”Förbannad och glömd”
Bildspråk och referenser till nordisk mytologi i sångtexterna av det finlandssvenska folk metal-bandet Finntroll
Iina Ryynänen Pro gradu-avhandling Östra Finlands universitet Filosofiska fakulteten Humanistiska avdelningen Svenska språket 11.5.2021
Itä-Suomen yliopisto, Filosofinen tiedekunta Humanistinen osasto
Ruotsin kieli
Ryynänen, Iina: ”Förbannad och glömd”. Bildspråk och referenser till nordisk mytologi i sångtexterna av det finlandssvenska folk metal-bandet Finntroll
Pro gradu -tutkielma, 42 sivua, 1 liite (16 sivua) Toukokuu 2021
Asiasanat: Finntroll, folk metal, mytologia
Tässä pro gradu -tutkielmassa analysoin suomenruotsalaisen folk metal -yhtye Finntrollin sanoituksia. Tutkielman tarkoitus on selvittää, millaisia teemoja yhtye sanoituksissaan käsittelee, millaisia kuvakielen ilmauksia sanoituksissa käytetään sekä miten sanoituksissa kuvataan peikkoja verrattuna siihen, miten peikkoja on kuvattu pohjoismaisessa mytologiassa. Erityishuomion analyysissä saa peikkojen ja kristinuskon välinen suhde. Materiaali koostuu kolmesta Finntrollin albumista, jotka ovat Jaktens Tid, Nattfödd ja Ur Jordens Djup. Metodina tutkielmassani käytän laadullista analyysiä, jossa hyödynnän lyriikka-analyysin käsitteitä sekä temaattista lukutapaa.
Teoreettisessä viitekehyksessä esitellään analyysin ja tulkinnan kannalta keskeisiä käsitteitä, joita ovat metafora, metonymia, vertaus, personifikaatio ja symboli. Lisäksi keskeinen käsite on peikko, ja kuinka tätä taruhahmoa on kansansaduissa kuvattu. Finntroll ja yhtyeen historia sekä sanoitusten tausta esitellään myös tutkimusmateriaalin esittelyn yhteydessä. Tutkimus osoittaa, että Finntrollin lyriikka sisältää runsaasti kielikuvallisia ilmauksia, erityisesti vertauksia ja elollistamista. Sanoitusten teemoja ovat muun muassa luonto, kosto sekä peikkojen ja kristittyjen vastakkainasettelu.
Östra Finlands universitet, filosofiska fakulteten Humanistiska avdelningen
Svenska språket
Ryynänen, Iina: ”Förbannad och glömd”. Bildspråk och referenser till nordisk mytologi i sångtexterna av det finlandssvenska folk metal-bandet Finntroll
Pro gradu-avhandling, 42 sidor, 1 appendix (16 sidor) Maj 2021
Nyckelbegrepp: Finntroll, folk metal, mytologi
I denna pro gradu avhandling analyserar jag lyrik av det finlandssvenska folk metal-bandet Finntroll. Syftet med avhandlingen är att utreda hurdana teman sångtexterna behandlar, hurdana bildspråkliga uttryck sångtexterna innehåller och hurdan bild av trollen det skapas i sångtexterna jämfört med den bilden som finns i nordisk mytologi. Fokus i analysen ligger i relationen mellan troll och kristendom. Materialet består av tre album av Finntroll: Jaktens Tid, Nattfödd och Ur Jordens Djup. Som metod i avhandlingen använder jag kvalitativ analys där jag utnyttjar begrepp från lyrikanalys och tematisk läsning. I den teoretiska referensramen presenteras centrala begrepp ur analysens och tolkningens synvinkel; metafor, metonymi, liknelse, personifikation och symbol.
Dessutom är troll och hur denna sagofigur har beskrivits i folksagor ett centralt begrepp. Finntroll och bandets historia och bakgrunden till sångtexterna presenteras också i samband med presentationen av undersökningsmaterialet. Undersökningen visar att Finntrolls lyrik innehåller rikligt med bildspråkliga uttryck, speciellt liknelser och personifiering. Teman som sångtexter behandlar är bland annat natur, hämnd och trollens relation med de kristna.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Tidigare forskning ... 3
1.3 Disposition... 5
2 Teoretisk referensram... 6
2.1 Lyrik ... 6
2.2 Bildspråk ... 7
2.3 Metafor ... 7
2.4 Metonymi ... 8
2.5 Symbol ... 8
2.6 Liknelse ... 9
2.7 Personifiering el. Besjälning ... 9
2.8 Troll ... 9
3 Material och metod ... 13
3.1 Finntroll ... 13
3.2 Bakgrunden bakom bandets sångtexter och teman ... 15
3.3 Material ... 16
3.4 Metod ... 19
4 Analys och resultat ... 22
4.1 Teman i Finntrolls lyrik ... 22
4.2 Bildspråket ... 23
4.2.1 Metafor och metonymi ... 23
4.2.2 Liknelser ... 24
4.2.3 Besjälning... 26
4.3 Troll ... 28
4.4 Hatet mot människor och kristendom ... 30
5 Sammanfattande diskussion ... 36
Litteraturförteckning ... 39 Bilaga ...
1
1 Inledning
Finland är känt för sitt stora antal metal-musikgrupper. I min kandidatavhandling undersökte jag sångtexter av ett finlandssvenskt punk- och metal-band Bob Malmström, och jag ville fortsätta undersöka lyrik i min pro gradu också. Nu ville jag välja ett annat band, och beslutet att välja ett svenskspråkigt folk metal-band Finntroll var ganska klart redan i början eftersom jag har lyssnat på bandet i många år och under åren blivit allt mer intresserad av deras sångtexter. Dessutom är jag intresserad av den finlandssvenska språkminoriteten som Finntroll också representerar.
Jag är intresserad av detta tema eftersom metal-musik är min passion och eftersom Finntrolls sångtexter inte har analyserats tidigare även om de är väldigt intressanta och mångsidiga. Därför anser jag att mitt tema är ganska unikt. Analys av lyrik kan förstås göras genom att analysera rytmiska och andra musikaliska drag, men trots mina kunskaper i dem har jag beslutat mig att undersöka sångtexternas innehåll och bildspråk. Bandet har nämligen fantasifulla sångtexter som behandlar mytologiska teman, speciellt natur, troll och deras relation till kristna människor.
Dessutom gör faktumet att bandet har nått framgång världen runt även om de sjunger på svenska i stället för engelska bandet ännu mer intressant – Det måste finnas någonting mycket speciellt som har väckt intresset hos så många internationella lyssnare. Enligt mig finns det en kunskapslucka i forskning, när det gäller lyrik i metal-musik, och analysen av lyriken ger mer friheter än den traditionella litteratur- och diktanalysen.
Finntroll grundades redan på 1997 och hittills har de gett ut sju studioalbum. Bandet började med idén att kombinera metal-musik med finsk folkmusik, ”humppa”. 2020 publicerades boken Folk Metal Big 5 som presenterar Finlands största folkmetalband som har även blivit populärt internationellt. Finntroll är ett av dem vid sidan av Ensiferum, Moonsorrow, Turisas och Korpiklaani.
Efter att ha läst mer om Finntroll i denna bok, blev jag mer och mer intresserad av att fördjupa mig i bandets lyrik och undersöka den.
2
1.1 Syfte
I min undersökning kommer jag att undersöka lyrik, mer specifikt sångtexter av ett finskt folk metal-band Fintroll. Syftet är att analysera teman och bildspråket i bandets sångtexter i tre album som jag har valt. Jag kommer att analysera sångtexterna enskilt och också jämföra sångtexterna med varandra och fokusera på om det finns stora skillnader gällande mina forskningsfrågor mellan de valda albumen.
Mina forskningsfrågor är följande:
1. Vilka teman behandlar Finntrolls sångtexter?
2. Hurdana bildliga uttryck finns det i Finntrolls sångtexter?
3. Hurdan uppfattning skapar Finntroll av troll och andra mytiska varelser?
När det gäller sångtexternas teman har jag redan någon typ uppfattning, men jag vill fördjupa i temana närmare och ta reda på dem. När det gäller bildliga uttryck, d.v.s. bildspråket i sångtexterna, anser jag att bildspråket är en central egenskap hos lyrik. Att skriva sångtexterna är antagligen inte lätt eftersom låtskrivaren måste skapa en viss atmosfär som stöder bandets stil och som väcker intresse hos lyssnaren. Dessutom är olika bildspråkliga uttryck ett centralt sätt att utrycka olika känslor på ett mer kreativt sätt.
