VERKSAMHET I UTLANDET Utställningar
Zagreb 4.6.^—5.7.: Utställningen ägde rum i museet Muzej za umetnost i obrt och den öppnades av tf chargé d’affaires Eva Christina Mäkeläinen
Publiciteten i Zagreb-tidningarna var överlag positiv och berömmande. Utställ
ningen sågs som ett gott exempel på vad som i dag är världsbäst på form
givningens område. Här några klipp ur tidningskritiken:
Kritikern vid tidningen O k o, Zagreb, betecknar utställningen som en kultur
händelse i Jugoslavien:
— »Vi anser att utställningen når sitt mål om blott besökarna förstår, att formgivningens syfte är ett föremål som inte endast betingar ett måttligt pris
utan också är lyckat som en ergonomisk lösning.» 58
Liknande tongångar upprepas i V e c e r n i j list, Zagreb:
— »Finländsk formgivning har sitt största värde i att den skapat sig en egen profil och producerat föremål som gjort den känd över hela världen.»
— »Detta kan ses överallt som en strävan att — utöver föremålets praktiska egenskaper — finna också en estetisk lösning, vilket finländarna lyckas med på ett utomordentligt sätt.»
och V j e s n i k, Zagreb:
— »Om än finländsk design i huvudsak uttrycker sig universellt, förenar den i sina former det specifikt folkliga från århundraden tillbaka, vilket ger dessa produkter karaktär av den regionala kulturen.»
— »Utställningen av modern finländsk formgivning bör ses som en auktoritativ informationskälla om världens industriella formgivning.»
— »Under sin glansperiod — vilket vi kunde kalla åren 1950—60 — har den moderna finländska formgivningen genom sina internationella prestationer lyckats ge ökad betydelse åt formgivarens roll.»
— »Finländska föremål skapade av utmärkta formgivare har blivit uppskattade produkter på den internationella marknaden.»
Sammalagt skrev tidningarna omkring 1500 spaltmillimeter om utställningen Bukarest 26.8. — 23.9. Utställningen hölls I Sala de expozitii de la Teatrul National och den öppnades av minister Teuvo Varjas och Rumäniens andre kulturminister Dumitri Ghiske.
Lyon 15.10. —15.11.: Denna smyckesutställning hölls i Musée des Beaux Arts, I vernissagen deltog c. 250 gäster, bland dem vicemären I staden Lyon och kulturchefen Proton de la Chapelle, ordföranden för Konstens vänner i Lyon, baron Chaurand, kommunalfullmäktige Feuga och ordföranden för föreningen France-Finlande, R. Becker samt kulturattaché Lorenz von Numers. Utställnin
gen arrangerades av Utrikesministeriet och för planeringen svarade konstnär Börje Rajalin.
Dar-es-Salaam 31.10. — 9.11.: Inom ramen för det officiella kulturutbytet beträdde Finland för första gången Afrikas jord. Samtidigt var det premiär för finländsk konstindustri i Afrika. Finlandsveckan I Tanzanias huvudstad hade planerats av mag. Ritva-Liisa Elomaa vid Utrikesministeriets pressbyrå. I sam
band med Finlandsveckan arrangerades en foto- och konstindustriutställning i nationalmuseet i Dar-es-Salaam. Utställningen var sammanställd av kostnär Börje Rajalin. Finländsk design representerades av möbler, textiler, träleksa
ker samt glas-, emalj- och stålföremål. Tyngdpunkten låg helt på bruksföremål.
Utställningen besöktes under veckan av närmare 10 000 personer.
