Pro gradu avhandling och seminarium i datavetenskap
Om pro gradu avhandlingens utformning och att skriva avhandling
Seminarieledare: Marina Waldén
Litteratur om att skriva avhandling (1/2)
§ Mikael Berndtsson, Jörgen Hansson, Björn Olsson och Björn Lundell. Thesis projects: A Guide for Students in Computer Science and Information Systems. Springer-Verlag London Ltd, 2008.
§ Jerker Björkqvist. Anvisningar för skrivande av diplomarbete.
Skrivguide. Åbo Akademi, Laboratoriet för inbyggda system.
September 2002.
http://www.abo.fi/media/6984/di_direktiv.pdf
§ Juha T. Hakala, Uusi graduopas. Melkein maisterin entistä ehompi niksikirja. Gaudeamus, 2008.
§ Juha T. Hakala. Snart magister? Guide för examensarbetet.
Gaudeamus, Helsingfors, 2001.
Litteratur om att skriva avhandling (2/2)
§ Rainer Nyberg och Annika Tidström (red.), Skriv
vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar.
Studentlitteratur, 2012.
§ Kate L. Turabian, A manual for writers of research papers,
theses, and dissertations: Chicago style for students and
researchers, 7th ed. University of Chicago Press, 2007.
Graduns omfång
§ Avhandlingens omfattning är typiskt ca 60 sidor
– varierar beroende på ämne och målsättning – teoridel: 20-40 sidor
– praktisk del/specialarbete: 15-35 sidor
• kan ha skild dokumentation
– analys, slutsatser och kommentar: 5-15 sidor
§ Strukturera manuskriptet innan skrivandet inleds
– innehållsförteckning – ämnesbeskrivning – litteraturförteckning – ungefärligt omfång
Typografiska direktiv
§ Sidutseende
– 12 pt font (Times, Times New Roman eller motsvarande serif font)
– rubriker med en sans serif font (Helvetica eller motsv.) – radavstånd 1,3
– vänstermarginal 4,5 cm
– övriga marginaler ca 2,5 cm – sidnummer
– justerade marginaler
§ Enkelsidig utskrift
§ Tabelltext ovanför tabellen
– avslutas inte med punkt
§ Figurtext placeras under figuren
– avslutas med punkt
Figurer och tabeller
§ Använd gärna figurer, bilder och tabeller för att illustrera det som beskrivs i texten
– numrera dessa och förse dem med en rubrik (caption) – hänvisa till figurer och tabeller i texten
• ange i texten när det är dags att titta på en figur när man läser texten
• t.ex.: ”I Figur 2 beskrivs modulen med hjälp av ett klassdiagram.”
§ Förklara förkortningar och tekniska termer
– inkludera en bilaga med lista över förkortningar om det finns mycket av dem
§ Undvik fotnoter
Avhandlingens struktur (1/2)
§ Pärm
– den färdiga avhandlingen binds in i hårda pärmar
§ Titelsida
– identifierar avhandlingen
§ Referat och nyckelord
– kort sammanfattning av avhandlingen och några sökord
§ Innehållsförteckning
– kapitelindelning med sidnummer
§ Förord
– kort presentation av arbetet, avtackande av medarbetare
§ Förteckning över förkortningar
– ifall man använder mycket förkortningar i arbetet
Avhandlingens struktur (2/2)
§ Inledning
– bakgrund, problemställningen, avgränsning av ämnet
§ Det egentliga innehållet
– innehåller avhandlingens egentliga substans
§ Avslutning/diskussion/slutsatser
– summerar resultaten, drar slutsatser av arbetet
§ (Svensk sammanfattning)
– om avhandlingen skrivs på engelska, ska avhandlingen sammanfattas på svenska (ca 10 000 tecken)
§ Litteraturförteckning
– lista över litteraturreferenser
§ Eventuella bilagor
– programkod sätts ofta som bilaga
Pärm och titelsida
§ Den färdiga avhandlingen binds in i hårda pärmar
– på pärmens rygg trycks författarens namn och årtal – kopieras i minst 3 ex.