Trollen spelar en stor roll i Finntrolls sångtexter och identitet; det kan redan ses i bandets namn
”Finntroll”. Jag kommer att undersöka trollens roll i sångtexter med hjälp av litteratur gällande trollens historia i den nordiska folktron.
Min hypotes är att Finntrolls lyrik handlar om teman som natur, det övernaturliga och kristendom.
Jag antar att sångtexterna innehåller ett stort antal olika bildspråkliga uttryck, speciellt metaforer och liknelser. Jag antar också att den bild som sångtexter skapar av troll liknar mycket den uppfattning som till exempel folksagor ha skapat om troll.
3
1.2 Tidigare forskning
Texter och dikter samt lyrik är ett populärt forskningsmål. Även om man inte har undersökt mycket Finntrolls lyrik tidigare, har lyriken undersökts när det gäller andra svenskspråkiga band, till exempel Kent. Kilpeläinen (2013) har studerat hur låtskrivaren Joakim Berg skildrar sitt hemland Sverige och den svenska mentaliteten i Kents låtar Sverige, Columbus och Det finns inga ord.
Kilpeläinen analyserar också motiven, teman och bildspråket som finns i sångtexterna genom textanalys och tematisk läsning. Resultaten visar sig att Bergs sångtexter innehåller mycket kritiska skildringar och samhälleliga teman.
Metal-musik som genre är mycket bredd, så därför tar jag inte upp studier som gäller metal-musik i allmänhet utan jag fokuserar på forskning som behandlar folk- eller black metal på något sätt, speciellt nordiska band inom dessa genrer. Intresset för nordisk metal-musik har växt jämt under de senaste decennierna (Valijärvi 2021: 80). När jag började skriva min avhandling var det svårt att hitta tidigare forskning gällande Finntroll. Under de senaste åren har det ändå publicerats undersökningar som handlar om folk metal- eller black metal-musik och till och med Finntroll.
Här ska jag presentera några av de senaste undersökningarna gällande nordiska folk- och black metal-musik.
Sippola (2013) har undersökt norska black metal-texter. Hon har analyserat sångtexter av två norska black metal-band, Burzum och Ulver. Fokus i studien är på sångtexternas bildspråk, dvs.
Sippola analyserar bland annat metaforer, symboler och allegorier. Dessutom analyserar Sippola sångtexternas relation till folklore, kristendom och satanism. Som material använder Sippola sångtexter ur Burzums fyra album och ur Ulvers två album. Som analysmetod använder Sippola tematisk läsning, egna tolkningar och folkloristiska analysmetoder. Resultatet blev att sångtexterna innehåller flera hedniska och satanistiska teman, men man kan inte generalisera black metal-genre enligt sångtexter av två band.
Mustamos (2016) doktorsavhandling behandlar representationer av hemland och nation i finsk och norsk black metal- och folk metal-musik. Undersökningsmaterialet baserar sig på intervjuer.
4
Mustamo intervjuade finska och norska metal-musiker samt fans eller andra aktörer inom ovannämnda genrer. För några betyder metal-musiken endast bra musik eller ett sätt att göra känt folktradition. De finska black metal-musikerna presenterade mest extrema åsikter och några av dem identifierade sig som nationalsocialister, medan finska folk metal-musiker är emot extremtänkande. De norska informanterna betonade mer betydelsen av nationalromantik än de finska. Natur och förkristen tid är centrala när det gäller symboler kring hemland och nation.
En av de senaste studierna är Silvennoinens (2020) pro gradu-avhandling om finska folk metal- band. Silvennoinen har undersökt folktradition-relaterade teman som syns i omslagsbilder och promobilder. Finntroll är ett av de band vars bilder Silvennoinen har undersökt. Dessutom analyserade hon bilder på Ensiferum, Korpiklaani och Moonsorrow. I bilderna upprepas teman gällande naturen, till exempel det finska landskapet, skogen och djur. Teman har fått inspiration av nationens förflutna, mytologi och historiska händelser. Dessutom kan man se teman relaterade till hjältar och krigare som framträder i kläder som musikerna har på sig i bilderna. Det finns hänvisningar till det förflutna i kläder och i allmänhet speglar kläderna teman som banden använder. Det är viktigt att lyrik, musik och det visuella materialet skapar en sammanhängande helhet.
Valijärvi och andra (2021) har undersökt metal-lyrik där språket är något annat än engelska.
Genom att analysera dessa sångtexter kan man nå en djupare förståelse gällande kulturer och trender i global heavy metal-musik. Dessutom ökas förståelsen gällande språkval i lyrik. Det finns en egen studie som fokuserar på finlandssvenska metal-band och deras språkval. Fokus är på Finntroll, Turisas och Ondfødt. Historiska referenser är närvarande i sångtexterna av dessa band, speciellt vikingatiden och kristnandet av Norden. Historiska teman och främmande språk kan presentera nya kulturer och samfund, till exempel finlandssvenskar, för internationella lyssnare.
5
1.3 Disposition
Jag har disponerat avhandlingen på följande sätt. I det första kapitlet redogör jag för avhandlingens syfte och forskningsfrågor. I kapitel 2 presenterar jag den teoretiska referensramen som innehåller de viktigaste begreppen i studien. Jag har definierat begreppen som metafor, liknelse, personifiering och symbol, vilka är de centralaste bildspråkliga uttryck som jag analyserar i materialet. Dessutom redogör jag för begreppet troll. Det tredje kapitlet i sin tur behandlar material och metod. Där berättar jag kort om bandet Finntroll och bandets biografi för jag anser att det är viktigt för läsaren att få en uppfattning om bandet ur helhetens synvinkel. Jag redogör även för metoden som jag använder i analysen. Kapitel 5 består av analysen av materialet. Där tar jag upp exempel som jag har hittat i sångtexterna. Kapitel 6 är den sista kapitlet och det består av diskussion och sammanfattning av analysen och resultaten. Sångtexterna som används som material finns som bilaga i studien (Bilaga 1).
6
2 Teoretisk referensram
Lyrik är mitt undersökningsobjekt i denna avhandling. I detta kapitel kommer jag att förklara tydligare begreppet lyrik, och dessutom förklarar jag centrala litteratur- och diktanalytiska begrepp som jag utnyttjar för att analysera sångtexter som jag har valt. Till dessa begrepp hör metafor, metonymi och besjälning el. personifiering, som jag kommer att definiera med exempel i följande avsnitt. De begrepp som jag kommer att förklara är nämnda som centrala bildliga uttryck åtminstone enligt Mäkikalli (2013), Grünthal (1999) och Kainulainen (2007).
Dessutom ska begreppet troll och dess betydelse i den nordiska mytologin förklaras, eftersom troll spelar en ganska stor roll i Finntrolls sångtexter. Jag kommer att använda åtminstone verk av Schön (1999) och Lindow (2014) som hjälpmedel när jag söker information om troll. Jag kommer att förklara vad som är kännetecknade för trollens utseende, beteende och boendemiljö. Enligt den här informationen kommer jag att analysera bilden som Finntrolls sångtexter skapar om troll och likheter mellan mina litterära källor och sångtexter.
2.1 Lyrik
Lyrik, dvs. lyrisk poesi omfattar ett stort antal olika slags rytmiskt strukturerade texter som gäller en viss situation, sinnestillstånd eller aktion. På detta sätt skiljer det sig från epik som gäller tidsmässigt längre händelsekedja. Lyrik kan också definieras som en universell genre, eftersom den kan hittas i alla kulturer i olika former, till exempel i dikter och sånger. Typiskt för lyrik är också fokus på språkliga uttryck, som bildspråk, vilket skiljer lyrik från vardagsspråk. (Mäkikalli 2013:
157). På detta sätt kan lyrik analyseras genom diktanalys för det ingår i poesi. Jag fokuserar speciellt på bildspråket i analysen. För det redogör jag mer i följande avsnitt och också i kapitel 3 som gäller metoden.
7
2.2 Bildspråk
Bildspråket är en central del av poesi och allt annat språkbruk och tänkande. Inom poesi framhävs bildspråket, eftersom det är kännetecknande för poesi att testa språkens gränser och uttrycksmedel. (Grünthal 1994: 9) Bildspråket används inom poesi och annat språkbruk speciellt då det är svårt att utrycka någonting rakt på sak och med vanliga fraser och ordval. Det framhävs när det gäller relation och dialog mellan texten och läsaren. (Kainulainen 2007: 123) Med bildligt uttryck avses det uttryck där orden används på ett sätt som avviker från deras bokstavliga betydelse. (Kainulainen 2007: 131)
Lyrik kan alltså analyseras ur bildspråkets synvinkel; vilken uppgift de bildliga uttrycken har i diktens helhet och vilka betydelser de har när det gäller tolkning. Att sortera och tolka bildspråket hjälper läsaren att förstå olika sätt hur dikter kan tala och skapa betydelser. Dessutom hjälper sortering och tolkning att analysera allt språkbruk i allmänhet. (Grünthal 1994: 9) Det finns flera begrepp som hjälper att analysera poesi, och detta kommer jag att redogöra för i följande avsnitt.
