Pro gradu avhandling och seminarium i datavetenskap

Pro gradu avhandling och seminarium i datavetenskap

Om pro gradu avhandlingens utformning

och att skriva avhandling

Litteratur om att skriva avhandling

§  Jerker Björkqvist. Anvisningar för skrivande av diplomarbete.

Skrivguide. Åbo Akademi, Laboratoriet för inbyggda system.

September 2002.

http://www.abo.fi/media/6984/di_direktiv.pdf

§  Juha T. Hakala. Snart magister? Guide för examensarbetet.

Gaudeamus, Helsingfors 2001.

§  Juha T. Hakala, Uusi graduopas. Melkein maisterin entistä ehompi niksikirja. Gaudeamus, 2008.

§  Kate L. Turabian, A manual for writers of research papers, theses, and dissertations: Chicago style for students and researchers, 7th ed., University of Chicago Press, 2007

§  Karin Widerberg. Att skriva vetenskapliga uppsatser.

Studentlitteratur. Lund 1995.

Graduns omfång

§  Avhandlingens omfattning är typiskt ca 60 sidor

–  varierar beroende på ämne och målsättning –  teoridel: 20-40 sidor

–  praktisk del/specialarbete: 15-35 sidor

§  kan ha skild dokumentation

–  analys, slutsatser och kommentar: 5-15 sidor

§  Strukturera manuskriptet innan skrivandet inleds

–  innehållsförteckning –  ämnesbeskrivning –  litteraturförteckning –  ungefärligt omfång

Typografiska direktiv

§  Sidutseende

–  12 pt font (Times, Times New Roman eller motsvarande serif font)

–  rubriker med en sans serif font (Helvetica eller motsv.) –  radavstånd 1,3

–  vänstermarginal 4,5 cm

–  övriga marginaler ca 2,5 cm –  sidnummer

–  justerade marginaler

§  Enkelsidig utskrift

§  Tabelltext ovanför tabellen

–  avslutas inte med punkt

§  Figurtext placeras under figuren

–  avslutas med punkt

Figurer och tabeller

§  Använd gärna figurer, bilder och tabeller för att illustrera det som beskrivs i texten

–  numrera dessa och förse dem med en rubrik (caption) –  hänvisa till figurer och tabeller i texten

§  ange i texten när det är dags att titta på en figur när man läser texten

§  t.ex.: ”

I Figur 2 beskrivs modulen med hjälp av ett klassdiagram.

§  Förklara förkortningar och tekniska termer

–  inkludera en bilaga med lista över förkortningar om det finns mycket av dem

§  Undvik fotnoter

Avhandlingens struktur (1/2)

§  Pärm

–  den färdiga avhandlingen binds in i hårda pärmar

§  Titelsida

–  identifierar avhandlingen

§  Referat och nyckelord

–  kort sammanfattning av avhandlingen och några sökord

§  Innehållsförteckning

–  kapitelindelning med sidnummer

§  Förord

–  kort presentation av arbetet, avtackande av medarbetare

§  Förteckning över förkortningar

–  ifall man använder mycket förkortningar i arbetet

Avhandlingens struktur (2/2)

§  Inledning

–  bakgrund, problemställningen, avgränsning av ämnet

§  Det egentliga innehållet

–  innehåller avhandlingens egentliga substans

§  Avslutning/diskussion/slutsatser

–  summerar resultaten, drar slutsatser av arbetet

§  Litteraturförteckning

–  lista över litteraturreferenser

§  Eventuella bilagor

–  programkod sätts ofta som bilaga

Pärm och titelsida

§  Den färdiga avhandlingen binds in i hårda pärmar

–  på pärmens rygg trycks författarens namn och årtal –  kopieras i minst 3 ex.

