Stöd till trafiken och köp av tjänster 63. Köp och utvecklande av

ansla-gen att många viktiga projekt , som gcm-vägar och korsningar som förbättrar trafiksäkerheten och markanvändningen, måste skjutas på framti-den.

Vi socialdemokrater vill också stödja den fin-ländska varvsindustrin och finfin-ländska isbrytare.

Vi föreslår

att mom. 31.10.20 ökas med 85 000 000 euro för bastrafikledshållning och att 25 000 000 av anslaget disponeras för upphandling av isbrytarmateriel.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

hjälp av det. Det gäller att bevaka vilket genom-slag kortet får och därefter besluta om det even-tuellt ska fortsätta eller inte. Staten och kommu-nerna måste axla sitt ansvar för att lindra ung-domsarbetslösheten genom att anställa unga, också unga som redan fyllt 25 år.

Anslagstillskottet ska också disponeras för att aktivera långtidsarbetslösa — till arbetskraftsut-bildning och stödsysselsättning. Med anslaget i budgeten kan antalet stödsysselsatta hållas på ungefär samma nivå som 2010, medan hela 3 000 personer mindre skulle få tillgång till arbets-kraftsutbildning. Över 40 procent av de långtids-arbetslösa har bara grundläggande utbildning men de utgör bara 6 procent av dem som går på arbetskraftsutbildning.

Vi måste också se till företagens villkor och konkurrenskraft, så att industri och arbetstillfäl-len inte söker sig bort. Tillgången på energi till ett skäligt pris måste säkras genom justeringar i energiskattepropositionen. En arbetsgrupp för varvsindustrin har föreslagit särskilda insatser i Egentliga Finland.

För de framtida tillväxtutsikterna är det vik-tigt att våra företag, forskningsinstitut och uni-versitet kan producera bra och fungerande inno-vationer. Innovationssystemet är för tillfället splittrat och ineffektivt. Vad vi fortsatt behöver är en stark privat och offentlig satsning och en bättre disponering av medlen.

Det måste effektivare bidrag till för orter med plötsliga omstruktureringar. Bidragen till före-tag och andra aktörer måste vara så utformade att de tillåter snabba och effektiva ingrepp vid om-struktureringar. Krisen i vår skogsindustri har djupnat under den här valperioden. För att däm-pa de negativa effekterna bör EU-stöd i fortsätt-ningen kunna ges ut för att hjälpa upp skogsin-dustrin.

I anslagen till arbets- och näringsministeriet och statsandelarna från finansministeriet och un-dervisnings- och kulturministeriet måste ett sär-skilt anslag avsättas för att stödja orter med plötsliga omstruktureringar längre fram. Vidare

måste arbets- och näringsministeriets anslag till sådana orter höjas med 20 miljoner euro.

Vi är oroade över tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Det föreslagna anslaget räcker inte till för att nå målen och med-borgarna kommer att behandlas olika beroende på var de bor.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspoli-tik

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

I områden med plötsliga omstruktureringar ska stöden disponeras särskilt för projekt som ska-par nya arbetstillfällen och sysselsättningsmöj-ligheter. Av tillskottet är 5 miljoner euro avsett för områden som statsrådet fastställt som områ-den med plötsliga omstruktureringar.

Oavsett en orts status som omstrukturerings-ort och särskilda utvecklingsprogram och land-skapsutvecklingsinsatser står allmän praxis för företagsstöd i vägen för att orten ska får några betydande specialförmåner som underlättar in-vesteringar. Det är viktigt att paletten av stödåt-gärder på orter som drabbats av omstrukturering breddas och byggs ut till exempel med element som uppmuntrar till företagsetableringar och fö-retagstillväxt.

Den här typen av orter behöver en särskild verktygsback där bättre instrument och större bi-drag kan plockas fram för att finansiera företag i första fasen, alltså för start och riskfinansiering.

På grund av den nationella och internationella ekonomiska instabiliteten blir det allt viktigare med sådana särskilda insatser. Kommissionen har gett till exempel Danmark dispens för en av-sevärd höjning av investerings- och riskfinansie-ringsbidragen till företag.

Vi föreslår

att mom. 32.30.45 ökas med 20 000 000 euro för företags investerings- och ut-vecklingsprojekt.