Jag kommer att ta exempel ur sångtexter som jag analyserar närmare i analysdelen.
2.3 Metafor
Inom litteraturvetenskap betyder metafor ett bildligt uttryck där orden används så att de avviker från sin bokstavliga betydelse och sitt normala bruk kontext, d.v.s. någon eller något blir någon eller något annat. Meningen med metafor är att uttrycka någonting på ett avvikande och ovanligt sätt. (Kainulainen 2007: 162) Dessutom är meningen med metafor att öppna olika möjligheter att tolka dikter. Ett slags metafor är en poetisk metafor. I dessa metaforer uttrycks den egentliga saken med icke-metaforiskt genitivattribut vars huvudord är metafor. Exempel på detta är ”Kärlekens eld brinner” Talarens beskriver kärlekens karaktär som om det var eld. (Harvilahti 1992: 20)
Enligt Harvilahti (1992) beskrivs metaforens semantiska mönster på följande sätt:
8 X är som om Y, i förhållande till ngt Z.
X representerar kategorin som talaren menar medan Y betyder kategorin som det jämförs med, och Z betecknar i vilken relation, dvs. på basis av vilka egenskaper och drag som denna jämförelse görs. (Harvilahti 1992: 13-14)
2.4 Metonymi
Metonymi är ett bildligt uttryck som fungerar på basis av en förbindelse som redan är bekant, dvs.
ordet anknyter till den företeelse som ordet hänvisas till. (Kainulainen 2007: 185) Metafor och metonymi står nära varandra som begrepp även om de är separata. Metafor anses i första hand som val på pragmatisk nivå, medan metonymi anses som association på syntagmisk nivå. Det anses att en metafor baserar sig i första hand på likheten och är analogisk och ikonisk, medan metonymi är en relativt indexikal övergång som baserar sig på närheten. Metonymi understryker kontexten; en betydelse specificeras med en annan som är närvarande i en viss kontext. (Harvilahti 1992: 39) Exempel på metonymin är ”Jag läser Mika Waltari”, vilken hänvisar till ett verk skrivet av Mika Waltari. Ett annat exempel är ”Nyheten chockade hela landet” där hela landet betecknar alla invånare. (Kielikompassi u.å.)
2.5 Symbol
Symbol är en företeelse som på ett koncentrerat sätt ger uttryck för en annan viss företeelse.
Symbol betyder således en sak som upplevs representera någon annan sak. Symbolen och dess betydelse är inte alltid bundna till varandra utan deras relation baserar sig på kulturen. Till exempel symboliserar hjärtat människans inre och hans/hennes känslor, medan lilja symboliserar oskyldighet. (Mäkikalli 2013: 209) Symbolen kan representera till exempel värd, attityd eller myt.
Symbolen kan vara bild, föremål eller evenemang som hänvisar till en företeelse utanför sig själv.
9
Finländare har till exempel flera symboler: bastu, Sibelius, salmiak, Uuno Turhapuro, Riksdaghuset, Koli och Kalevala, bara för att nämna några. (Halonen 2005: inre pärm)
2.6 Liknelse
När det är frågan om liknelse är någon eller något som någon annan eller något annat, medan i metafor någon är något annat. Liknelser beskrivs vanligen med ord ”som en” eller ”som ett”. Man kan säga, till exempel att ”han är stark som en björn” eller ”dum som en gås”. Liknelse är ett mycket vanligt stilbegrepp som används inte bara i litteratur utan också i vardagligt språk.
(Nationalencyklopedin u.å.)
2.7 Personifiering el. Besjälning
Genom personifiering eller besjälning uttrycks och beskrivs de konkreta ting som platser, som om de var levande eller med mänskliga drag. De livlösa eller omänskliga sakerna levandegörs och beskrivs alltså med hjälp av mänskliga drag som talaren ger dem. (Nationalencyklopedin u.å.) Personifiering har alltid använts i poesi och det är typiskt speciellt för klassicistisk litteratur.
(Nationalencyklopedin u.å.) Exempel på personifiering kan vara så enkelt som ”solen ler”.
2.8 Troll
Troll är enkelt sagt klumpiga och ondskefulla sagoväsen (SO 2009). Det har talats om troll i folksagor redan under medeltiden och till och med i vikingatida poem, till exempel i Edda. (Lindow 2014: 14) Medeltida kyrkomålningar och även ortnamn med prefixet ”troll” fungerar som viktiga källor när det undersöks hänvisningar till troll i historien. (Schön 1999: 10) Lindow konstaterar att det fanns tid då Skandinavien ansågs vara det enda område där troll kunde hittas. Deras
10
hemområde var ett preindustriellt samhälle där de huvudsakliga näringsgrenarna var jordbruk och fiske. (Lindow 2014: 9)
Uppfattning som vi har om trolls utseende baserar sig på bilder som tecknare och leksaksfabrikanter har skapat (Schön 1999: 30-32). Till exempel den norska konstnären Theodor Kittelsen är känd för sina konstverk som representerar troll (se Bild 1). Han var en konstnär, som dominerade den visuella uppfattningen av troll och andra mytologiska varelser. (Lindow 2014: 87) Vi har blivit vana vid att se troll som listiga varelser med klumpiga näsor, spetsiga öron och släpande svans för att nämna några kännetecknande drag. Ändå varierar skildringarna av troll i svenska litterära källor, och till exempel skillnaderna mellan troll och jättar är inte så tydliga. (Schön 1999: 30-32) Dessutom anknyts rikedom och skatt till troll; de har undangömda skatt som de övervakar noggrant. Man trodde att trollen gömde rikedomar som guld och silver i marken.
(Schön 1999: 42)
Som trolls boendemiljö beskrivs vanligen skog och berg, eller att troll bor under jorden (Schön 1999: 47). De lever utanför människornas boendeområde, men de kan ändå anfalla människan. På basis av detta kan det tolkas att troll är mer en del av naturen, ”the wild”, än människa. (Lindow 2014:19) Interaktion mellan troll och människan har också vanligen beskrivits så att det sker i människans värld (Lindow 2014: 22) Dessutom var trollen noga med uppdelningen av dygnet, vilket betyder att dagen var människornas tid medan trollens tid var natten, och människan ska ha respekt för det (Schön 1999: 69).
Trollens största fiende anses vara kristendom. Kristendom med sin svartvita världsbild, förknippade trollen och andra folktroväsen med djävulen (Schön 1999: 139). I folksagor berättas att troll började fly till skogen och berg istället för att stanna bland människorna när kristendom började spridas i Norden. (Schön 1999: 134-135) Till exempel i Finland under tiden före kristendom trodde man på olika gudar och man dyrkade de döda. Dessutom var förbindelsen med naturen viktig; man var beroende av näringar som jakt, fiske och jordbruk. När kristendomen kom, de här
11
traditionerna ändrade och falnade. Trots allt levde folktron vidare till exempel i dikter och sagor.
(Yle 2020)
Det berättas att trollen försökte förstöra nybyggda kyrkor på olika sätt, till exempel genom att kasta sten mot dem. Människorna byggde kyrkorna på dagarna och på nätterna kom fientliga väsen som troll och jättar och rev ner dem. (Schön 1999: 134-135) Det är också kännetecknande för trollen att de hatar ljudet av kyrkklockor. (Lidow 2014: 54) Trollen brukade fånga människor inne i berget och ett sätt att befria dem var att människor ringde kyrkklockorna som trollen inte kunde tåla (Schön 1999: 114). Dessutom var andra kristna föremål och symboler, till exempel psalmböcker och korstecken, något som trollen tyckte illa (Schön 1999: 134).
12
Bild 1. Thedor Kittelsen. Trollet som grunnar på hur gammalt det är (1911)
13
3 Material och metod
I detta kapitel presenterar jag materialet och metoden som jag använder i denna studie. I avsnitt 3.1 redogör jag för Finntrolls historia som band och i 3.2 beskriver jag materialet som jag har valt.
I 3.3 presenterar jag metoden som jag använder för att analysera materialet.