§  till handledaren, IT-avdelningen och biblioteket

§  plus så många exemplar som man själv behöver

§  Titelsida

–  avhandlingens titel –  författarens namn

–  arbetets art (Pro gradu avhandling i datavetenskap)

–  universitet, fakultet, institution (Åbo Akademi, Tekniska fakulteten, Institutionen för informationsteknologi)

–  datering (månad och år) –  handledare

Referat och innehållsförteckning

§  Referat

–  beskriver översiktligt innehållet i gradun, så att det väcker intresse

–  beskriver kort målsättningen, använda metoder och resultat –  självbeskrivande, utan litteraturreferenser

–  ca 200 ord

§  2 - 6 sökord

§  Innehållsförteckning

–  kapitel- och mellanrubriker med sidnumrering

–  sidnumrering börjar från det första kapitlet Inledning –  genereras automatiskt av ordbehandlingsprogrammet

Förord och inledning

§  Förord

–  beskriver målsättningen med arbetet –  beskriver bakgrunden till arbetet –  arbetsskeden i processen

–  avtackning av medhjälpare och finansiärer

§  Förteckning över förkortningar

–  definition av de förkortningar som används

§  Inledning

–  bakgrunden till arbetet, problemställning –  motivering, omfattning, begränsningar –  definition av arbetet

–  referenser till tidigare och grundläggande information –  bör vara klar och systematisk, ska väcka intresse

–  Den röda tråden ska börja löpa redan i inledningen

Det egentliga innehållet

§  Den egentliga texten –  Teori

§  grund som arbetet baserar sig på

§  litteraturstudier

§  beskrivning av tidigare arbete inom området

–  Den praktiska delen / specialarbetet

§  presentation av arbetet, lösningar, resultat, resultattolkning

§  programmeringsarbete presenteras gärna ’top-down’

§  test av programvara planeras noggrannt

–  Diskussion

§  skribentens syn på hur målsättningarna uppfylldes samt motiveringar

§  synpunkter om arbetets allmänna betydelse och tillämpbarhet

§  nya tankar som undersökningen väckt

Sammanfattning och referenser

§  Sammanfattning / Avslutning

–  kort och koncis presentation av

§  huvudinnehållet i arbetet

§  de slutliga resultaten och deras betydelse

§  Källförteckning

–  innehåller endast källor man hänvisar till i texten –  ordnade i alfabetisk ordning

–  helst numrerade (hänvisning i texten via nummer) –  det finns flera olika sätt att skriva litteraturreferenser

§  Bilagor

–  t.ex. programkod, designdiagram, enkäter, ...

–  egna skapade bilagor med löpande sidnumrering

–  övriga bilagor, t.ex. kopior, placeras sist utan sidnummer

Språkliga direktiv för skrivandet

§  Klart och disponerat framställningssätt

§  Flytande och lättläst normalspråk (skriftspråk)

§  Vetenskapligt språk

–  inga klichéer, vaga begrepp –  undvik pratighet och talspråk

(ju, förstås, som sagt, som man kan se, ...)

§  Undvik fikonspråk, slangord och svengelska

§  Använd svenska facktermer om möjligt

–  det är ibland svårt att hitta svenska facktermer som motsvarar de engelska

Litteratursökning

§  Sök litteratur ur olika typs källor –  böcker

–  vetenskapliga facktidskrifter (journaler) –  konferenspublikationer (proceedings) –  populärvetenskapliga tidskrifter

–  manualer, användarinstruktioner, broschyrer –  tidningar

–  webbdokument

Vetenskapliga publikationer

§  Till vetenskapliga publikationer räknas –  böcker

–  vetenskapliga facktidskrifter (journaler) –  konferenspublikationer (proceedings)

§  Dessa har genomgått en referee process (peer review)

–  har granskats av ett antal (minst 2) experter inom området och konstaterats uppfylla de ställda kvalitetskraven

§  Använd hellre referenser till publicerade vetenskapliga

texter än webbmaterial

Elektroniska medier

§  Åbo Akademis bibliotek

–  https://www.abo.fi/student/bibliotek –  kataloger över bibliotekets samlingar (Alma)

–  referensdatabaser som innehåller hänvisningar till artiklar (Arto, Artikelsök)

–  virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet (Nelli, FinELib)

–  uppslagsverk (Nelli)

–  tidskrifter (Nelli, SFX-databasen)

–  avhandlingar / lärdomsprov (Doriaportalen, Nelli)

Åbo Akademis bibliotekslänkar - några exempel

§  ÅAB:s databaser (ex.)