• till handledaren, IT-avdelningen och biblioteket
• plus så många exemplar som man själv behöver
§ Titelsida
– avhandlingens titel – författarens namn
– arbetets art (Pro gradu avhandling i datavetenskap)
– universitet, fakultet, institution (Åbo Akademi, Fakulteten för naturvetenskaper och teknik, Informationsteknologi)
– datering (månad och år) – handledare
Referat och innehållsförteckning
§ Referat
– beskriver översiktligt innehållet i gradun, så att det väcker intresse
– beskriver kort målsättningen, använda metoder och resultat – självbeskrivande, utan litteraturreferenser
– ca 200 ord
§ 2 - 6 sökord
§ Innehållsförteckning
– kapitel- och mellanrubriker med sidnumrering
– sidnumrering börjar från det första kapitlet Inledning – genereras automatiskt av ordbehandlingsprogrammet
Förord och inledning
§ Förord
– beskriver målsättningen med arbetet – beskriver bakgrunden till arbetet – arbetsskeden i processen
– avtackning av medhjälpare och finansiärer
§ Förteckning över förkortningar
– definition av de förkortningar som används
§ Inledning
– bakgrunden till arbetet, problemställning – motivering, omfattning, begränsningar – definition av arbetet
– referenser till tidigare och grundläggande information – bör vara klar och systematisk, ska väcka intresse
– Den röda tråden ska börja löpa redan i inledningen
Det egentliga innehållet
§ Den egentliga texten – Teori
• grund som arbetet baserar sig på
• litteraturstudier
• beskrivning av tidigare arbete inom området
– Den praktiska delen / specialarbetet
• presentation av arbetet, lösningar, resultat, resultattolkning
• programmeringsarbete presenteras gärna ’top-down’
• test av programvara planeras noggrannt
– Diskussion
• skribentens syn på hur målsättningarna uppfylldes samt motiveringar
• synpunkter om arbetets allmänna betydelse och tillämpbarhet
• nya tankar som undersökningen väckt
Sammanfattning och referenser
§ Sammanfattning / Avslutning
– kort och koncis presentation (ca 1 sida) av
• huvudinnehållet i arbetet
• de slutliga resultaten och deras betydelse
– OBS! skild sammanfattning (3-5 sidor) på svenska efter
"Conclusions", då avhandlingen skrivs på engelska
§ Källförteckning
– innehåller endast källor man hänvisar till i texten – ordnade i alfabetisk ordning
– helst numrerade (hänvisning i texten via nummer) – det finns flera olika sätt att skriva litteraturreferenser
§ Bilagor
– t.ex. programkod, designdiagram, enkäter, ...
– egna skapade bilagor med löpande sidnumrering
– övriga bilagor, t.ex. kopior, placeras sist utan sidnummer
Språkliga direktiv för skrivandet
§ Klart och disponerat framställningssätt
§ Flytande och lättläst normalspråk (skriftspråk)
§ Vetenskapligt språk
– inga klichéer, vaga begrepp – undvik pratighet och talspråk
(ju, förstås, som sagt, som man kan se, ...)
§ Undvik fikonspråk, slangord och svengelska
§ Använd svenska facktermer om möjligt
– det är ibland svårt att hitta svenska facktermer som motsvarar de engelska
Litteratursökning
§ Sök litteratur ur olika typs källor – böcker
– vetenskapliga facktidskrifter (journaler) – konferenspublikationer (proceedings) – populärvetenskapliga tidskrifter
– manualer, användarinstruktioner, broschyrer – tidningar
– webbdokument
Vetenskapliga publikationer
§ Till vetenskapliga publikationer räknas – böcker
– vetenskapliga facktidskrifter (journaler) – konferenspublikationer (proceedings)
§ Dessa har genomgått en referee process (peer review)
– har granskats av ett antal (minst 2) experter inom området och konstaterats uppfylla de ställda kvalitetskraven
§ Använd hellre referenser till publicerade vetenskapliga
texter än webbmaterial
Elektroniska medier
§ Åbo Akademis bibliotek
– http://www.abo.fi/bibliotek
– kataloger över bibliotekets samlingar (Alma)
Elektroniska resurser (http://web.abo.fi/library/dbs/dbs2.htm) – virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet
(Nelliportalen, FinELib)
– tidskrifter (Nelliportalen, SFX-databasen)
– avhandlingar / lärdomsprov (Doriaportalen, Nelli) – uppslagsverk (Nelli)
– referensdatabaser som innehåller hänvisningar till inhemska och svenska artiklar (Arto, Artikelsök)
Åbo Akademis bibliotekslänkar - några exempel
§ ÅAB:s databaser (ex.)