3.1 Finntroll
Fintroll grundades av gitarristen Teemu Raimoranta och vokalisten Jan Jämsén 1997. Under 1998 spelades in bandets första demo Rivfader och bandet blev fullständigt när gitarristen Mikael Karlbom och basisten Sami Uusitalo anslöt sig till bandet. Bandet erbjöds även ett skivkontrakt och 1999 gav bandet ut sitt första studioalbum Midnattens Widunder. (Laakso 2020: 143)
2001 gav Finntroll ut albumet Jaktens Tid som väckte ett stort intresse både i Finland och utomlands, och bandet bokades på flera festivaler (Laakso 2020: 161-163). I början av 2000-talet hade bandet ändå otur gällande bandets stiftande medlemmar. Vokalisten Jämsén var tvungen att sluta med bandet på grund av ett virustumör i stämläpparna och bandet började leta efter en ny vokalist. De hittade Tapio Wilska som blev den nya vokalisten och låtskrivaren också. Bandet hade också en annan tragisk motgång när gitarristen Raimoranta avled i en olycka 2003. Bandet beslutade ändå att försätta och Mikael Karlblom blev bandets nya gitarrist. (Laakso 2020: 164- 170) Med den nya sammansättningen gav bandet ut albumet Nattfödd (2004) som tog bandet på en helt ny nivå och gjorde bandet mer berömt. Albumet är fortfarande Finntrolls mest sålda album och dessutom inspirerade det många att bilda sitt eget folk metal-band. (Laakso 2020: 178-181)
2006 bytte bandet vokalisten en gång till på grund av personliga problem med Wilska. Med hjälp av Jämsén hittade bandet Mathias Lillmåns som den nya vokalisten och det är han fortfarande idag. Dessutom kom Jämsén tillbaka som låtskrivare. (Laakso 2020: 187-189) Följande albumen Ur Jordens Djup (2007) och Nifelvind (2010) förstärkte bandets ställning inom genren. 2013 gav
14
bandet ut albumet Blodsvept och sedan hade bandet en längre paus före år 2020 då bandet gav ut albumet Vredesvävd (Century Media u.å.).
Hittills har Finntroll spelat världen runt på slutsålda konserter. I dokumentprogrammet Jag måste skrika berättar bandet att Antarktis är den enda kontinenten där de inte har spelat, och i Europa finns det bara två länder där de ännu inte har spelat. (Yle Areena 2019) I Latinamerika, Östereuropa och Ryssland har Finntroll en speciellt stor marknad (Yle 2019).
Förutom musik har bandet satsat på det visuella utseendet. I Jag måste skrika berättas det att ”I Finntroll är det kanske mer frågan om att bandet bygger mycket på det visuella och dramat och man har personligheter som man går in i.” Bandet har kostymer på sig och de har till och med konstgjorda öron för att se ut som troll (se Bild 2). (Laakso 2020: 194) Förutom kläder och smink på konserterna, föreställer albumens omslagsbilder troll också (se Bild 3, 4 och 5).
Dessutom sjunger bandet på svenska. På den tiden då Finntroll grundades var det typiskt för norska black metal-band att sjunga på sitt modersmål, vilket inspirerade Jämsén att välja svenska.
(Laakso 2020: 147). ”Vissa norska band hade då börjat sjunga på norska och det lät bra. Jag började också försöka sjunga på min helsingforssvenska och det fungerade”, berättar Jämsén i HBLs intervju (HBL 2013) Enligt Valijärvi och andra (2021) har band som Finntroll en större tendens att presentera inflytelser från Finland och Skandinavien i sin musik på grund av sin minoritetsidentitet och status som språklig minoritet (Valijärvi 2021: 2).
15
Bild 2. Finntroll 2020. Promobild
3.2 Bakgrunden bakom bandets sångtexter och teman
Finntoll kan beskrivs som ett folk metal-band som kombinerar humppa och black metal. Bandet har fått intryck från olika folkmusikstilar världen runt. (Laakso 2020: 143-144) I början var bandets stil mycket punk och i sångtexterna motsatte man sig kyrka och moderna religioner, medan temana nuförtiden baserar sig på ”fornnordiska myter och legender som skrivs om på ett Finntroll- typiskt sätt” (Yle 2019) Bakgrunden för bandets namn baserar sig på en vikingatida saga där man stötar på ett ”förskräckligt finntroll”. Vokalisten och låtskrivaren Jämsén påpekar ändå att ordet
”finn” inte hänvisar till finnar utan samerna. Ordet ”troll” hänvisar till trollkarl. (Laakso 2020: 150) I dokumentären Jag måste skrika intervjuas Jämsén. Han berättar följande gällande låtarnas bakgrund:
16
“Jag har varit fascinerad av mytologi hela mitt liv. Finntrolls tematik är mytologisk. Så jag har alltid sett det som att vi…
Vi fortsätter en tradition som är hemskt viktig. Det har hänt i hela genren. Det är intressant att mer och mer hitta djupt filosofiskt tänkande, till exempel i black metal-band som har så djupa... De är så inlästa kring sitt ämne och sin tro och sin världsuppfattning. Att någon i modern tid lägger ner tid på att tänka på till exempel magi.”
Under intervjun skriver Jämsén nya texter för Finntroll. Han beskriver arbetet så här:
”Men det är ofta ganska problematiskt att… Man har någon ramsa i huvudet som har en koppling till något man upplevt, sett, tänkt… eller känt av, tänkt på. Och sedan … kommer det ofta som en ganska barnslig ramsa. Det är skönt att bygga upp rytmen inne i den här… Det är lite som en vaggvisa. Det är det jag alltid har velat göra åt Finntroll, och också då när jag själv sjöng. Och att på något sätt få det att bli trovärdigt. Det blir underlig kombination av extrem musik och något som i en annan kontext nästan kunde vara en barnvisa.”
Finntroll har väckt till liv gamla och bortglömda folkliga trosföreställningar i sina sångtexter. Det är ändå inte frågan om att berätta gamla sagor på nytt utan de har skapat sin egen saga, inspirerad av den urgamla mytologin. (Laakso 2020: 144) Bandets världsbild är hednisk. I Finntrolls sångtexter strider trollen mot människor, speciellt de kristna. Kristendom förstörde hedniska myter och traditioner, och kristnade hedningar genom att hota. Man förstörde helgedomar och byggde kyrkor istället. Därför sätter trollkungen Rivfader ihop en här, som består av olika varelser som bor i naturen, för att hämna. (Laakso 2020: 155) Tematiken anknyter starkt till naturen, vilket är typiskt för folk metal-genren. ”Jag återvänder alltid till naturfolkens mytologi. Du måste lära dig att när du tar något, måste du ge något tillbaka. Det är det viktigaste man ska lära sig”, berättar Jämsén i Jag måste skrika-dokumentären. (Yle Areena 2019)
Även om bandets stil har ändrats med åren har referensramen bevarats likadan som i början: man uppskattar primitiv kraft, naturens makt och folkmytologi. (Laakso 2020: 155)
3.3 Material
Materialet för undersökningen baserar sig på Finntrolls musik. Jag har valt tre Finntrolls album vars lyrik jag analyserar. De här tre albumen är Jaktens Tid (2001), Nattfödd (2004) och Ur Jordens
17
Djup (2007). Valet av material grundar sig på målet att få varierande och tillräckligt brett material för undersökningen, d.v.s. jag valde tre album istället för bara ett album så att man kan se hur olika sångtexternas innehåll kan vara. Albumet Jaktens Tid innehåller 14 låtar medan Nattfödd innehåller 10 låtar. Ur Jordens Djup i sin tur innehåller 12 låtar. Varje album har åtminstone en instrumental låt, vanligen intro, som jag inte ska analysera.
Varje valda album representerar bandets olika perioder. Ur temans synvinkel finns det inte stora skillnader mellan albumen, men ett avgörande skillnad är att alla album har olika vokalister. Det finns även olika låtskrivare i albumen. Lyriken av Jaktens Tid och Ur Jordens Djup är skriven av Jämsén, medan Nattfödds sångtexter är skriven av Wilska.
Jaktens Tid är ett konceptalbum som berättar om jakten på människor. Jämsén har skapat en berättelse där troll och andra naturens varelser anser att människan måste jagas på samma sätt som människor jagar djur. (Laakso 2020: 162)
Natfödd är bandets genombrottsverk och deras mest sålda album (Laakso 2020: 180). Det blev ändå problemen med bandets nya vokalist Tapio Wilska och de sångtexter han skrev. De andra medlemmarna var chockade av några texter som han hade skrivit och inte visat för de andra i bandet på förhand. Sorvali berättar att de inte fick se dem och eftersom Wilska konstaterade att han är magister i svenska språket och därför de litade på honom. Wilska blev avskedad senare och Jämsén kom tillbaka som låtskrivare, medan Lillmåns blev bandets nya vokalist. (Laakso 2020:
185-186)
Det tredje albumet som jag analyserar, Ur Jordens Djup, beskrivs som mer melankoliskt och aggressivt än Nattfödd. Sångtexterna baserar sig igen på världen dominerad av Rivvader, men undertonen är djupare, vilket reflekterade Jämséns personliga liv och bandets svårigheter. Jämsén berättar att albumet är personligt för honom. Om albumens innehåll berättar han att låtarna inte är i ordning ur intrigens synvinkel, och lyssnaren måste undersöka lite för att förstå lyrikens
18
kryptiska meddelande. Jämsén beskriver albumens saga som Odyssén, en klassisk hjältesaga.
