behoven av att förbättra vattnens status

12.1

statusmålen för vattnen och hur de ska uppnås

12.1.1

Allmänna statusmål

Miljömålet för vattenvården är att försämringen av vattnens status förhindras och att åtminstone god status uppnås i vattenförekomsterna före 2015. Ytvattnens status är god när gränsvärdena för klassificeringen har uppnåtts. Metoder är att skydda, förbättra och restaurera vattnen. I konstgjorda och kraftigt modifierade vattenföre-komster definieras målstatusen som god status i förhållande till maximal potential.

I dessa vattenförekomster som modifierats genom utbyggnad kan statusmålen vara lägre än i naturenliga vatten.

I de tidigare punkterna har verksamhet som försämrar vattnets tillstånd definierats och vattnens nuvarande status bedömts. På denna grund kan man särskilja de vatten (vattenförekomster), där målet sannolikt nås utan nya åtgärder, samt de där det krävs nya åtgärder för att bevara eller uppnå målstatusen (tabell 12.1.1).

I vissa fall kan man avvika från miljömålen. Tiden för att uppnå målet kan på vissa villkor förlängas med 6 eller 12 år. Förlängningsbehovet kan konstateras först efter att åtgärderna planerats och åtgärdsförslagen granskats. Utgångspunkt för planeringen är ändå en stark strävan att uppnå god status redan 2015. Föreslagna förlängningar av tiderna i Nyland behandlas i punkt 14.5.

För en vattenförekomst kan på vissa villkor också sättas lindringare miljömål än normalt. Denna möjlighet utnyttjas dock inte i detta åtgärdsprogram.

12.1.2

Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten

Statusmålet för Svartån är minst god ekologisk potential (vattenförvaltningslagen 21

§). Vid god ekologisk status är förändringarna i fiskbeståndets artsammansättning och riklighetsförhållanden endast små jämfört med maximal ekologisk potential. I fiskbeståndet och dess åldersstruktur syns tecken på förändringar i bl.a. de hydro-morfologiska faktorerna. Eftersom kraftverksdammarna har höjt vattenståndet är yngelproduktionsområdena begränsade, leken och ynglens utveckling kan störas och till följd av detta kan yngelproduktionen t.o.m. misslyckas vissa år. Det har uppskattats att med åtgärder som vidtas utöver nuvarande praxis kan målstatusen uppnås före 2021.

Statusmålet för Gennarbyviken är minst god ekologisk potential (vattenförvalt-ningslagen 21 §), trots att vattenförekomsten nuvarande status inte har klassificerats på grund av bristande uppgifter. Gennarbyviken kan i nuvarande skick i första hand beskrivas som en sötvattenbassäng. När det gäller uppnående av statusmålen följder den dock de allmänna riktlinjerna för kustvatten, dvs. god ekologisk potential uppnås före 2027.

12.1.3

Särskilda områden

Statusmålen för vattenförekomster som utgör särskilda områden (vatten som används för uttag av hushållsvatten samt vatten i anslutning till Natura 2000-områden och EU-badstränder) bestäms enligt samma principer som för andra vattenförekomster.

På dessa områden måste dessutom beaktas de mål som följer av den lagstiftning som gäller särskilda områden och som kan ställa krav på vattenförekomstens status som avviker från de normala klassificeringskriterierna. Inte heller statusvariablerna är nödvändigtvis desamma som används vid klassificeringen.

På Natura-områden som valts till särskilda områden granskas ytvattnets status i förhållande till de vattennaturtyper och arter som ligger till grund för skyddet.

Vattnets status ska vara på sådan nivå att den förmår upprätthålla områdets skydds-värden. Kraven från de naturtyper och arter som är beroende av vattnet ges alltså företräde när statusmålen och åtgärderna planeras. I de fall där skyddsgrunden är t.ex. att vattnet är i naturtillstånd eller karghet och klart vatten, är god status enligt vattenförvaltningslagen inte nödvändigtvis ett tillräckligt mål. Livskraven från något särskild skyddad art kan förutsätta bättre status. I allmänhet sammanfaller vattenför-valtningslagen och habitat- och fågeldirektivens mål beträffande vattenstatusen.

I vattenförekomster som är avsedda för uttag av hushållsvatten och i vattenföre-komster där det finns en EU-badstrand baserar sig målen däremot på gränsvärden för vattenkvaliteten som utfärdats genom förordningar (Statsrådets beslut 366/1994 och social- och hälsovårdsministeriets förordning 177/2008). Målen gäller hela den granskade vattenförekomstens status, varvid t.ex. hygienproblem som beror använd-ningen av badstranden inte betraktas som en orsak att sätta mål för hela vattenföre-komsten. Om dålig hygienisk status däremot beror på t.ex. avloppsvattenbelastning från glesbygden, ingår det i vattenvården att sätta mål och planera åtgärder.

12.1.4

Särskilda regionala mål

Nätverket 2000 räcker inte ensamt till för att garantera att naturvärdena bevaras, utan det kan vara nödvändigt att göra upp en plan för områdena där naturvärdena tryggas. Med hjälp av planerna kan man styra användningen av områdena eller byg-gandet i omgivningen. Det kan också vara viktigt att planera hur de skyddsvärda naturvärdena ska vårdas eller restaureras.