–  Alma (ÅA:s huvudkatalog med ämnesord ur tesaurusen Allärs) –  Linda (samkatalog över alla universitetsbibliotek i Finland)

–  Nelli (National Electronic Library Interface) - metasökning i flera databaser

§  Elektroniska tidskrifter (ex.)

–  ACM Digital Library … ACM Journals and Magazines (tidskrifter inom informationsbehandling och datateknik)

–  IEEE Xplore

–  IEEE Computer Society Digital Library

–  ScienceDirect (digitalt bibliotek med tidskrifter och böcker) –  SpringerLink (interaktiv databas för tidskrifter och böcker)

–  Wiley Online Library (journals in Information Science and Computing)

Litteraturhänvisningar

§  Syfte

–  visa vad som är andras egendom

§  ange exakt källa för direkta citat och ”lånade” bilder eller figurer

–  ge läsaren chans att kolla, läsa vidare

§  Form

–  som en kommentar i texten

”Programmeringsspråket C [1] utecklades i början av 1970-talet av ... ”

–  bör känna till skillnaden mellan citat – referat – hänvisning –  ”låna” inte för mycket text rakt från källorna – uppsatsen ska

genomgå plagiatkontroll

§  Litteraturförteckning

–  skall innehålla alla verk man hänvisat till

–  referenserna skrivs i en form som beror på typen av publikation

Exempel på litteraturhänvisningar

§  Bok

[1] Brian W. Kernighan, Dennis M. Ritchie, The C Programming Language (second edition). Prentice Hall, 1988.

§  Journalartikel

[2] Ivan Porres, Rule-Based Update Transformations and Their

Application to Model Refactorings. Software and Systems Modeling, Vol. 4, No. 4, 2005, pp. 368–385.

§  Artikel i konferenspublikation

[3] Ralph-Johan Back, Linda Mannila, Mia Peltomäki and Patrick Sibelius, Structured Derivations: A Logic Based Approach to Teaching Mathematics. In Proceedings of FORMED 2008: Formal Methods in Computer Science Education, Budapest, 2008,

pp. 161-170.

Exempel på litteraturhänvisningar

§  Teknisk rapport

[4] Andreas Dahlin, Johan Ersfolk, Haitham Habli, Johan Lilius:

Memory Analysis of Low Power MPEG-4 Decoder Architecture.

TUCS Technical Report No 934. Turku Centre for Computer Science, 2009.

§  Manual

[5] Software Optimization Guide for AMD Family 10h Processors.

Revision 3.09, November 2008. Available from http://developer.amd.com/devguides.jsp

§  Webbreferens

[6] DC Motors – How they work.

http://www.solarbotics.net/starting/200111_dcmotor/200111_dcmotor2. html. Hämtad 9.11.2009^.

Verktyg för litteraturhänvisningar

§  Använd gärna verktyg för att administrera literaturhänvisningar

–  Bibliography Database i OpenOffice –  LaTeX + BibTeX

–  RefWorks (se https://www.abo.fi/student/bibrefhantering)

Skrivprocessen

Skrivarbetet

Avhandlingens omfattning är typiskt ca 60 sidor

§  2-3 sidor per vecka ⇒ ca 6 månaders arbetsinsats

För detta krävs:

§  detaljerad disposition ⇒ manuskriptskelett

§  material skrivs in med referenshänvisningar efterhand och referenslistan utökas

§  att redigera och ”klistra” ihop texten så att den flyter

§  att ta skrivandet som ett jobb

Att sätta igång:

§  Regel 1: Oroa dig inte för små saker

§  Regel 2: Alla saker är små då man delar upp dem

Praktiska råd - Planeringsstadiet (1/2)