(Laakso 2020: 189)
Det är viktigt att ta hänsyn till att jag citerar Finntrolls exakt så som texterna är skrivna på omslaget i albumet. Det kan finnas ogrammatiska ordformer och felaktiga ordföljder, speciellt på albumet Nattfödd, till exempel ”Blåset gråtar som en kvinna / med en död barn på hennes rygg” men innehållet är ändå förståeligt och fokus är på innehållet, inte på sångtexternas språkriktighet.
Bild 3: Finntoll. Jaktens Tid (2001) Omslagsbild
19
Bild 4: Finntroll. Nattfödd (2004) Omslagsbild
Bild 5: Finntroll. Ur Jordens Djup (2007) Omslagsbild
3.4 Metod
Metoden som jag använder i analysen är kvalitativ och textanalytisk. Jag analyserar bland annat metaforer, symboler och andra bildspråkliga element med hjälp av tematisk läsning, dikt- och
20
textanalys och mina egna tolkningar eftersom jag anser att de är de mest praktiska sätten att analysera sångtexternas innehåll. Tematisk läsning använder jag speciellt för att svara på min första forskningsfråga. I tematisk läsning är det frågan om att ordna och gruppera materialet genom att koda betydelsefulla saker. Dessutom innehåller denna analysstil forskarens egen tolkning. (Elomaa-Krapu 2019)
För att svara på min andra forskningsfråga gällande bildspråket använder jag dikt- och textanalytiska medel. Bildspråket är nämligen en central del av poesi och allt språkbruk och tänkande. Sångtexterna kan analyseras ur bildspråkets synvinkel för att ta reda på vad som är bildspråkets uppgift och betydelse när det gäller tolkning och helheten. (Grünthal 1994: 9) Tolkningar som jag gör kommer delvis att basera sig på mina egna tankar och kunskaper i mytologin gällande troll och folktro.
För att svara på min andra forskningsfråga gällande bildspråkliga uttryck i sångtexter utnyttjar jag diktanalytiska medel. Jag söker på olika bildspråkliga uttryck, till exempel metafor och liknelseler, och analyserar på vilka sätt de stöder och förstärker sångtexternas teman. Bildspråket är en central del av poesi och allt annat språkbruk och tänkande. Det bildliga understryks inom poesi, eftersom det är ett typiskt sätt att uttrycka sig i poesi och att testa språkets gränser. Dikter kan analyseras ur bildspråkets synvinkel; Det innebär att man undersöker vilken uppgift bildspråket har gällande diktens helhetsbild och vilken mening bildspråket har när det gäller tolkningen av dikten. Att sortera och tolka bildspråket hjälper läsaren att förstå på vilka sätt en dikt skapar olika meningar.
(Grünthal 1994:9).
Det är ändå frågan om en partiell analys eftersom jag endast analyserar vissa fenomen i min undersökning. Det är frågan om en egentlig litteraturanalys när syftet med analysen är att förstå och tolka verket genom att betona helheten. Då är det inte tillräckligt med analysbegreppen, eftersom de bara är ett sätt att iaktta undersökningsmaterialet. Begreppen måste kunna anknytas till helheten för att kunna nå en lyckad analys, vilket kräver djupare orientering till kontexten
21
(Mäkikalli 2013: 251-252). I detta fall gäller det att jag behöver bekanta mig med bandets biografi och dess mer omfattande kunnande.
Min tredje forskningsfråga gäller troll. Meningen är att redogöra för hurdan bild Finntrolls sångtexter skapar om troll. För att svara på detta kommer jag att utnyttja mina egna tolkningar och tidigare studier om troll. Som stöd använder jag litterära verk om troll (se troll). Målet är att tolka lyrik mångsidigt och ta reda på om bilder som sångtexter skapar stämmer överens med tidigare studier och litteraturen som jag har läst. Tolkning är en central metod även i diktanalys för bildspråket måste tolkas och tolkningarna måste motiveras.
22
4 Analys och resultat
I detta kapitel analyserar jag Finntrolls sångtexter. Jag har delat analysen i fyra delar enligt mina forskningsfrågor. Jag ska presentera representativa exempel på olika typer av bildspråk ur mitt material, dvs. metaforer, liknelser och personifikationer. Dessutom analyserar jag metonymi och symboler men fokus är speciellt på de ovannämnda begreppen. I avsnitt 4.1. redogör jag för teman som sångtexterna huvudsakligen handlar om. Avsnittet efter det handlar om bildspråket. Sedan analyserar jag bilden om troll som sångtexterna skapar. Dessutom skrev jag ett separat avsnitt där jag studerar förhållandet mellan troll och människor då det ofta hänvisas till detta tema i låttexterna.
4.1 Teman i Finntrolls lyrik
Finntrolls sångtexter handlar mycket om naturen och det övernaturliga. Det finns många hänvisningar till naturen. Skogen beskrivs som miljö i flera sångtexter. Dessutom beskrivs berg och sjö i sångtexterna. Natten är en vanlig tid på dygnet.
Sångtexterna handlar också om kampen mellan troll och människor. Till exempel konceptalbumet Jaktens Tid berättar om trollens jakt efter människor. Jämsén skapade en saga där trollen och andra naturväsen börjar jaga människor på samma sätt som människor jagar djur. (Laakso 2020:
162) Speciellt känner trollen hat mot de kristna, vilket behandlas tydligare i avsnitt 4.3. som fokuserar på trollen.
Ur Jordens Djup har beskrivits vara som en klassisk hjältesaga Odyssén som reflekterar både låtskrivaren Jämséns personliga liv och bandets motgångar. Den största skillnaden mellan detta album och de andra som jag analyserade är att det används jag-form i alla sångtexter. Detta förstärker albumens personliga synvinkel. Det talas mycket om steg som huvudpersonen tar.
23
4.2 Bildspråket
Finnrolls sångtexter innehåller mycket bildliga uttryck. Jag bestämde att analysera metaforer, metonymi, liknelser och andra bildspråkliga uttryck som jag förklarade i den teoretiska referensramen. Fokus ligger på metaforer, liknelser och personifiering.
4.2.1 Metafor och metonymi
Exempel 1 består av en strof som innehållet tre metaforer. Berättaren beskriver sig själv som
”världens mörkret”, ”det dödande vattnet” och ”livets blod”. De här beskrivningarna skapar en hotfull känsla. Ord som mörker, dödande och blod kan tolkas hänvisa till döden. Ett likadant exempel där det används metaforens genitivform kan hittas i Exempel 3. Det sjungs om ett brännmärke som är gjort av “hatens eld”. Hatens karaktär beskrivs som om det var eld. I exempel 5 beskrivs den vinande vinden av blod och lem. Detta skulle jag tolka att trollen har dödat människor och i vinden kan man lukta blod och lem. I exempel 6 talas det om ”frostens kalla fingrar”. Frosten beskrivs ha fingrar. Detta skapar en känsla som många kan säkert föreställa sig;
det känns obehagligt när någon rör en med kalla fingrar. Jag tolkar att detta kan ses som personifiering också.
Det finns även två exempel som kan tolkas som metaforer men också som metonymi och till och med som personifiering. I Exempel 2 talas det om ”tusen ögon” som skiner. Jag skulle tolka det att det talas om stjärnor som skiner på skyn på natten. Men i stället för att tala direkt om stjärnor talas det om ”tusen ögon”, något som också kan tolkas att det talas om trollen eller andra väsen vars ögon skiner bland skuggorna. Ett annat exempel som kan tolkas på olika sätt kan hittas i Exempel 4 där det sägs att ”Hela världen ruttnar och svälter”. Det kan tolkas att det egentligen är jordklotet som ruttnar och svälter. Då skulle det vara frågan om personifiering. Å andra sidan kan
24
det också tolkas att man med hela världen menar alla människor, och då skulle det vara frågan om metonymi.
Tabell 1: Metafor
Exempel Ord/uttryck/strof Sång/Album
1 Jag är världens mörkret.
Jag är det dödande vattnet.
Jag är livets blod.
