del 2. grundvatten
7 verksamhet som äventyrar och förändrar grundvattnet samt
7.2 Bosättning och markanvändning
Nyland är det mest tätbebyggda området i vårt land. Detta syns också genom att bosättningen spritt sig till grundvattenområdena: av de granskade 313 grundvatten-områdena är 216 sådana där det finns bosättning på över 5 % av grundvattenområ-dets areal. Tätortsbebyggelse eller tät bebyggelse dominerar med några undantag på grundvattenområdena i huvudstadsregionens städer Helsingfors, Esbo och Vanda.
Kommunernas centralorter är vanligtvis placerade på grundvattenområdena, så många som 19 centralorter ligger helt och hållet eller till största delen på grundvatten-områden. Det städer eller tätorter med störst invånarantal utanför huvudstadsregio-nen som ligger på grundvattenområden är Borgå, Hyvinge, Träskända, Lojo, Hyrylä, Nummela, Mäntsälä, Ekenäs, Karis, Hangö och Lovisa.
Att avloppsvatten hamnar i grundvattnet är den vanligaste risken för förorening av grundvattnet som förorsakas av bosättning. Grundvattnets kvalitet kan försämras av fastigheternas avloppsbrunnar och infiltrationsanläggningar. Också avloppsnät i dåligt skick eller total avsaknad av avlopp medför risker. Utanför tätorterna saknas i allmänhet avloppsnät och det vanligaste sätt att behandla avloppsvatten är då fortfa-rande att leda det via slambrunnar till marken eller ett dike. I Nyland står drygt 100 000 invånare utanför vattentjänstverkens vattenlednings- och avloppsnät.
En grundvattenrisk som hänför sig till bosättningen är också de uppskattningsvis tiotusentals gamla eldningsoljecisterner, i huvudsak från 1960- och 70-talen, som finns på bostadsfastigheter på viktiga grundvattenområden. Exempelvis på Hyvinge grundvattenområde känner man till över 3 000 olika typer av oljecisterner, på Lojoå-sens grundvattenområde nästan 2 000, på Hangö grundvattenområde över 400 och på Nummelanharju grundvattenområde drygt 300.
Tätortsbosättning (Tätortsbosättningsområdet > 5 % av grundvattenområdets areal)
Kommun
Grundvatten-område
Grundvatten-områdets areal, ha Bosättning,
ha Bosättning, %
Träskända Träskända 48 16,75 34,6
Helsingfors Nordsjö 294 89,50 30,4
Vanda Björkby 102 15,50 15,2
Helsingfors Botby 14,81 9,1
Helsingfors Sandhamn 113 7,88 7,0
Ekenäs Björknäs 33,00 6,2
Tusby Hyrylä B 2,56 5,6
Hyvinge Hyvinge 157,44 5,4
Esbo Metsämaa 81 4,19 5,2
Helsingfors Tattarmossen 126 6,30 5,0
Glesbebyggelse (Bosättningen > 30 % av grundvattenområdets areal)
Kommun
Grundvatten-område
Grundvatten-områdets areal, ha Bosättning,
ha Bosättning, %
Lovisa Kvarnåsen 114 54,69 48,2
Esbo Kuusikoti 27 12,25 45,4
Lappträsk Antasbacken 17 7,50 44,3
Karis Karis B 366 158,94 43,5
Kyrkslätt Veikkola 117 49,38 42,3
Strömfors Abborrfors 42 16,88 40,4
Karis Karis A 121 48,50 40,1
Vanda Björkby 102 40,75 39,9
Borgå Borgå A 160 63,44 39,7
Kyrkslätt Veikkola II 55 20,69 37,9
Kyrkslätt Långvik 24 8,81 37,1
Esbo Metsämaa 81 29,63 36,7
Nurmijärvi Kassakumpu 114 41,75 36,6
Lappträsk Lappträsk 145 52,38 36,3
Tusby Hyrylä B 46 16,56 35,9
Sibbo Kotimäki 12 4,50 35,5
Strömfors Kungsböle B 38 13,38 35,1
Ekenäs Kyrkmalmen 161 56,00 34,8
Lojo Mäntylä 28 9,69 34,2
Esbo Kolmiranta 38 12,06 31,3
Vanda Sjöskog 69 21,50 31,1
Kyrkslätt Lappböle 186 56,44 30,3
Tabell 7.2. Bosättning på grundvattenområden i Nyland (uppgifter Corine-materialet, 5/2008).