40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk råd-givning och skuldrådråd-givning (reservationsan-slag 2 år)

Lagen om ekonomisk rådgivning och skuldråd-givning stiftades med utgångspunkt i att staten ska ha hand om den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen med tillhörande kostna-der så att medborgarna inte särbehandlas utifrån hemort. Lagens syfte har inte uppfyllts på denna punkt.

Vi ser med oro på tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Anslaget räck-er inte till för att nå målen och medborgarna kommer att behandlas olika beroende på var de bor.

Rådgivningen underlättar för skuldsatta att reglera sina lån, ger dem bättre kontroll över sitt liv och förebygger social marginalisering. Det är inte bara skuldproblemen som växer inom detta kundsegment, utan också psykiska problem, pro-blemspelande och missbruk intar en allt större roll. Rådgivarna får ägna mer och mer tid åt att hjälpa personer med multiproblem eftersom de behöver mer handledning och stöd. Med dagens resurser räcker inte till för det.

Vi föreslår

att mom. 32.40.31 ökas med 2 500 000 euro för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERI-ETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Att de minsta bidragen binds vid index eller att en garantipension införs betyder inte någon kon-kret förbättring i låginkomsttagarnas villkor, ef-tersom skatter och klientavgifter stiger och ing-et görs åt eftersläpningen i den sociala trygghe-ten, som arbetsmarknadsstödet och

bostadsbi-draget, eller de så kallade avgiftstaken inom häl-so- och sjukvården. Grunddagpenningen och bo-stadsbidraget för arbetslösa släpar efter och det betyder att man i många fall måste hjälpa upp de-ras försörjning med utkomststöd.

De fattigaste barnfamiljernas försörjning måste omgående förbättras. Det hjälper inte fa-miljer som får utkomststöd att till exempel barn-bidraget binds vid index eftersom höjningarna i barnbidraget då faller bort.

Det allmänna bostadsbidraget måste förbätt-ras för barnfamiljer och förvärvsarbetande lågin-komsttagare. Bostadsbidraget är ett effektivt sätt att hjälpa upp försörjningen framför allt för för-värvsarbetande låginkomsttagare i städerna, där bidraget är kopplat till de högre boendekostna-derna. I dagens läge minskar bostadsbidraget re-dan med inkomster av samma storlek som ut-komststödet. Om till exempel makarnas sam-manräknade bruttoinkomster ligger kring 3 000 euro, får de inget bostadsbidrag alls. En betydan-de betydan-del av betydan-dem som får bostadsbidrag komplette-rar bidraget med utkomststöd. Det betyder att förbättringen minskar utgifterna för utkomststö-det.

Med våra riktade stimulans- och sysselsätt-ningsåtgärder kan 27 000—29 999 fler personer per år sättas i arbete jämfört med regeringens in-satser. Med mindre arbetslöshet minskar också utgifterna för utkomststöd för arbetslösa. Ar-betslöshetsdagpenningen måste höjas för att minska fattigdomen och beroendet av utkomst-stöd. Dessutom måste kopplingen mellan arbets-marknadsstödet och makens och föräldrarnas in-komster redan i jämlikhetens namn slopas.

Trots att garantipensionen i sig är en positiv reform i och med att den förbättrar deras försörj-ning som har de lägsta inkomsterna, minskar den samtidigt bostadsbidraget till ca 45 000 ensam-boende och 7 600 gifta eller samensam-boende pensio-närer. Saken skulle ha kunnat rättas till med en extra satsning om 8 miljoner euro på bostadsbi-draget till pensionärer.

Observera att hundratals tusen människor med en liten arbetspension är uteslutna från ga-rantipension. De behöver också bidrag för att klara livhanken. Ökande boendekostnader och

höga hälso- och sjukvårdskostnader försämrar situationen för dem.

I Finland ligger avgiftstaket för de högsta år-liga egenandelarna av sjukvårdskostnaderna (lä-kemedel, hälso- och sjukvårdstjänster, resekost-nader) på en hög nivå. Det sammantagna av-giftstaket för sjukhusvård, läkemedel som er-sätts av FPA och resekostnader är mer än 1 400 euro, alltså betydligt högre än i de andra nordis-ka länderna. Avgiftstaket måste läggas på en skälig nivå och samordnas.