Du ska bli pinad för dina brott.
Nattfödd / Nattfödd
2 I nordiska natten Tusen ögon skina
Födosagan / Jaktens Tid
3 Brännmärkt av hatens eld. Eliytres / Nattfödd
4 Hela världen ruttnar och svälter Skogens hämnd / Jaktens
Tid 5 Så faller man efter man
Så viner en vind av blod och lem
Slaget vid Blodsälv / Jaktens Tid
6 Sedan mörkret övertog.
Räds den frostens kalla fingrar.
Trollhammaren / Nattfödd
4.2.2 Liknelser
Jag hittade sju liknelser i analysmaterialet. I Exempel 7 beskrivs det hur vinden låter. Man får en uppfattning om att vädret inte är tryggt och liknelsen förebådar döden. Dessutom i Exempel 10, som är en refräng av låten Fiskarens fiende, beskrivs havet med skrämmande uttryck. ”Vågor som blod” kan tolkas att vattnet är rött. Den röda färgen i sin tur kan tänkas betyda faran. Jag skulle också kunna tolka det att någon eller några har dödats och vattnet har färgats av blod.
25
Trollhammaren börjar med strofer som visats i Exempel 8. Det talas om ett odjur som rör bland skuggor ”som en svarta träd”. Det kan tolkas att det är så mörkt bland skuggor att det här väsen ser ut som ett träd. I denna låt finns också en annan liknelse där Trollhammaren jämförs med människan, såsom Exempel 14 visar. Människan beskrivs som bräcklig och svag medan Trollhammaren inte är sådan.
Det som är värt att beakta är liknelserna i Exempel 9 och 11. I Exempel 9 beskrivs människor som lamm, medan trollen i Exempel 11 beskrivs troll som vargar. Vargarna har setts som ett stort hot även i det verkliga livet. Att människor flyr som lamm kan tolkas att människor springer snabbt för att undvika en hotande situation.
Exempel 12 och 15 skapas det liknelser med den svarta färgen. I exempel 12 är någonting ”svart som åskmolm”, medan det i Exempel 15 beskrivs svarta själar som jämförs med en nattlig sky.
I Exempel 12 talas det om en häxa. Ormhäxa, som också är namnet på låten, beskrivs att hon bär ormar på sig. Ormarna är ”som hornkronor” och ”som spindelns ben” som kan tolkas beskriva kronan som häxan har på sig.
Tabell 2: Liknelser
Exempel Ord/uttryck/strof Sång / Album
7 Blåset gråtar som en kvinna med en död barn på hennes ryg
Fiskarens Fiende / Nattfödd
8 Bland skuggor rider en odjur.
Som en svarta träd.
Trollhammaren / Nattfödd
9 Människofolk flyr som lammar.
Från sjöfolkets lot.
Fiskarens fiende / Nattfödd
10 Döda havet!
Vågor som blod!
Då hjälper dig ingen gud.
Fiskarens Fiende / Nattfödd
26 Döda havet!
Vågor som blod.
I natt far vi ut.
11 Som vargar ska vi äta ut i människans land.
Grottans barn / Nattfödd
12 Skogens topp och klippans kant som värn.
Svart som åskmoln och skogens tjärn.
Korpens saga / Ur Jordens Djup
13 Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes sköte
Som hornkronor, som spindelns ben
Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek
Ormhäxa / Ur Jordens Djup
14 Han är inte en människa.
Inte bräcklig och svag som dig.
Trollhammaren / Nattfödd
15 Med själar så svarta.
Som nattlig sky.
Vindfärd / Människopesten / Nattfödd
4.2.3 Besjälning
I Finntrolls lyrik talas det mycket om skog. I Finland har skogen setts som en central del av den finska identiteten och som en plats som är full av symboler. I skogen hittar man en till och med en farlig natur, men å andra sidan skydd mot vår östra granne. Skogen är alltså både hot och räddning. Kristendom försökte utplåna folktron och folktraditioner som var förknippade med skog. (Halonen 2005: 49)
I Exempel 16 och 17 används verb som röra och leva i samband med skogen. Besjälning av skogen fortsätter i exempel 18 där skogen står tyst och svart. En likadan beskrivning kan hittas i Exempel 19 där ”skogen står i sin mörka prakt”. Dessutom i Exempel 17 sjungs det att skogen inte tar några
27
fångar och namnet på låten är Skogens hämnd. Enligt de här ovannämnda exemplen skulle jag tolka att skogen beskrivs som ett levande väsen och som en plats som kan vara farlig.
I Exempel 22 ser talaren ”solens och månens steg”, vilket skapar en bild att solen och månen kan röra sig. I Exempel 21 i sin tur berättas det att urberget har givit en gåva. I Exempel 20 beskrivs det en pest som kom från söder. Med pesten hänvisas till kristendom som kom till Norden och förstörde de urgamla folktron och folktraditioner.
Tabell 3: Personifiering
Exempel Ord/uttryck/strof Sång / Album
16 Nu rör sig skogen själv
tusen troll ljud inte en viskan hörs även krigssvin över älven körs
Slaget vid blodsälv / Jaktens Tid
17 Skogen lever inga fångar tar den tar moder dotter och far
Skogens hämnd / Jaktens Tid
18 Byfolk försvinna ingen vet vart Omkring står skogen tyst och svart
Skogens hämnd / Jaktens Tid
19 Månen skiner över nordens land, skogen står i sin mörka prakt
Aldhissla vandrar över fjäll och slätt
Aldhissla / Jaktens Tid
20 Pesten kom från Söder.
För tusen år sen.
Vindfärd / Människopesten / Nattfödd
21 Urberget gav en gåva stor.
I jorden och vattnet.
Nedgång / Ur jordens djup
22 Jag såg solens och manens steg.
Jag såg sanningen en dyster väg.
Nedgång / Ur Jordens Djup
28
4.3 Troll
Efter att ha läst materialet har jag fått en bild av hur trollen presenteras i Finntrolls sångtexter.
Trollens utseende och fysiska drag i allmänhet beskrivs inte detaljerat, men andra drag kan man hitta genom att läsa sångtexter. Till exempel beskrivs i Exempel 30 att trollen är döpta ”med blod och eld”. I Grottans Barn (se Exempel 23), beskrivs trollen som ett fördrivet och förbannat folk som lever under jorden. Trollen beskrivs också som aggressiva mot människor, speciellt mot de kristna.
Det beskrivs att trollen väcker rädsla hos människor. I Exempel 26 och 27 i sin tur beskrivs att trollen har byggt en här eller en armé. I avsnitt 4.4. redogör jag för mer noggrant för relationen mellan troll och kristendom.
Namnet som upprepas i sångtexterna är Rivfader, trollens kung. Jämsén beskriver att man i Födosagan inte berättar vem som är Rivfader förrän han blir den. Rivfader stiger på berget och dricker ur sanningens källa. Jämsén anser att låten är mycket personlig även om han inte förstod det i början. (Laakso 2020: 162) Även Aldhissla berättar om en annan mytisk varelse i trollens värld.
I albumet Nattfödd album finns det en sång som heter Eliytres. Rivfader är ändå det som behandlas i varje album som jag har analyserat.
Som Schön (1999) beskriver är en av trollens boendemiljöer under jorden. I Exempel 23 sjöngs det om ett mörkt ställe där “ett förbannat folk’’ lever under jorden. ”Som vargar ska vi äta ut i människans land” beskriver att det finns gränser mellan trollens och människans miljö för det kallas för ”människans land”. Dessutom talas det om att detta ”förbannat folk” har fördrivits för länge sen. Detta kan tolkas att människor har ockuperat trollens land genom att bygga kyrkor och trollen har varit tvungna att fly. Enligt en definition betyder troll en dödsdömd person som möjligen har rymt till en avlägsen plats. (Pulkkinen 2016: 270) Denna definition stöder tolkningen gällande detta exempel.
Det som är gemensamt för varje album är att det talas om skogen som en central plats där trollen bor. I avsnitt 4.2. där jag analyserade personifiering tog jag redan upp några exempel där det beskrivs skog och det finns ännu fler exempel på detta i sångtexterna. Det blir klart när det talas
29
om ”vår skog” (Exempel 34) att det är frågan om trollens boendemiljö. Skogen beskrivs med ord som ”dyster” och ”djup”, vilket skapar uppfattningen om att skogen kan vara en farlig och skrämmande plats; kanske för att avhålla människan från att besöka skogen. Dessutom talas det i sångtexterna om berg som också är ett ställe där trollen bor enligt folkmytologin. Det talas ändå inte om bergtagningarna då trollen fångade människor inne i berget. Förutom troll beskrivs andra livliga varelser som bor i skogen. Det sjungs om korpar (Exempel 25) och råttor (Exempel 39).