I översiktplanen för skötsel och nyttjande av Natura-områdena har man uppskattat behovet av skötsel och nyttjande av alla Natura-områden i Nyland och Östra Nyland samt hur brådskande det år. Områdena har placerats i angelägenhetsordning utgå-ende från sina naturvärden samt de hotfaktorer som riktar sig mot dem. I översikts-planen har också nämnts de viktigaste kända faktorerna som hotar grunderna för skyddet av området och lagts ett förslag till omfattningen av planeringen. Man har tänkt att de problem som hänför sig till vattenkvaliteten och avrinningsområdena i huvudsak ska lösas med hjälp av planering av vattenvården. Av de Natura-områden som utsetts till särskilda områden har 12 st. placerats i klassen mycket brådskande. På de områden som hänförts till denna klass borde planeringen av skötsel eller nyttjande

påbörjas inom 1-2 år. Åtta områden har klassificerats som brådskande objekt och där måste skötsel och nyttjande börja planeras inom fem år. Lika många objekt har enligt klassificeringen planeringsbehov och planeringen av dem borde påbörjas inom 10 år.

För de övriga objekten (5 st.) har de befintliga planerna ansetts räcka till. Objekten i Nyland presenteras bättre i Ojalas (2007) utredning.

De för stadsvattnen typiska förändringarna i hydrologi och vattenkvalitet beror i stor utsträckning på mänsklig verksamhet. Många stadsvatten får ta emot betydande mängder dagvatten från städer och tätorter och dessutom har fårornas samt dammar-nas hydromorfologiska struktur ofta förändrats betydligt. Stadsvattnens bevarande och förbättringen av vattenkvaliteten tryggas bäst genom markanvändningslösningar t.ex. i samband med planläggningen. Väsentliga åtgärder vore t.ex. att gör stads-vattnens struktur mångsidigare, att minska variationerna i vattenföringen samt att förbättra kvaliteten på det vatten som leds ut i stadsvattnen.

12.1.5

Nya projekt

Under vissa förutsättningar kan man avvika från målet att uppnå eller behålla god status på grund av ett nytt viktigt projekt som förändrar vattenförekomstens struktur eller hydrologiska status. Likaså kan man avvika från målet att behålla hög status på grund av andra viktiga projekt. Förutsättningarna är följande (vattenförvaltningsla-gen 23 §):

• Projektet är mycket viktigt ur allmänt intresse och den nytta det medför för den hållbara utvecklingen eller människors hälsa eller människors säkerhet är betydande.

• Alla till buds stående åtgärder för att förhindra olägenheter har vidtagits.

• Den nytta som eftersträvas kan inte uppnås på något annat tekniskt eller ekonomiskt skäligt sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön än genom förändring av vattenförekomsten.

I Nyland känner man inte till några nya betydande projekt vilkas genomförande skulle kräva att man avviker från miljömålen.

12.2

behov av att minska belastningen

Vid Nylands miljöcentral har belastningsberäkningar gjorts för 259 vattenförekom-ster. I 40 % av dessa vattenförekomster borde fosforbelastningen kunna minskas (97 st.). Minskningsbehovet är mycket stort, dvs. minst 30 %, i 54 vattenförekomster (21

% av alla vattenförekomster). I Nyland finns vattenförekomster som kräver stränga åtgärder särskilt utmed de största åarna (figur 12.2) Uppgifter om vattenförekomstens kvalitet vad gäller fosfor saknas för 37 vattenförekomster (14 %).

Belastningskalkylerna, som särskilt var fokuserade på fosfor, kompletterades med granskningar av kväve, halten av klorofyll a och den kalkylerade hydrauliska ytbe-lastningen. Behov av att minska kvävet förelåg i 47 vattenförekomster. Halten av klo-rofyll a, som indirekt beskiver mängden alger, borde fås ned i 67 vattenförekomster.

Den hydrauliska ytbelastningen ger den kalkylerade externa belastningen på sjön.

Minskningsbehov förelåg i 62 sjöar.

Minskningsbehovet är störst när det gäller belastningen från jordbrukets och gles-bygdens avloppsvatten. Punktbelastningens inverkan är måttlig i vissa vattenföre-komster. Särskilt i näringsrika sjöar är den inre belastningens andel betydande.

12.3

behov av att påverka de hydromorfologiska förändringsfaktorerna

I Nyland är ett centralt problem i anslutning till de hydromorfologiska faktorerna vandringshindren i våra vattenförekomster. Vandringshindren och andra åtgärder som vidtagits i vattenförekomsterna och som påverkat deras strukturella kvalitet syns i den ekologiska klassificeringen av vattendragen och sänker vattenförekomstens status i åar och sjöar och vid kusten.

Trots att ett mycket stort antal restaureringar redan har gjorts, är det återstående restaureringsbehovet stort. Restaureringsbehovet har utretts mera ingående i de utredningar om restaureringsbehovet som Nylands TE-central och Nylands miljö-central gjorde 2004–2005.

Figur 12.2. Behovet av att minska fosforbelastningen i vattendragen i Nyland.