endast bland forskare i filosofi.
Typiskt för dem var att de studerade filosofiska texter, ofta historiska. Både en etablerad och en icke- etablerad forskares forskningsprocess hörde till denna typ. En tredje, etablerad forskare framförde också sin syn på denna typ av forskningsprocess.
Dessas forskningsprocess visualiseras i fig.
7.
Forskaren inledde forskningsarbetet med att inringa forskningsproblemet och med att bestämma dess art.
"[...] filosofi liksom är en slags begrepps- vetenskap som när andra vetenskaper har ganska väldefinierade problem vad de undersöker så är filosofins problem kanske då t.ex. kunskap eller budskapets gränser eller kunskapens föremål eller språklig mening eller rationalitet eller tänkande för att nu säga några som jag har [...] sysslat med."
FORMULERING AV.FRÅGE- STÄLLNINGAR
G
VAL AV FOBSK- NINGSREDSKAP LÄSNING AV
4
nemrÄHrA TEXTER
ffljÅSOR STALLS UT- O A E N D E ^ N TOLKNINGAR
< ^ > SKRIVANDET INLEDS
Först när tolkningarna var gjorda inleddes skrivandet av sammanhängande text.
Fig. 7 Den ständiga tolkarens forsknings- process (filosofer)
D e t t a g ö r h a n g e n o m a t t f o r m u l e r a f r å g e s t ä l l n i n g a r . D ä r e f t e r väljs a r b e t s - r e d s k a p e n och s e d a n k a n s t u d i e t a v d e filosofiska texterna inledas. Frågorna ställdes mot texterna och sedan v ä n d e sig forskaren till kommentarlitteraturen för tolkningar av texterna.
utgående från någon tolkning. Denna typ av forskningsprocess är d e n enda av de sju i vilken tolkningar görs före analysen.
Fixaren: filosofer
"Och sen går man igen tillbaks till texterna för att utreda huruvida de här texterna då ger stöd för de här olika tolkningarna, i vilken mån de ger stöd för dem, och många gåneer är det ju så att att det int finns något absolut rätt svar utan det finns olika möjligheter.
Och sen beroende på ens intresse så väljer man då att försvara nån tolkning eller så lämnar man det då öppet. Det som man kanske försöker göra främst av allt är att man försöker få klarhet i vad det är de här [...] vad har varit hans problem och hur har han försökt besvara det. Och man försöker få klarhet i vad det där svaret är på vad som följer av det."
Samtidigt inleddes skrivandet av samman- h ä n g a n d e text. Därefter uppställdes hypotes- er o m vilka texttolkningar som var plausibla.
"[...] jag har ren läst ganska mycket som jag liksom har glömt men sen när jag [...] börjar läsa så finns det nånstans och så ...jae får
f
enast nånting att säga om det så [...] jag örjar då skriva ganska genast och sen läser jag lite mer ... .""Jag vet int om man kan skilja dem [analys och tolkningar] åt därför att varje gång du analyserar så har du nån tolkning utgående från vilken du analyserar den där texten. [...]
Du kan ha flera tolkningar och så blir det liksom en ny analys att försöka bestämma vilken av de här som gör texten rättvisa eller som är den klaraste och på något vis... Det är väl en sån där princip som man... utgår ifrån att det finns nånting positivt, nånting värt att försvara i en teori hur befängd den än ser ut och så försöker man då se ... göra den bästa tolkningen som gör den möjligast samman- hängande."
Därefter uppställdes hypoteser om vilka texttolkningar som var plausibla.
A n a l y s e n föregicks a v t o l k n i n g a r a v texterna. Forskaren analyserade alltid en text
Fixarens eller problemlösarens forsknings- process förekom endast hos forskare i filoso- fi. Den var således b u n d e n till en viss disciplin liksom d e n föregående. Filosofin kan d ä r m e d s ä g a s a v v i k a f r å n d e ö v r i g a i d e n n a undersökning s t u d e r a d e disciplinerna vad gäller forskningsprocessen. Fyra forskare i filosofi följde i sitt forskningsarbete problem- lösarens forskningsprocess. A v dessa var tre etablerade forskare och en icke-etablerad.