– Alma (ÅA:s huvudkatalog med ämnesord ur tesaurusen Allärs)
– Nelliportalen (National Electronic Library Interface) - metasökning i flera databaser
§ Elektroniska tidskrifter (ex.)
(via http://web.abo.fi/library/dbs/dbs2.htm#ej)
– ACM Digital Library … ACM Journals and Magazines (tidskrifter inom informationsbehandling och datateknik)
– IEEE Xplore (digitalt bibliotek)
– IGI Global (tidskrift om mobil människa-dator interaktion 2012-2015) – ScienceDirect (digitalt bibliotek med tidskrifter och böcker)
– SpringerLink (interaktiv databas för tidskrifter och böcker)
– Wiley Online Library (journals in Information Science and Computing)
Litteraturhänvisningar
§ Syfte
– visa vad som är andras egendom
• ange exakt källa för direkta citat och ”lånade” bilder eller figurer
– ge läsaren chans att kolla, läsa vidare
§ Form
– som en kommentar i texten
”Programmeringsspråket C [1] utecklades i början av 1970-talet av ... ”
– bör känna till skillnaden mellan citat – referat – hänvisning – ”låna” inte för mycket text rakt från källorna – uppsatsen ska
genomgå plagiatkontroll
§ Litteraturförteckning
– skall innehålla alla verk man hänvisat till
– referenserna skrivs i en form som beror på typen av publikation
Exempel på referenser i litteraturförteckningar
§ Bok
[1] Brian W. Kernighan, Dennis M. Ritchie, The C Programming Language (second edition). Prentice Hall, 1988.
§ Journalartikel
[2] Ivan Porres, Rule-Based Update Transformations and Their
Application to Model Refactorings. Software and Systems Modeling, Vol. 4, No. 4, 2005, pp. 368–385.
§ Artikel i konferenspublikation
[3] Ralph-Johan Back, Linda Mannila, Mia Peltomäki and Patrick Sibelius, Structured Derivations: A Logic Based Approach to
Teaching Mathematics. In Proceedings of FORMED 2008: Formal Methods in Computer Science Education, Budapest, 2008,
pp. 161-170.
Exempel på litteraturhänvisningar
§ Teknisk rapport
[4] Andreas Dahlin, Johan Ersfolk, Haitham Habli, Johan Lilius,
Memory Analysis of Low Power MPEG-4 Decoder Architecture.
TUCS Technical Report No 934. Turku Centre for Computer Science, 2009.
§ Manual
[5] Software Optimization Guide for AMD Family 10h and 12h Processors. Revision 3.13, February 2011. Available from
http://support.amd.com/TechDocs/40546.pdf
§ Webbreferens
[6] DC Motors – How they work.
http://www.solarbotics.net/starting/200111_dcmotor/200111_dcmotor.html. Läst 26.9.2016.