Samnordisk verksamhet Utställningar
Utställningen »Scandinavian Design», som under 1974 presenterades i Jeru
salem och Warszawa flyttades under 1975 till Sopot och Wroclaw. Utställ- ningshelheten hade koordinerats av Svenska Slöjdföreningen. Det ändamåls
enliga och betydelsefulla i Finlands deltagande i denhär utställningen defini
erade ambassadör Jussi Montonen, Warszawa, i ett uttalande för Utrikesmi
nisteriet, där han bl.a. konstaterade följande:
»Jag fick det intrycket att publiken väl uppfattade egenvärdet av Finlands an- utställningen genom att föremålens nationalitet punkt för punkt hade utmärkts relativt klart och entydigt. I mån av möjlighet hade föremålen inom de olika grupperna också placerats nationsvis. — Undertecknad fick på basen av denna utställning det intrycket att det ur finländsk synpunkt (då det även i övrigt är till fördel) är ändramålsenligt att delta i dylika samnordiska design
utställningar.
del
59
Sopot 8.1. — 2.2.: Utställningen ägde rum i utställningshallen Biuro Wystaw Artystycznych. Till utställningens hederskommitté hörde Nordens ambassa
dörer i Polen och Polens ambassadörer i de nordiska länderna. Organisations
kommittén bestod av ledarna för de nordiska konstindustriföreningarna, som kommissarie fungerade jur.kand. Ulla Tarras-Wahlberg Bøe, Oslo. Polens radio sände tre program om utställningen och televisionen två. Vidare skrev sju tidningar om utställningen, som lockade 15.623 besökare. I utställningen deltog följande producenter och konstnärer: Aarikka-Koru: Jorma Vennola, Pekka Korpijaakko, Matti Niemi, Juhani Laurila; Oy Artek Ab: Alvar Aalto, Bengt af Schuitén; A. Ahlström Oy Iittala Glasbruk: Alvar Aalto, Timo Sarpaneva, Tapio Wirkkala; Décembre Oy: Taisto Kuha, Ristomatti Ratia; Oy Fiskars Ab:
Olof Bäckström, Bertel Gardberg; Oy Hackmann Ab; Haimi Oy: Yrjö Kukka- puro; Oy Iskun Tehtaat: Saara Sappinen; Oy Juho Jussila; Lepokaluste Oy:
Jaakko Halko; Marimekko Oy: Maija Isola, Katsuji Wahisaka; Studio Nurmes
niemi: Vuokko Eskolin-Nurmesniemi; Opa Oy: Timo Sarpaneva; Reino Rou- tamo: Perttu Mentula; Suunto Oy; Oy Suomen Autoteollisuus Ab: Antti Silta- vuori; Oy Scantera Ltd: Carita Gummerus; Oy Tampella Ab: Dora Jung; Tres
ton Oy: Ristomatti Ratia; Upo Oy: Matias Ingman; Oy Valmet Ab: Henrik Wahlfors & Co.; Voimaradio Oy: Yrjö Turkka och Tapio Köyhkä; Wallac Oy:
Juhani Salovaara; Oy Wärtsilä Ab Arabia: Göran Bäck, Kaj Franck, Ulla Pro
copé, Peter Winquist; Oy Wärtsilä Ab Notsjö Glas: Kaj Franck; Oy Wärtsilä Ab Helsingfors fabriken: Antti Nurmesniemi.
Vidare ställde följande konstnärer ut bruksgrafik: Tapani Artomaa, Pirkko Lau- samo-Laine, Martti Mykkänen, Osmo Pasanen, Erkki Ruuhinen, Eero Syvänoja, Heikki Toivola, Reino Uusitalo, Kyösti Varis, Jukka Veistola.
Wroclaw 15.2. — 9.3.: Utställningen ägde rum i samband med Sveriges kul
turdagar. Platsen var Museum Architektury. Utställningen öppnades av Sveri
ges ecklesiastikminister Bertil Zachrisson, närvarande var också direktör Per Axel Hildeman, Svenska Institutet, Stockholm. Sexton polska tidningar upp
märksammade utställningen, bland dem arbetartidningen »Gazeta Robot- nicza». Tidningen berättar om att konstindustriföreningar grundades i Sverige år 1845, i Finland år 1875 och i Norge år 1918. Tidningen konstaterar, att dessa föreningar under årens lopp utvecklats till »konstindustristationer», som leder konstrindustrins utveckling och påverkar branschens marknader. Trots att föreningarna fungerar i tiden och är med om att pröva nytt, glömmer de inte bort traditionerna. Tidningen lovordar särskilt de nordiska konstindustripro
dukternas funktionalitet vid sidan av deras estetiska kvaliteter.