Grundvattenproblem i anslutning till bosättningen förorsakas också av avstjälp-ningsplatser, fritidsområden och begravningsplatser samt av att det område där grundvatten bildas krymper till följd av byggande, beläggning och avledning av dagvatten. Från avstjälpningsplatserna kommer perkolationsvatten som infiltrerats genom avfallet och marken under det och som kan innehålla högre halter av olika föroreningar än vanligt avloppsvatten. Perkolations- och dagvatten kan t.ex. höja grundvattnets elektriska ledningsförmåga, dess totala halt av organiskt kol samt kväve- och kloridhalten. Fritidsområden som eventuellt äventyrar grundvattnet är t.ex. motorsport- och skjutbanor samt golfbanor och idrottsplatser, om verksamheten på dem är förenad med användning och upplagring av t.ex. bränsle, bekämpnings-medel och gödselbekämpnings-medel. På grundvattenområdena i Nyland finns ungefär 35 begrav-ningsplatser, 12 gamla avstjälpningsplatser och tre golfbanor.
7.2.1
Åtgärder enligt nuvarande praxis
Enligt lagen om vattentjänster (9.2.2001/119) godkänner kommunen verksamhetsom-rådet för ett vattentjänstverk inom sitt område. Verksamhetsområdena ska omfatta de områden där det är nödvändigt att ansluta fastigheterna till vattentjänstverkets vatten-ledning eller avlopp på grund av storleken eller beskaffenheten av bosättningen eller av närings- och fritidsverksamhet som beträffande vattentjänster kan jämställas med bosättning. En fastighet som är belägen inom ett verksamhetsområde ska enligt lagen om vattentjänster anslutas till vattentjänstverkets vattenledning och avlopp. Man för-söker få tätbebyggelse på grundvattenområden att omfattas av verksamhetsområdena, så att den tätbebyggelse på grundvattenområden som saknar avlopp minskar.
Vid avledningen av avloppsvatten beaktas grundvattenområden, särskilt vattentäk-ter och deras verkningsområden. Nya överföringsledningar placeras i mån av möjlighet utanför grundvattenområden. Också avloppsvattenpumpverk försöker man placera utanför grundvattenområden och om detta inte är tekniskt möjligt utrustas pump-verken med skyddsbassänger. De gamla avloppsnätens skick kontrolleras bl.a. med hjälp av videofilmning av näten och de delar av näten som är i dåligt skick iståndsätts.
Behovet av kontroller av avloppsnätens skick och iståndsättningar är betydligt större än vad som görs för närvarande.
Förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vatten-verkens avloppsnät (542/2003) skärpte kraven på behandling av avloppsvatten i gles-bygdsområden. I glesbygdsområden, inklusive semesterbosättning, ska behandlingen av avloppsvatten före 2014 skötas med reningsmetoder som uppfyller kraven i lagstift-ningen så att behandlingen inte medför risk för att grundvattnet förorenas. På grund-vattenområden tillåts inte att avloppsvatten infiltreras i marken eller avleds till öppna diken. Behovet av att behandla avloppsvatten från glesbygdsområden på grundvatten och hur behandlingen kunde effektiviseras bedöms utgående från uppgjorda planer.
Kommunerna fastställer behandlingskraven för avloppsvatten på grundvattenområden genom miljöskydds- och byggbestämmelser. Strävan är att förhindra de risker som utsläppen av avloppsvatten medför för den hygieniska statusen hos grundvatten som används som hushållsvatten. I exceptionella situationer vidtas åtgärder för att behandla eventuellt förorenat grundvatten.
Cisternerna till nya hus med oljeeldning på grundvattenområden placeras numera ovan jord inomhus och risken för förorening av grundvattnet minimeras med tekniska skyddskonstruktioner. För underjordiska cisterner som redan är belägna på grund-vattenområden finns besiktningsrutiner som det bestäms om i handels- och industrimi-nisteriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (30.3.1983/344).
Enligt beslutet ska en underjordisk cistern på ett grundvattenområde första gången underkastas periodisk besiktning innan 10 år förflutit från dess ibruktagande. På basis
av besiktningen indelas cisternerna i fyra klasser enligt deras skick. Beroende på skicket sker följande besiktning inom 2-10 år. Cisterner som vid besiktningen konstaterats vara i dåligt skick ska tas ur bruk antingen omedelbart eller inom sex månader efter besiktningen. Oljecisternens ägare eller innehavare ansvarar för att besiktningen blir gjord. Besiktningen ska utföras av ett företag som är specialiserat på uppgiften. Det finns ett stort antal sådana företag i Finland. Brand- och räddningsmyndigheterna ska övervaka att cisternägare låter besiktiga sina cisterner regelbundet.
