• Ei tuloksia

Aggressionsstrategier hos finlandssvenska 11-, 15- och 18-åriga pojkar och flickor i Helsingfors : Tvärsnittsstudie med kamratvärdering som metod för att mäta dessa strategier

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "Aggressionsstrategier hos finlandssvenska 11-, 15- och 18-åriga pojkar och flickor i Helsingfors : Tvärsnittsstudie med kamratvärdering som metod för att mäta dessa strategier"

Copied!
1
0
0

Kokoteksti

(1)

Helsingin yliopisto - Helsingfors universitet - University of Helsinki

ID 2005-3253 Tiedekunta-Fakultet-Faculty

Statsvetenskapliga fakulteten

Laitos-Institution-Department

Socialpsykologiska institutionen

Tekijä-Författare-Author

Strandberg, Jonna

Työn nimi-Arbetets titel-Title

Aggressionsstrategier hos finlandssvenska 11-, 15- och 18-åriga pojkar och flickor i Helsingfors : Tvärsnittsstudie med kamratvärdering som metod för att mäta dessa strategier

Oppiaine-Läroämne-Subject

Socialpsykologi

Työn laji-Arbetets art-Level

Pro gradu

Aika-Datum-Month and year

2005-03-31

Sivumäärä-Sidantal-Number of pages

65

Tiivistelmä-Referat-Abstract

Syftet med avhandlingen var att studera hur undersökningssamplets 11-, 15- och 18-åringar i Helsingfors uttrycker aggression och hur de olika aggressionsstrategierna kommer till synes hos

11-, 15- och 18-åriga flickor och pojkar.

Aggression är en handling som orsakas av en avsikt att vålla fysisk eller psykisk skada och förknippas även med ett inre tillstånd. Indirekt aggression är en socialt manipulativ aggression som skadar en annan person genom en omväg, genom att utövaren utnyttjar sociala förhållanden som ett medel för att skada personen som orsakat ilska.

Metoden i denna avhandling var kvantitativ och ungdomars aggressionsstrategier undersöktes som en tvärsnittsstudie med ett frågeformulär.

Frågeformuläret var en kamratvärdering som bestod av en DIAS-skala. The Direct & Indirect Aggressions Scales (DIAS) tillämpades för att undersöka aggressionsstrategier och deras omfattning hos samplet (n=69, flickor 32, pojkar 37) som bestod av finlandssvenska barn och ungdomar i Helsingfors.

Tidigare aggressionsstudier (Björkqvist, Lagerspetz och Österman) visade att pojkar (8, 11, 15 och 18 år) var fysiskt aggressivare än jämnåriga flickor. Flickor var i alla åldersgrupper indirekt aggressivare än pojkar. Pojkar och flickor använde verbal aggression i lika stor omfattning och den förekom oftast hos 15-åringar.

Resultaten i denna avhandling visar att det existerar en skillnad mellan de tre åldersgruppernas (11, 15 och 18 år) och de två könsgruppernas användning av fysiska, verbala och indirekta aggressionsstrategier. Användningen av fysiska och verbala aggressionsmedel minskar hos båda könen med åldern och pojkarna är i alla tre åldersgrupper fysiskt och verbalt aggressivare än de jämnåriga flickorna. Skillnaderna är signifikanta mellan åldersgrupperna men inte för könsgrupperna i användningen av indirekta aggressionsstrategier. Endast hos de medverkade 18-åringarna var nivån av indirekt aggression högre hos flickorna än hos pojkarna. Indirekt aggression minskar hos båda könen med åldern och mera för pojkar.

Samplet var inte slumpmässigt utvalt och med säkerhet kan man säga att resultaten kan generaliseras till skolorna i fråga.

Avainsanat-Nyckelord-Keywords fysisk aggression

verbal aggression indirekt aggression könsskillnader kamratvärdering väkivalta - nuoret lapset - tytöt lapset - pojat sukupuolierot sosiaaliset suhteet

Säilytyspaikka-Förvaringsställe-Where deposited

Muita tietoja-Övriga uppgifter-Additional information

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

Detta ledde till att bröderna Moritz och Bernhard Heimann kunde få ett lån hos bröderna Kaufmann och för att säkerställa namnet undertecknade dessa de

(A) det fanns dubbelt så många pojkar som flickor (B) det fanns 4 ggr fler pojkar än flickor (C) det fanns dubbelt så många flickor som pojkar (D) det fanns 4 ggr fler flickor

Topelius var redaktör för Helsingfors Tidningar 1842–1860 och prosaver- ken som han skrev under dessa år publicerades nästan utan undantag först som följetonger

Topelius var redaktör för Helsingfors Tidningar 1842–1860 och prosaver- ken som han skrev under dessa år publicerades nästan utan undantag först som följetonger

Syftet med mitt examensarbete är kartlägga vilka metoder som finns för att öka trygghe- ten i hemmet i och med den motoriska, kognitiva och/eller sinnesmässiga problematik

Det bästa stället för terminalvård för ett barn är i barnets hem. Studier visar att föräldrar till de barn som fått terminalvård hemma varit nöjda med detta, och att

Syftet med detta arbete är att jämföra subjektiva och objektiva mätinstrument, som använts i tidigare forskningar för bedömning av fysisk aktivitet hos

Självskador är upp till fyra gånger vanligare hos flickor än hos pojkar.” De allra flesta av dem som Anna Johanssons doktorsavhandling handlar om är unga tjejer och relationen