Behandlingstiderna vid besvärsnämnden för social trygghet strider fortfarande mot de grund-läggande fri- och rättigheterna. Biträdande justi-tiekanslern har upprepade gånger påtalat be-handlingstiderna. Regeringen uppger att den tän-ker åtgärda behandlingstiderna vid besvärs-nämnden. För att det ska låta sig göras behöver nämnden adekvata anslag.

Varje år finns det risk för att ca 3 600 foster ska ta skada av moderns missbruk under gravidi-teten. Moderns motivation att avhålla sig från al-kohol och droger under graviditeten och späd-barnstiden måste stödjas på alla tänkbara sätt.

Regeringens tankar om att ansvaret för att finan-siera rehabiliteringen av mödrar med missbru-karproblem med medel från Penningautomatför-eningen ska lyftas över på kommunerna är ett hot mot den fortsatta verksamheten. Rehabilite-ringen kan inte fortsätta utan permanent basfi-nansiering. Därför är utskottets förslag att öka anslaget för behandlingsprogrammet Pidä Kiin-ni för mödrar med missbrukarproblem med 1 500 000 euro för att trygga verksamhetens kon-tinuitet genom projektfinansiering mycket vik-tigt. Staten och kommunerna måste se till att det finns pengar för rehabilitering av mödrar med missbrukarproblem.

Medelåldern bland frontveteranerna var 87 år i slutet av 2009. Tanken bakom veteranrehabili-teringen är att hjälpa veteranerna att klara sig själva och ge ålderstigna veteraner och deras makor en bättre chans att bo kvar hemma så länge som möjligt. Regeringen föreslår att reha-biliteringen för frontveteraner minskas med 3,5 miljoner euro med förevändningen att Penning-automatföreningens intäkter har minskat.

Front-veteranernas behov av rehabilitering ökar med stigande ålder och därför ska man inte röra vid rehabiliteringsanslaget.

Alla krigsinvalider har redan nått en hög ål-der och ål-deras men och besvär kan vara mycket varierande. Det finns en stor beställning på att luckra upp gränserna för invaliditetsgraden i mi-litärskadelagen. Vi föreslår sänkta gränser för krigsinvaliders invaliditetsgrad i öppenvården.

Gränserna bör avskaffas helt i förlängningen.

För att människor ska orka arbeta längre mås-te det betydande satsningar till på att upprätthål-la arbets- och handlingsförmågan och främja ar-betshälsan. Vi kan inte heller tillåta att till exem-pel en del av ett företags anställda arbetar svart eller till dumpade löner utan att skyddas av ar-betslagstiftning och kollektivavtal. Arbetar-skyddsmyndigheterna utför ett viktigt arbete för att bevaka arbetsvillkoren och åtgärda den svar-ta ekonomin, förebygga olyckor i arbetet och främja arbetshälsan. Det fattas pengar för arbe-tarskyddsmyndigheternas omkostnader nästa år.

Om det inte utverkas anslag för arbetarskyddet är permitteringar nästa steg. Om man ser till ar-betarskyddsförvaltningens ambitioner att utföra 50 procent fler och effektivare inspektioner på arbetsplatserna fram till 2011 (utgångsnivån är 2006) och att minska olyckorna i arbetet med 40 procent kan man bara förundra sig över hur to-talt regeringens strategier går i kors. Vi behöver tvärtom fler arbetarskyddsinspektörer, inte min-dre resurser för arbetarskyddet.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Besvärsnämnden för social trygghet är första in-stans för avgöranden om besvär över Folkpen-sionsanstaltens bidragsbeslut. Nämnden har re-dan i flera år lidit av långa behandlingstider och stora ärendebalanser. Oskäligt långa behand-lingstider riskerar sökandenas rätt till försörj-ning och rättssäkerhet och ger upphov till osä-kerhet och förvirring i deras dagliga liv. Bl.a. bi-trädande justitiekanslern har påtalat ärendeba-lanserna. Kön har inte blivit nämnvärt kortare,

fastän nämnden har försökt arbeta effektivare och fått något ökade resurser.

Anslaget till besvärsnämnden för social trygghet räcker inte till för att åtgärda ärendeba-lansen i nämnden.

Vi föreslår

att mom. 33.01.03 ökas med 1 000 000 euro för att förkorta behandlingstider-na i besvärsnämnden för social trygg-het.

10. Utjämning av familje- och