Beslut om skyddsområden kring vattentäkter ska beaktas när bosättning och verk-samhet i anslutning till den placeras. Besluten om skyddsområden innehåller bestäm-melser som utfärdats med stöd av vattenlagen och som gäller den verksamhet som placeras på skyddsområdet.
I Nyland är gränserna för grundvattenområden utmärkta på landskaps-, gene-ral-, detalj- och strandplaner och det har utfärdats planbestämmelser om skydd av grundvattenområden. Genom bestämmelserna om grundvattenskydd har i synnerhet i general- och detaljplanerna i allmänhet förbjudits upplagring av kemikalier eller avfall som är skadliga för grundvattnet och placering av olje- och kemikaliecisterner under jorden, dessutom har det getts anvisningar om grundvattenskydd som gäller hur cisternerna ska skyddas i händelse av läckage samt åtgärder i samband med byggande, dikning och grävning. Skydd av grundvattnet började beaktas i enlighet med nuvarande praxis 1996. När markanvändningen planeras i dag placeras inte längre nya anläggningar eller ny verksamhet som är skadlig för grundvattnet på grundvattenområden.
I gamla planer har praxisen varierat när det gällt att märka ut grundvattenområ-den och utfärda skyddsbestämmelser, och på grundvattenområgrundvattenområ-den kan gälla gamla fastställda planer där skadlig verksamhet har angetts på grundvattenområden utan skyddsbestämmelser. Det exakta antalet dylika föråldrade planer är inte känt. Det är besvärligt att uppdatera de föråldrade planernas markanvändningsplaner i fråga om grundvattenskyddet och det kan medföra ersättningsskyldighet för kommunen.
Grundvattenområdenas särställning beaktas i planläggningen och nya tätortsområ-den placeras endast i undantagsfall på grundvattenområtätortsområ-den. Tillräckliga grundvatten-utredningar ska utvisa att de planerade områdena inte medför någon risk för grund-vattnet. Nya arbetsplats- och bostadsområden placeras på grundvattenområden endast så att en tillräckligt vidsträckt del av grundvattenområdet förblir i naturtillstånd.
De olägenheter som byggande medför för grundvattnet minskas genom sakkunnig planering och tillräckliga undersökningar av marken och berggrunden samt utred-ningar om grundvattenförhållandena som läggs till grund för styrningen av det egent-liga byggandet och de grundvattenskydd som byggandet samt den slutegent-liga verksam-heten kräver. När markanvändningen planeras placeras inte nya avstjälpningsplatser, begravningsplatser, motorbanor, skjutbanor eller golfbanor på grundvattenområden av klass I och II. En del av de gamla aktörerna på grundvattenområden har utrett vilka konsekvenser verksamheten har för grundvattnet, utarbetat saneringsplaner för marken och grundvattnet, vid behov skyddsplaner för grundvattnet samt över-vakningsprogram för grundvattenkvaliteten.
7.2.2
Tilläggsåtgärder
På grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen och lämpliga för vattenförsörjning bör områden med tätbebyggelse i närheten av vattenverkens verk-samhetsområden anslutas till verksamhetsområdet. Avlopp ordnas i tätbebyggda glesbygdsområden och avloppsvattnet avleds till ställen utanför grundvattenområ-dena. Avloppens skick börjar besiktigas regelbundet på grundvattenområden och iståndsättningarna av gamla avlopp på grundvattenområden effektiviseras kraftigt.
Oljecisterner som är belägna på grundvattenområden kartläggs och registren över oljecisterner ajourförs eller förnyas. Kommunens brand- och räddningsmyndighet samt miljömyndighet informerar effektivt om att de gällande bestämmelserna för-pliktar till periodiska besiktningar av underjordiska oljecisterner. Fastighetsägarna kontrollerar skicket hos sina oljecisterner regelbundet och tar ur bruk cisterner som är i dåligt skick.
För planläggningen av grundvattenområden och för planbestämmelserna behövs det preciserande utredningar om grundvattenförhållandena. Undersökningar av grund-vattnet bör göras i samband med planläggningen. Grundvattenutredningar och skydds-planer för grundvattenområden bör göras i betydligt större utsträckning än nu.