• Ei tuloksia

Kostnaderna för åtgärderna

del 4. sammandrag

14 sammandrag av de åtgärder som berör yt- och grundvatten

14.2 Kostnaderna för åtgärderna

kost-naden för att genomföra och upprätthålla åtgärden under hela dess livscykel. Åtgär-dens livscykel är den tid under vilken åtgärden pågår och inverkar på belastningen eller vattendragets status. Vid beräkningen av de årliga investeringskostnaderna i tilläggsåtgärderna används en ränta på 5 %. Räntan baserar sig på den grundränta som finansministeriet fastställer årligen och som är 4,75 % 2008.

Sektor Nuvarande praxis Tilläggsåtgärder Sammanlagt

(1000€ / år) (1000€ / år) (1000€ / år)

Samhällen 219 000 650 220 000

Glesbebyggelse och semesterbosättning 39 000 90 39 000

Industri uppgifter saknas 0

Fiskodling 270 0

Torvutvinning 15 0 15

Jordbruk 27 000 1 25 000 52 000

Skogsbruk 320 540 860

Trafik 1 500 1 700 3 200

Marktäkt 230 48 280

Förorenade markområden uppgifter saknas 650 650

Restaurering, reglering och

byggande i vatten 32 1 800 1 900

Skyddsplaner för grundvatten 542 2 99 150

Grundvattenutredningar 31 3 240 270

Sammanlagt 287 000 31 000 318 000

Tabell 14.2. Uppskattning av årskostnaderna för vattenskyddsåtgärder (summan av annuiteten av driftskostnaderna och investeringarna) fördelade på åtgärder enligt nuvarande praxis och tilläggs-åtgärder (Systemet för hantering av miljödata Hertta, 18.11.2009).

1 Jordbrukets miljöbasstöd, tilläggsstöd och specialstöd i anslutning till vattenskyddet 2007.

2 SYKEs uppskattning för hela landet. Baserar sig på den riksomfattande uppskattningen enligt antalet skyddsplaner som utarbetas varje år.

3 Uppskattning av de anslag som jord- och skogsbruksministeriet riktat till grundvattenutredningar.

14.3

åtgärdernas konsekvenser för vattnens status

I en stor del av sjöarna i Nyland kommer god status enligt uppskattning att uppnås med de föreslagna åtgärderna före 2015. God status uppnås dock inte enligt denna tidtabell i Finska vikens kustvatten, och inte i en stor del av åarna i området. I dessa vatten kommer tidtabellen att fördröjas och för dem kommer senare att planeras effektivare åtgärder. God kemisk status hos grundvattnet kan med de föreslagna åtgärderna tryggas i endast en del av grundvattenförekomsterna. Uppnåendet av målen behandlas mera ingående i kapitel 14.5.

14.4

åtgärdernas övriga konsekvenser

När åtgärdsprogrammet gjorts upp har man också bedöma andra konsekvenser av de planerade åtgärderna som gäller yt- och grundvatten. Konsekvenserna presenteras i tabellerna 14.4.1. och 14.4.2. De föreslagna åtgärdernas konsekvenser för de centrala användningssyftena för vattnen bedömdes regionalt tillsammans med samarbets-gruppen. Konsekvenserna för en viss användningsform varierar stort beroende på skillnaderna i regionala förhållanden och verksamhetens omfattning. Konsekven-serna av åtgärderna ansågs rätt enhälligt vara positiva med tanke på vattnens olika användningsformer. Endast konsekvenserna för vattenkraftproduktionen ansågs vara lätt negativa. Konsekvenserna av åtgärdsprogrammet om det genomförs jämfört med om det inte genomföras granskas mera ingående i det sista kapitlet 14 ”Miljörapport”

i förvaltningsplanen för Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde.

Granskning av åtgärdskombinationerna med tanke på klimatförändringen samt minskade av riskerna för översvämningar och torka

Vid valet av åtgärder strävar man efter att de ska såväl förbättra vattnens status som främja anpassningen till klimatförändringen. Detta förutsätter bl.a. att vattnen gran-skas som helheter när åtgärderna planeras och att åtgärderna hydrologiskt dimensio-neras så att de, om möjligt, fördröjer vattentransporten i avrinningsområdet.

Med avseende på klimatförändringen har åtgärderna indelats i tre grupper:

• Nyttan med åtgärderna framhävs i och med klimatförändringen,

• Åtgärden är neutral med avseende på klimatförändringen och

• Åtgärden kan försämra anpassningen till klimatförändringen Vattenförsörjning

Översvämnings-skydd och torrläggning

Rekreation

Natur-skydd

Vattenkraft-produktion Fiske

++ + ++ + - ++

Tabell 14.4.1. De föreslagna åtgärdernas konsekvenser för vattnens olika användningsformer (+++/++/+/0 /- /--/--- ).