München 15.3. — 23.3., » Exemple 75»: I samband med den 27. internationella handarbetsmässan i München arrangerades för sjätte gången konstindustriut
ställningen Exempla. De nordiska länderna deltog med en gemensam avdel
ning. För den svarade Dansk Kunsthandvaerk og Industriel Design, Köpen
hamn, Landsforbundet Norsk Brukskunst, Oslo, Suomen Taideteollisuusyhdistys
— Konstflitföreningen i Finland, Helsingfors och Svenska Slöjdföreningen, Stockholm. Utställningskommissarie och planerare var arkitekten pol.dr. Tapio Periäinen. VD H. O. Gummerus var medlem i den internationella juryn. Allmänt tema för utställningen var »Entfaltung im Spiel, Der Mensch und seine Sinne».
Den nordiska avdelningens tema var »Allseitige Entwicklung der Persön
lichkeit», karakteriserat i följande sammandrag:
»I barnets skapande verksamhet är det fråga om att förlösa människans and
liga energi. Orsaken är enkel: hos barn utvecklas de mänskliga egenskaperna, färdigheterna och resurserna. De utvecklas så långt omgivningen det medger.
Därför är barndomen människans viktigaste och svåraste period såväl ur samhällelig som ur personlig synvinkel.
Utvecklingen av människans skapande förmåga är en av många olika utveck- iingssektorer. De första levnadsåren är för dem alla av största vikt. Det har konstaterats att både uppfostran och skolning lätt hämmar utvecklingen just
av den skapande förmågan. I visst mått har nära nog alla småbarn skapande 60
förmåga, men hos vuxna finns den kvar endast hos en bråkdel, hos några procent.
En vägande förklaring till dethär fenomenet är de alltför färdiga modeller som barnet får av omgivningen, föräldrarna och lärarna. Enligt undersökningar utvecklar endast omkring en femtedel av alla leksaker på marknaden den ska
pande förmågan. Mindre än 2 procent av leksakerna utvecklar slutlednings
förmågan. Största delen utvecklar nästan enbart den fysiska rörelseförmågan och finmotoriken eller fingerfärdigheten.
Det kan konstateras att de leksaker som står till buds på marknaden vanligen är alltför färdiga. De ger inte barnet frihet till spontan skapande verksamhet.
De ger ofta barnet endast två alternativ: a) att leka så som leksakens vuxna planerare har tänkt sig och b) att söndra leksaken.
Samtidigt som de leksaker som står till buds vanligen är planerade av vuxna, vädjar de vanligen avsiktligt till vuxen smak och till vuxna uppfattningar om barnens lek. Dessa uppfattningar går därtill ofta tillbaka till den vuxnas egen barndom, vilket för sin del fördröjer accepterandet av ny kunskap och nya metoder I fråga om leksaker.
Målet för Finlands, Danmarks, Norges och Sveriges gemensamma avdelning är att presentera sådana nordiska lekredskap, som Inte är färdiga och slutliga, utan som barnen kan komplettera och bearbeta efter egen lust och förmåga.
De erbjuder barnen möjligheter dels till spontan skapande verksamhet, dels till Inlärning av materialhantering och arbetssätt. Samtidigt är lekredskapen Industriella produkter.
I Norden omfattar man allt allmännare den uppfattningen att de leksaker som bäst utvecklar den skapande förmågan är halvfabrikat och hobbymaterial, av vilka barnen själva kan färdigställa de redskap de behöver för sina lekar.