§  Analysera skrivuppgiften

–  innehåll och uppläggning –  hypotes eller målsättning –  målgrupp

–  forskningsnuläget –  källmaterial

–  metoder

§  Avgränsa frågeställningar

–  fokusering

–  eventuellt en iterativ process

§  Motivera valet av problem

Praktiska råd - Planeringsstadiet (2/2)

§  Planera materialinsamling

§  Planera disposition och presentation av materialet

–  ämnesplan som kan ändra under arbetets gång –  utrymme för eget arbete

§  Skapa en klar bild av målet

–  kan ”se” det färdiga resultatet

Praktiska råd för att komma igång med skrivandet

§  Egna knep för att komma igång med skrivandet

–  börja skriva ned vad man kommer att tänka på

–  börja skriva om det lättaste, det som du känner bra till –  det lossnar när man väl börjat skriva

–  skriv minst 1 - 2 sidor varje dag för att få rutin –  i begynnelseskedet är kvantitet viktigare än kvalitet

Praktiska råd för skrivandet

§  Lämna inte skrivandet till sist

–  anteckna medan du läser litteraturkällor

–  gör noggranna referenser, det kan vara svårt att hitta samma material senare

–  teoridel och specialarbete parallelt

§  Rita figurerna i ett tidigt skede

–  illustrera problemet, texten förklarar innehållet i bilderna –  använd gärna figurer, bilder och tabeller

§  Lämna inledning och sammanfattning sist

Praktiska råd - Innehållet

§  Skriv lättfattligt

–  första meningen i stycket definierar dess innehåll –  därpå följande meningar preciserar innehållet –  röd tråd, logisk uppställning

–  förvänta dig inte för mycket av läsarna

§  Sprid ut arbetet för att skapa översikt

–  strukturera dispositionen

§  Det centrala budskapet skall komma fram klart och tydligt

§  Distans till det skrivna materialet

–  läs det ur målgruppens perspektiv

Praktiska råd - Handledning

§  Diskutera med handledaren innan du börjar skrivandet

–  gör klart vad målsättningen är

–  evetuellt också målsättning för vitsordet

§  Be handledaren läsa arbetet

–  för synpunkter på disposition och innehåll –  för sakkunskap

–  i olika skeden av skrivandet

§  Våga fråga om något är oklart

§  Tag gärna själv initiativ till diskussion

§  Hjälp att avgränsa arbetet om det blivit för omfattande

§  Tag kontakt om du fastnar med problem

Praktiska råd - Komma vidare

§  Utred orsak till eventuell frustration i det kreativa skrivandet

–  avsaknad av viktig information?

–  frågeställningen bör kanske förtydligas?

–  ordningsföljden bör kanske ändras?

§  Fastna inte

–  kolla de råd som ges här –  be handledaren om hjälp

–  graduskrivandet är inte omöjligt, om man gör det som en stegvis process

§  Mognadsfas

–  idéer mognar ibland i det undermedvetna

Praktiska råd - Slutskedet

§  Låt någon annan läsa igenom det nästan färdiga materialet innan det lämnas in för bedömning

–  undvika stavfel, misstolkningar mm.

–  automatisk stavningskontroll

–  utnyttja skrivhandledning från CSK

§  Kolla innehållsförteckning och referenser extra noga

§  Konsten att sätta punkt!

–  materialsökning –  skrivandet

–  finslipning

–  ingen text blir någonsin perfekt!

§  Gradustöd

–  Åbo Akademis graduvägen http://www.abo.fi/student/gradu

!

Gradustöd

Åbo Akademis graduvägen

(se http://www.abo.fi/student/gradu)

§  Komplement till institutionernas graduhandledning

§  Exempel på hjälpmedel som ingår

–  tidsplanering

–  informationssökning –  referensteknik

–  skrivtekniskt stöd

§  lästeknik

§  skrivhandledning vid CSK

§  skrivråd

§  språkgranskning