Arbete och

utkomst Hälsa Samhällsstruktur Boendemiljö

och trivsel Landskap

+ + 0 ++ +

Tabell 14.4.2. Övriga konsekvenser av de föreslagna åtgärderna. (+++/++/+/0 /- /-- /--- ).

Av de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet bedöms största delen vara neu-trala med avseende på klimatförändringen och bara en del har bedömts dämpa inverkan av klimatförändringen. De kan minska översvämningsrisken på områden som är kända för att vara utsatta för översvämningar eller översvämningsriskobjekt.

Att utveckla regleringarna är en vattenvårdsplaneringsåtgärd samt den mest cen-trala översvämningsskyddsåtgärden. Vid bedömningen av behovet av att utveckla regleringarna måste man samordna målen för såväl vattenvårdsplaneringen som hanteringen av översvämningsrisker.

14.5

uppnående av målen

Miljömålet för vattenvården är att försämringen av vattnens status stoppas och att åtminstone god status uppnås före 2015. Statusen hos konstgjorda vattenförekomster och kraftigt modifierade vattenförekomster sätts i relation till den maximala poten-tialen. På särskilda områden beaktas de miljömål som följer av speciallagstiftning.

Mindre krävande miljömål används inte i planeringen av vattenvården. I Nyland finns det inte heller några sådana betydande nya projekt som skulle ge anledning att avvika från statusmålen.

I Nyland finns det emellertid rikligt med vattenförekomster där god status inte kan uppnås före 2015. Det är möjligt att förlänga tidtabellen med 6 eller 12 år, om de nödvändiga åtgärderna inte är tekniskt genomförbara eller det vore orimligt dyrt eller omöjligt på grund av naturförhållandena att förbättra statusen inom utsatt tid.

I figur och tabell 14.5 presenteras uppnåendet av statusmålen för ytvatten.

Huruvida de föreslagna åtgärderna är tillräckliga följs med hjälp av övervak-ningsprogrammet. Utgående från övervakningsinformationen kommer man under följande planeringscykler för vattenvården att granska och överväga nödvändiga nya åtgärder eller vid behov effektivisering av de åtgärder som föreslagits nu.

I det följande presenteras de centrala grunderna för en förlängning av tidtabellerna för ytvattnens del. De nuvarande finansieringssystemens otillräcklighet är inte i sig en orsak att förlänga tidtabellen.

Ytvatten

• Stor näringsbelastning. De kända metoderna för att minska belastningen räcker inte till för att minska stor näringsbelastning i alla områden. En effek-tivare minskning av belastningen förutsätter att nya styrmedel och metoder utvecklas.

• Betydande och omfattande hydromorfologiska modifieringar i vattenfö-rekomsten. Den grundliga planering på projektnivå som byggande i eller restaurering av vatten kräver samt tillståndsprocessen och finansieringen av projekten tar flera år i anspråk, så vattnens ekologiska status hinner inte förbättras tillräckligt före 2015.

• Stor inre belastning. Trots att den yttre belastningen från avrinningsområdet skulle fås ner på eftersträvad nivå, förblir den inre belastningen i många sjöar och kustvatten hög i åratal.

• Tidsfördröjning. Även om man skulle hinna vidta åtgärderna enligt tidta-bellen, syns deras inverkan särskilt i stora vatten först efter en lång tid. Fö-rändringar på ekosystemnivå är långsamma.

Uppnående av målen för grundvatten

För riskgrundvattenområden och utredningsobjekt i Nyland har föreslagits åtgärder för att god status ska kunna upprätthållas. För 16 grundvattenområden med dålig kemisk status har tilläggsåtgärder föreslagits för att god status ska uppnås före 2015.

På fem grundvattenområden är det tekniskt orimligt att rena vattnet från klorider, lösningsmedel eller bekämpningsmedel på grund av oöverkomligt svåra grund-vattenförhållanden och för deras del har det föreslagits att statusmålet senareläggs till 2027. Den förlängda tiden för uppnående av god status har inte motiverats med höga kostnader för restaurering av grundvattnet.

Sjöar (km²) Åar och

älvar (km) Kustvatten (km²) Målstatusen har nåtts eller säkrats med

åtgärder enligt nuvarande praxis 81 82

Målstatusen nås eller säkras före 2015 med

åtgärder enligt nuvarande praxis 3 227

Målstatusen nås eller säkras med

tilläggsåtgärder före 2015 199 122

Målstatusen nås med tilläggåtgärder före 2021 54 752

Målstatusen nås med tilläggsåtgärder före 2027 20 156 4 385 Taulukko 14.5. Pintavesien tilatavoitteiden saavuttaminen Uudenmaan alueella.

Figur 14.5. Uppnående av statusmålen för ytvatten i Nyland.