Ordet varg upprepas några gånger i sångtexterna, men det används mest för att beskriva trollens beteende, såsom i Exempel 23 och 24 “Som vargar ska vi äta ut i människans land” och ”Fram rider trollens kung / med vargbroder ut på jakt”.
Engligt Schön (1999) var det viktigt att människor respekterade uppdelningen av dygnet. När dagen är slut och natten börjar är det dags för trollen att komma ut. I föregående avsnitt presenterade jag Exempel 20 där månen skiner, vilken hänvisar till natten. Dessutom sägs det direkt att det är natt som Exempel 28 och 29 visar. Man får uppfattningen om att natten är trollens tid att agera.
Tabell 4: Troll
Exempel Ord/uttryck/strof Sång / Album
23 Mellan svarta skuggor finns ett ställe utan sol.
Var fåglarna aldrig har sjungit.
Under jorden lever ett förbannat folk.
För länge sen fördrivet.
"Nu är det dags att glänta på dörren som har varit stängt.
Som vargar ska vi äta ut i människans land."
Grottans Barn / Nattfödd
24 Fram rider trollens kung med vargbroder ut på jakt
Jaktens tid / Jaktens Tid
30
25 Korparna skriker ur skogens mörka djup. Grottans barn / Nattfödd 26 Jag sag min här av troll och vätte.
Slappa spjut sa langt ögat mätte.
Tusende kroppar alla döda och svala.
Min arme ur skogen nu lag i dvala.
Korpens saga / Ur Jordens Djup
27 Ansikten vrids till ilska andra vrids till skräck När trollens arme rider fram i en storm av blod och träck
Slaget vid blodsälv / Jaktens Tid
28 I natt far vi ut. Fiskarens fiende / Nattfödd
29 Svartkonst och magiska krafter.
I natt jag tar den som en tid var min.
Nattfödd / Nattfödd
30 Med blod och eld.
Är vi döpta.
Vindfärd / Människopesten / Nattfödd
4.4 Hatet mot människor och kristendom
Det finns flera hänvisningar till kristendom i Finntrolls sångtexter. Som jag konstaterade i 2.10 har kristendom setts som trollens största fiende. Dessutom beskrivs människor i sångtexter som någonting som trollen hatar. Här har jag samlat exempel på detta tema.
I Exempel 30 beskrivs känslor som människor upplever när trollen kommer. När trollen anfaller, upplever människor panik och rädsla. Människor vet troligen att de kommer att dö för de vet att trollen är arga mot de kristna på grund av det som de har gjort. ”Slutet närmas” beskriver att människor håller på att förlora kampen mot trollen. De har kanske bett om att guden skulle hjälpa för de ber om tecken i skyn, enligt sångtexten. (Exempel 31)
31
Trollen beskrivs så att de känner hat. ”Präst blir mat” betyder troligen att trollen äter människor, vilket ger en grym uppfattning om deras beteende. Det finns till och med en hel låt, Kitteldags, där det berättas om hur troll stekar och äter människor, som Exempel 40 bevisar. I Exempel 41 sägs det att ”människokött smakar mest” som kan beteckna att trollen vet hur människor smakar.
En annan våldsam beskrivning kan hittas i Exempel 34 där de kristna dör och trollen ska skalpera dem.
Exempel 36 innebär tre strofer från låten som heter Människopesten. Där beskrivs människan som en pest som måste förstöras. Det hänvisas också till kristendomen i versen ”råttor av den falska tron”. Det beskrivs också att trollen ska jaga borta människor, och ”Människopesten / Har ej plats här”. Samma attityd upprepas i Exempel 35 där skogen ska renas ”till ingen kristen finns kvar”.
Trollen vill alltså döda alla kristna människor. Dessutom i Exempel 42 sjungs det att ”Vacker och mäktig, fet är nordens natt utan jehova”, vilket kan tolkas att allt är bra när kristendomen är frånvarande.
Alla de här ovannämnda exemplen visar att trollen inte tycker om kristna och de kan döda dem utan tvekan. Mötet mellan trollen och människan beskrivs mycket våldsam och hämnden är närvarande i trollens aktion. Man ska vara vaksam men ändå kan trollen anfalla och då hjälper inte att be om Gud för hjälp.
Det talas också om två präster som heter Aamund och Kettil som stöter på tråkiga situationer i Finntrolls sånger. Finntroll berättar om de här olyckliga prästerna i flera korta låtar. Två av dem ingår i det material som jag undersöker. Låtarna heter Kyrkovisan och Marknadsvisan. Kyrkovisan kan tolkas representera hämnden. Kristna präster har byggt en kyrka och trollen kommer och förstör den. Det har beskrivit i folktron att på natten kom trollen och förstörde kyrkor som människor hade byggt på dagen (Schön 1999: 135). I Marknadsvisan är Aamund och Kettil är på väg till marknaden. Det beskrivs att det är bra väder också. Sedan ändras situationen snabbt när de hör trollens ljud från skogen. Det här beteendet har beskrivits som typiskt för trollen: Troll brukar anfalla människan utan tvekan.
32
Finntroll har berättat om Aamund och Kettil tidigare också. Det finns en låte som heter Bastuvisan i bandets debutalbum. Låtens längd är också lite över en minut. Låten börjar med en ljudpjäs som beskriver de här två prästmännen i bastun och plötsligt rusar de rytande trollen in i bastun. (Laakso 2020: 150)
Enligt de här tre korta och komiska låtarna får man en bild att trollen anfaller utan att varna och de kristna alltid kommer att lida. Den här tematiken kan hittas också i albumet Ur Jordens Djup. I stället för prästernas synvinkel har den här låten trollens synvinkel. Den sista låten i Ur Jordens Djup heter Kvällning som är en instrumental låt, men om man lyssnar på den till slut hittar man en gömd låt, Trollvisan (Exempel 39). Där sjunger bandet om ett troll som är vredgat eftersom någon spillt ut dess mjöd. I den här låten undertrycks hatet mot de kristna också. Kristna är skyldiga och trollet ska hämna genom att förstöra kyrkan. Det beskrivs också att det är råttor som berättar vem de skyldiga var. Det här ger låten ett sagolikt drag eftersom det ofta är just i sagor där djur kan tala.
För att sammanfatta kan man säga att trollens beteende mot människor är mycket grymt och våldsamt och hatet mot kristendom betonas starkt i sångtexterna. Det finns mycket likadana beskrivningar om trollens beteende och relation till de kristna om man jämför lyrik till exempel med hur Schön (1999) har skrivit om troll. Det finns ändå teman som inte förekommer i sångtexterna. Till exempel berättar Schön om bergtagningar, d.v.s. i folksagor lurade trollen människor in i berget och fångade dem. Ett sätt att befria dem var att ringa kyrkoklockor som trollen hatar. De här temana kunde jag inte hitta i sångtexterna även om trollens och människornas kamp beskrevs i flera sångtexter.
Tabell 5: Troll vs. kristna människor
Exempel Ord/uttryck/strof Sång / Album
31 Snart ska de strida yxan mot skyn ny höjs panik och rädsla ne se kristimän böjs
Slaget vid blodsälv / Nattfödd
33 32 Slutet närmas de visa ser
Tecken i skyn prästefolk ber
Skogens hämnd / Jaktens Tid
33 Full med hat Präst blir mat Han läggs pa fat
Kitteldags / Jaktens Tid
34 Sågtandat spjut och kniven så skarp Kristmän ny falla vi ta deras skalp
Krigsmjöd / Jaktens Tid
35 Vid månens sken vi dem tar Så vi renar vår skog
Tills ingen kristen finns kvar Tills ingen kristen finns kvar
Krigsmjöd / Jaktens Tid
36 Pesten kom från Söder.
För tusen år sen.
Råttor av den falska tron.
Lik och död.
Med själar så svarta.
Som nattlig sky.
Vi jagar dem borta.
Varje gång.
Vi strider till gryning.
När varje troll har stupat.
Människopesten.
Har ej plats här.
Marken färgas röd.
Av kristna drägg.
Låt blodbadet börja:
DÖ, MÄNNISKOPESTEN!
Vindfärd / Människopesten / Nattfödd
34 37 Aamund och Kettil
Tvenne prästermän Hade byggt en kyrka För att gud sin dyrka Dock ej präster räknat med Förbannade trollens jävla säd Facklor släckte hoppet i kristi led...
Kyrkovisan / Jaktens Tid
38 Det var en vacker sommardag.
När man bedrev marknad.
Aamund och Kettil bestämde sig för att gå och kolla ny kåpor.