Halvfabrikaten — som denna avdelning ger några nordiska exempel på — är sådana lekredskap på vilka de tekniskt svåraste, tyngsta och för barn övermäktiga arbetsskedena gjorts I fabrik med hjälp av maskiner, medan den slutliga formen och bearbetningen lämnats åt barnet att själv fullfölja.
Inom avdelningen ges barnen möjligheter till skapande verksamhet med för ändamålet avsedda leksaker och halvfabrikat.»
Finlands andel av utställningens glasföremål var sammanställd av produkter från följande företag: Aarikka-Koru, Bunukka, Oy Juho Jussila, T:mi Reino Routamo.
Kostnaderna för den utländska verksamheten var under året 279.036 mark.
Planer för utställningar och verksamhet i utlandet
Leningrads etnografiska museum har anhållit om en utställning av finländsk konstindustri. Som kommissarie för utställningen fungerar VD H. O. Gummerus och som utställningsarkitekt inredningsarkitekten Antti Nurmesniemi.
VD H. O. Gummerus har Inbjudits att föreläsa i Kuala Lumpur, Malaysia, samt I Basel och Lausanne på initiativ av Handelsvereinigung Finnland Schweiz.
Goldsmiths' Hall har inbjudit VD H. O. Gummerus att föreläsa I samband med en konstindustriutställning i museet.
Amt für Industrielle Formgestaltung, DDR, har Inbjudit arkitekten pol.dr. Tapio Periäinen att bekanta sig med den östtyska konstindustrin.
Planer för samnordiska utställningar och samnordisk verksamhet
Underhandlingar pågår om en samnordisk konstindustriutställning i samband med Oslo Kunstindustrimuseums 100-årsjubileum.
61
Arizona Museum of Art, Tucson, har utfärdat en inbjudan angående en sam
nordisk utställning.
Goldsmiths’ Hall, London, har utfärdat en inbjudan angående en samnordisk konstindustriutställning.
Norden deltar inte i den konstindustriutställning som arrangeras i samband med den internationella handarbetsmässan Exempla 76, München. H. O.
Gummerus är medlem i utställningens internationella jury.
PR FÖR KONSTINDUSTRIN
Tidningarnas annonsbyrå har under året till föreningen levererat 1265 in
hemska tidningsartiklar om konstindustri. Föreningens pressmeddelanden har förmedlats av FNB eller levererats direkt till tidningar. Föreningen har assis
terat representanter för utlandspressen genom att arrangera journalistbesök, ombesörja program och guidning på konstindustrins område för journalister på besök i vårt land. VD H. O. Gummerus tillhör redaktionsrådet för Finlands Utrikeshandelsförbunds tidning Designed in Finland och Handels- och industri
ministeriets turistråds och Utrikesministeriets press- och kulturbyrås tidning Look at Finland. Genom att uppgöra reseprogram, ordna studiebesök och ge ut informationsmaterial har föreningen betjänat följande journalister och repre
sentanter för konstindustrin:
Mr. Raoul ßaudish, Sydney; Mme Bousoglow — Le Monde, Paris; Mr. lan M. Byers, London; Mme Annette Grailer, Wien; Miss Höglund och Miss Eileen Harakal — Smithsonian Institution, Washington; Mr. Richard W. Jones — American Society of Interior Designers, New York; Mrs. Barbara Kuehn, Chicago; Konstfackskolan, Stockholm; Mr. Luz och Mr. Pohjanpalo, Bogota;
Sig. Lio Mangano, Milano; Mr. och Mrs. Jeffrey Mitchell — Museum of Art, Arizona; Mr. Martin Price, New York; Mr. Umar Roostal, South Africa; Statens Håndverks- og Kunstindustriskole, Oslo; Mr. Michael Stavy, Chicago; Mme Claudine Tardiz, Paris; Mr. Torbert, Minneapolis; Mr. Fr. Wildhagen, Oslo.
100-årsjubileets gäster och journalister — se 100-årsjubileet.