Verktyg för litteraturhänvisningar
§ Använd gärna verktyg för att administrera literaturhänvisningar
– Bibliography Database i OpenOffice – LaTeX + BibTeX
– RefWorks (se
https://www.refworks.com/refworks2/default.aspx?r=authentication::init)
Skrivprocessen
Skrivarbetet
Avhandlingens omfattning är typiskt ca 60 sidor
§ 2-3 sidor per vecka Þ ca 6 månaders arbetsinsats För detta krävs:
§ detaljerad disposition Þ manuskriptskelett
§ material skrivs in med referenshänvisningar efterhand och referenslistan utökas
§ att redigera och ”klistra” ihop texten så att den flyter
§ att ta skrivandet som ett jobb Att sätta igång:
§ Regel 1: Oroa dig inte för små saker
§ Regel 2: Alla saker är små då man delar upp dem
Praktiska råd - Planeringsstadiet (1/2)
§ Analysera skrivuppgiften
– innehåll och uppläggning – hypotes eller målsättning – målgrupp
– forskningsnuläget – källmaterial
– metoder
§ Avgränsa frågeställningar
– fokusering
– eventuellt en iterativ process
§ Motivera valet av problem
Praktiska råd - Planeringsstadiet (2/2)
§ Planera materialinsamling
§ Planera disposition och presentation av materialet
– ämnesplan som kan ändra under arbetets gång – utrymme för eget arbete
§ Skapa en klar bild av målet
– kan ”se” det färdiga resultatet
Praktiska råd för att komma igång med skrivandet
§ Egna knep för att komma igång med skrivandet
– börja skriva ned vad man kommer att tänka på
– börja skriva om det lättaste, det som du känner bra till – det lossnar när man väl börjat skriva
– skriv minst 1 - 2 sidor varje dag för att få rutin
– i begynnelseskedet är kvantitet viktigare än kvalitet
Praktiska råd för skrivandet
§ Lämna inte skrivandet till sist
– anteckna medan du läser litteraturkällor
– gör noggranna referenser, det kan vara svårt att hitta samma material senare
– teoridel och specialarbete parallelt
§ Rita figurerna i ett tidigt skede
– illustrera problemet, texten förklarar innehållet i bilderna – använd gärna figurer, bilder och tabeller
§ Lämna inledning och sammanfattning sist
Praktiska råd - Innehållet
§ Skriv lättfattligt
– första meningen i stycket definierar dess innehåll – därpå följande meningar preciserar innehållet – röd tråd, logisk uppställning
– förvänta dig inte för mycket av läsarna
§ Sprid ut arbetet för att skapa översikt
– strukturera dispositionen
§ Det centrala budskapet skall komma fram klart och tydligt
§ Distans till det skrivna materialet
– läs det ur målgruppens perspektiv
Praktiska råd - Handledning
§ Diskutera med handledaren innan du börjar skrivandet
– gör klart vad målsättningen är
– evetuellt också målsättning för vitsordet
§ Be handledaren läsa arbetet
– för synpunkter på disposition och innehåll – för sakkunskap
– i olika skeden av skrivandet
§ Våga fråga om något är oklart
§ Tag gärna själv initiativ till diskussion
§ Hjälp att avgränsa arbetet om det blivit för omfattande
§ Tag kontakt om du fastnar med problem
Praktiska råd - Komma vidare
§ Utred orsak till eventuell frustration i det kreativa skrivandet
– avsaknad av viktig information?
– frågeställningen bör kanske förtydligas?
– ordningsföljden bör kanske ändras?
§ Fastna inte
– kolla de råd som ges här – be handledaren om hjälp
– graduskrivandet är inte omöjligt, om man gör det som en stegvis process
§ Mognadsfas
– idéer mognar ibland i det undermedvetna
Praktiska råd - Slutskedet
§ Låt någon annan läsa igenom det nästan färdiga materialet innan det lämnas in för bedömning
– undvika stavfel, misstolkningar mm.
– automatisk stavningskontroll
– utnyttja skrivhandledning från CSK
§ Kolla innehållsförteckning och referenser extra noga
§ Konsten att sätta punkt!
– materialsökning – skrivandet
– finslipning
– ingen text blir någonsin perfekt!
§ Gradustöd
– Åbo Akademis graduvägen http://www.abo.fi/student/gradu
Gradustöd
Åbo Akademis graduvägen
(se http://www.abo.fi/student/gradu och http://www.abo.fi/student/studieteknik)