När de gick förbi skogen stor hemska oljud hördes från busksnår.
Trollen var också på väg dit -
prästernä fick sig igen och fåglar sjöng.
Marknadsvisan / Nattfödd
39 Och råttorna svamlade till trollet;
De kristna har spillt ditt mjöd!
De kristna har trampat dina svampar!
De kristna ha slagit dina bröder!
Sen blev trollet ilsken och steg upp från sin sten Han gick till kristna landet och brände fula kyrkan ner
Kvällning / Ur Jordens Djup
40 Så ska de nu genast stekas som de en gång stekte oss De ska saltas de ska kokas Köttet skall flagna från benen loss
Kittelsdags / Jaktens Tid
35 41 Människokött.
Det smakar mest.
Vindfärd / Människopesten / Nattfödd
42 Ingen komma hit med lögner i mun
Vacker och mäktig, fet är nordens natt utan jehova
Aldhissla / Jaktens Tid
36
5 Sammanfattande diskussion
I detta kapitel sammanfattar jag undersökningens syfte och metod. Efter det granskar jag kritiskt undersökningens resultat. Därefter diskuteras resultaten och hur detta ämne kunde undersökas vidare.
I denna pro gradu-avhandling har jag analyserat Finntrolls lyrik. Sångtexterna som utgör studiens primärmaterial är ur albumen Jaktens Tid, Nattfödd och Ur Jordens Djup i sin helhet. Syftet med denna avhandling har varit att redogöra för sångtexternas teman, bildspråkliga uttryck och hurdan bild det skapas om sångtexterna om troll i sångtexterna. Mina forskningsfrågor var följande:
1. Vilka teman behandlar Finntrolls sångtexter?
2. Hurdana bildliga uttryck finns det i Finntrolls sångtexter?
3. Hurdan uppfattning skapar Finntroll av troll och andra mytiska varelser?
Metoden var kvalitativ och jag analyserade materialet med hjälp av lyrikanalys och tematisk läsning. Jag utnyttjade lyrikanalys genom att använda begrepp som metafor, metonymi, liknelse och personifiering för att analysera och tolka sångtexternas innehåll och språk. Tematisk läsning var ett annat sätt att analysera materialet. Tematisk läsning innebär läsarens egen tolkning, och därför är det viktig att komma ihåg att sångtexter kan läsas och tolkas på olika sätt beroende på läsaren.
Jag märkte att det var klarare att svara på den första frågan efter att ha svarat på den andra och tredje forskningsfrågan. Att hitta bildspråkliga uttryck som metaforer och liknelser eller att leta efter beskrivningar av troll krävde en noggrann läsning av materialet. Efter att ha läst materialet och att ha analyserat bildspråket och beskrivningarna av trollen och andra övernaturliga
37
hänvisningar, var det lättare att skapa en helhetsbild av lyrikens centralaste teman. Därför redogör jag först för svaren på min andra och tredje forskningsfråga.
Bildspråket i Finntrolls sångtexter är mångsidigt och kan tolkas på många sätt. Uttryck som liknelser och besjälning används mycket, samt metaforer. De liknelser som jag hittade används för att beskriva hurdana troll och människor är. Troll jämförs med djur som varg och beskrivs vara starka, medan människor är som lamm, dvs. människor är svaga. Dessutom används liknelser för att beskriva naturens fenomen. Personifiering används också mycket i Finntrolls sångtexter, speciellt när det beskrivs naturen. Det talas ofta om skogen, som är både en plats och till och med ett levande väsen. Skogen beskrivs vara en mörk och farlig plats, speciellt för människor. Metafor
Uppfattningen av troll visade sig vara intressant. Efter att ha läst om troll och nordisk mytologi var det lätt att skapa en helhetsbild och sedan jämföra hur mycket likheter det finns mellan folksagorna och Finntrolls sångtexter. Liksom i folksagor beskrivs skog och berg som trollens boendemiljö i Finntrolls sångtexter. Trollen bor också under jorden enligt låtarna. I likhet med folksagorna rör sig trollen ute på natten också i sångtexterna.
Trollens utseende beskrivs inte noggrant. I stället beskrivs trollens handlingar och beteende på många olika sätt. Sångtexterna skapar uppfattningen att trollen är våldsamma och oberäkneliga.
Att göra motstånd mot kristendomen är starkt närvarande. De dödar och till och med äter människor, och förstör kyrkor som människor har byggt. Detta kan tolkas så att trollen hatar de kristna som kom och förstörde den nordiska folktraditionen. Speciellt Finntrolls första två album handlar om den här tematiken, och albumet Jaktens Tid som jag analyserade är ett konceptalbum gällande trollens jakt på människor.
Genom att sammanfatta ovannämnda resultat kan man svara på vilka teman sångtexterna behandlar. Finntroll gör efter gamla folksagor men skapar också sin egen saga om troll. Trollen kämpar mot människor och försöker förstöra kristendomen som kom till Norden och förstörde
38
den gamla folktron och dess traditioner. På detta sätt är hämnd coh hat ett starka teman.
Händelserna utspelar sig i naturen, speciellt i skogen, som är trollens typiska boendemiljö.
Det är viktigt att lägga märke till att mina tolkningar inte behöver vara de enda rätta. Det är frågan om lyrik och någon annan kan tolka betydelserna i sångtexterna på ett annat sätt. De tolkningar som jag har gjort i analysen är på det viset inte de enda eller rätta, utan någon annan kan skapa helt annorlunda tolkningar om sångtexterna. Dessutom de metoder som jag använde att analysera sångtexterna inte de enda metoder som man kan använda. Jag har också lyssnat på metal-musik i många år, vilket har gjort att jag har fått en viss helhetsuppfattning om hela genren och om subgenren som folk-metal.
Det finns inte liknande forskning om Finntrolls lyrik, men till exempel Silvennoinen (2020) har undersökt bilder på folk metal-band, även Finntrolls. Resultatet var att det finns hänvisningar till naturen och mytologi i promobilder och omslagsbilder, och dessa teman kan också hittas i Finntrolls sångtexter. Även i Mustamos (2016) undersökning betonar folk metal-musiker betydelsen av folktron och naturen. Enligt Silvennoinen finns det också hänvisningar till naturen och mytologi i promobilder och omslagsbilder, och de innehåller teman som också kan hittas i Finntrolls sångtexter. Det är viktigt att lyrik, musik och det visuella materialet skapar en sammanhängande helhet, och Finntroll är inte ett undantag; både lyrik och musik samt bandets utseende innehåller hänvisningar till mytologi och troll.
Detta ämne kunde utforskas vidare i en mer omfattande studie. Jag undersökte endast tre album av Finntroll. Man skulle kunna använda bandets hela produktion som material och söka svar på samma forskningsfrågor som jag hade eller ta en helt annan synvinkel. Jag anser att det finns mycket olika teman att analysera i Finntrolls sångtexter. Förutom bildspråket är mytologin ett intressant forskningsobjekt. Det finns möjligheter till tvärvetenskapliga studier om man som studerar till exempel kultur vill undersöka referenser till folktron och mytologin.
39
Litteraturförteckning
Century Media Records. (u.å.). Finntroll https://www.centurymedia.com/artist.aspx?IdArtist=19 (hämtad 18.2.2019)
Elomaa-Krapu, M. (u.å.). Temaattinen analyysi. Metropolia
https://events.tuni.fi/uploads/2019/09/ffe0611d-mita-on-temaattinen-analyysi.pdf (hämtad 23.2.2021)
Encyclopaedia Metallum (u.å.). Finntroll. https://www.metal-archives.com/bands/Finntroll/95 (hämtad 11.5.2021)
Grünthal, S.; Mäkinen, K. (1994). Mistä ääni meissä tulee? Runoja ja tulkintoja. Juva. WSOY
Halonen, T. (2005). Suomalaisten symbolit. Jyväskylä. Atena
Harvilahti, L. (1992). Metafora. Ikkuna kieleen, mieleen ja kulttuuriin. Helsinki. Suomalaisen kirjallisuuden seura
Jyväskylän yliopisto. Kielikeskus. (u.å.). Metonymia.
https://kielikompassi.jyu.fi/opetus/kirjoitus/kirjoituskurssi/fikt_runo_sanasto.shtml#metonymia
Kilpeläinen, P. (2013). Sverige – En tiger som skäms? Hur skildras Sverige och den svenska mentaliteten i bande Kents rocklyrik?
https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/84798/gradu06890.pdf?sequence=1&isAllowed=y (hämtad 11.5.2021)
Kainulainen, S. (2007). Lentävä hevonen: Välineitä runoanalyysiin. Tampere. Vastapaino