P r o b l e m l ö s a r e n s f o r s k n i n g s p r o c e s s v i - sualiseras i fig. 8.
P r o b l e m l ö s n i n g h a r ofta a n s e t t s v a r a k ä n n e t e c k n a n d e för filosofisk forskning.
Forskningsprocessen inleds m e d formulering av p r o b l e m s t ä l l n i n g e n . Detta s k e d e v a r vanligtvis det längsta och mest arbetsdryga i processen. Det var också mycket litteratur- intensivt.
"[...] siinä on sen ongelman eristäminen, eli katsominen eri näkökulmista ja eristäminen esimerkiksi se, mikä on olennaista. Elikkä sen olennaisen ongelman löytäminen ja se
FORMULERING AV PROBLEM- STÄLLNING <•
SKRIVANDET INLEDS ALTER- NATIVT t DETTA SKEDE...
TOLKNING < - ">
,« ELLER ALTER- NATIVT i DETTA SKEDE
Fig. 8 Fixarens forskningsprocess (filosofer)
menetelmä, jolla se tapahtuu on eri näkö- kulmien hakeminen siihen samaan asiaan.
Oli ne sitten keskustelua elävien filosofien kanssa tai [...] kirjallisuuden kanssa koska ainakin minä haluaisin puhua siitä, että me voidaan keskustella filosofisen kirjallisuu- den kanssa, vanhan filosofisen kirjallisuu- den kanssa [...]."
" Sanoisin, että painopiste, siis, filosofinen tutkimus etenee aika pitkälle kirjallisuuden päällä koko ajan [...]. Ja niinkuin tuosta näke- myksestä niin se tärkein kohta on juuri sil- loin kun haetaan sitä ongelman ydintä, hae- taan näkökulmia siihen ongelmaan. Elikkä itse asiassa [...] kirjallisuudesta haetaan ta- poja miten ihmiset ovat katsoneet sitä ongel- maa tai lähellä olevaa ongelmaa. Että onko jokin asia, joka joku on nimennyt joksikin toiseksi, niin onko itse asiassa kysymyksessä sama asia?"
I följande s k e d e , d å p r o b l e m e t h a d e i n r i n g a t s och p r e c i s e r a t s , följde v a l a v forskningsredskap, dvs. h u r skall problemet lösas? Därefter inföll analysen som lika väl k u n d e innebära syntes. Filosofiforskaren tolkade inte sina egna analysresultat m e n väl andra forskares. I det sista skedet i forsknings- processen, då forskaren h a d e löst problemet, eller inringat och påvisat att här förelåg ett p r o b l e m , formulerade h a n forskningen i skrift. Skrivandet k u n d e också inledas r e d a n i det första skedet, då problemställningen formulerades.
Jämfört m e d den textanalytiska forsknings- processen, d ä r forskaren var beroende av filosofiska texter, ofta historiska, nöjde sig fixaren i r e g e l m e d e n b a r t f o r s k n i n g s - litteratur. Forskningsmaterialet kan anses
utgöra d e n stora skiljelinjen mellan dessa två forskningsprocesser.
"Jos me halutaan selvittää jotain tieto-opillisia kysymyksiä että miten voidaan niinkuin vä- hän konstruoida jotain komplisoituja esi- merkkejä arkipäivän kokemuksen pohjalta.
Jos halutaan tietää mitä on toiminta, ja mitä on esimerkiksi vulgaarinen toiminta ja sil- loin voi yrittää keksiä esimerkkejä oman elä- män kokemuksiensa pohjalta."
Det finns också sådan filosofisk forskning där ingen litteratur behövs, framhöll s a m m a äldre forskare. Forskaren k u n d e basera sin forskning på vardagliga erfarenheter och finna ut exempel på basen av 'common sense'.
Hyväksytty julkaistavaksi 24.1.1998
Källor:
24 bandade och transkriberade intervjuer med forskare i arkeologi, filosofi, konsthistoria samt språkvetenskap och lingvistik
Litteratur:
Lönnqvist, Harriet (1997). Typologisering av forskningsprocesser inom humaniora. En diskursiv framställning om bl.a. svärmaren, mätaren och mullvaden. Del 1. Informaatio- tutkimus 16 (4): 96-104.
