Beskattningen och tullväsendet 01. Skatteförvaltningens omkostnader

(reserva-tionsanslag 2 år)

Den internatinella investeringsverksamheten är förenad med stora skatteintressen och därför skulle det gälla för skatteförvaltningen att satsa mer på den övervakningen. Att på allvar överva-ka utdelningar och räntor som betalas till utlan-det och de anmälningar som värdepappersmäk-larna lämnar in årligen och de hundratals miljo-ner euro dessa involverar är något som det nuva-rande systemet med deltidsinsatser och tillfälli-ga insatser från några få människor inte pallar för. Det krävs en gedigen yrkeskompetens och expertis för att kunna hårdgranska allt detta och avslöja hithörande skattebrott när man som mot-ståndare har finansbranschens hela massiva pro-duktutvecklings- och skatteplaneringskapacitet.

Skatteverket i Sverige har nyligen inrättat en enhet med över 80 anställda som är specialise-rad på det finansiella området. En enhet specia-liserad på skattekontroll av internationell place-ringsverksamhet skulle definitivt behövas ock-så i Finland. För att enheten ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt måste myndighetssamarbetet vara friktionsfritt och informationsutbytet smi-digt. Resursanvändningen skulle bli bättre även inom andra hittills svårkontrollerade områden om specialistkunnandet och expertisen koncen-trerades till ett och samma ställe.

Vi föreslår

att mom. 28.10.01 ökas med 2 000 000 euro för en internationell skattekontrol-lenhet.

02. Tullverkets omkostnader (reservationsan-slag 2 år)

Budgetpropositionen för 2011 innebär att tullen är tvungen att kraftigt anpassa sin verksamhet på grund av att dess tilläggsutgifter inte kompense-ras och ramnedskärningar görs. För att anslagen ska räcka till kan tullen bli tvungen att dra ner på sin personalstyrka mer än vad det är tänkt i pro-duktivitetsprogrammet, åtminstone på kort sikt.

Det kan bland annat leda till att grundutbildade ungas visstidsanställningar upphör och att perso-nal permitteras och rentav sägs upp. Tullen upp-ges bli tvungen att prioritera sina uppgifter på ett sätt som innebär att en del av de lagfästa uppgif-terna inte kan utföras eller att kvaliteten försäm-ras. Likaså tvingas tullen dra in på sitt service-nät, också där det finns efterfrågan på service.

Vi föreslår

att mom. 28.10.02 ökas med 2 000 000 euro för Tullverkets omkostnader.

90. Stöd till kommunerna

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

För att hjälpa den kommunala ekonomin över lågkonjunkturen föreslog vi socialdemokrater redan i början av 2009 ett treårigt brobyggnads-program som lösning på de ekonomiska proble-men. Programmet hade tryggat tjänstenivån och hade varit ett sätt att slippa uppsägningar och permitteringar. Vi föreslog bl.a. att statsandelar-na höjs permanent, att kommunerstatsandelar-nas skattein-täkter stärks och att de kommunala investering-arna snabbas upp. Regeringen har inte skjutit till något extra till statsandelerna, utan de höjningar som skett beror på lagstadgade indexjusteringar.

Vi föreslår att kommunerna ska få 300 miljo-ner euro till för att kunna ordna bastjänster. Av detta belopp ska 190 miljoner euro avsättas för statsandelar för social- och hälsovårdstjänster och 50 miljoner euro för statsandelar för under-visning.

Det finns ca 30 000 som saknar jobb och ar-betslösheten bland unga har förlängts avsevärt.

De är dags för både staten och kommunerna att införa nollltolerans mot ungdomsarbetslöshet.

Unga människor måste få tillgång till en arbets-, utbildnings- eller praktikplats inom tre månader från det att de blev arbetslösa. Av statsandelarna ska 60 miljoner euro öronmärkas för det här än-damålet. Anslaget ingår i socialdemokraternas stödpaket för bekämpning av ungdomsarbetslös-het.

Hänvisning: BM 67/2010 rd Vi föreslår

att mom. 28.90.30 ökas med 300 000 000 euro för för kommunal basservice.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINIS-TERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Vi måste värna våra tillväxtmöjligheter genom att sköta om de mänskliga resurserna och se till att de kommer till full nytta med hjälp av en fungerande utbildning. Det är staten som i sista hand bär ansvaret för kommunernas kapacitet att garantera grundläggande utbildning av hög kva-litet på alla håll i landet. Många kommuner har varit tvungna att skära i utbildningen och kom-munernas beslut och planer är ett hot mot de grundlagsfästa grundläggande rättigheterna. Lä-rarpermitteringarna och de allt större undervis-ningsgrupperna försämrar den grundläggande utbildningen. Många nya skyldigheter så som re-formen av specialundervisningen drar med sig nya kostnader. Det senaste orosmolnet är att en del skolor inte längre tillhandahåller stödunder-visning överhuvudtaget och att stödundervis-ningen över lag minskade med 25 procent i fjol.

Kvaliteten på den grundläggande utbildningen och möjligheterna till fortbildning på alla nivåer måste befästas ytterligare. Men regeringen har inte visat någon vilja att med hjälp av statsande-lar underlätta situationen inom den grundläggan-de utbildningen.

Det flexibla och gedigna utbudet av vuxenut-bildning måste stärkas. Det blir aktuellt för allt fler att under karriärens lopp byta arbetsuppgif-ter, arbetsplats och bransch. Därför måste det vara möjligt att bredda sin kompetens under hela den yrkesverksamma tiden. I vårt land finns det fortfarande över 400 000 vuxna i arbetsför ålder som saknar yrkesutbildning. Vuxna utan exa-men behöver mer skräddarsydda lösningar för

att kunna avlägga yrkesexamen. Den offentligt finansierade vuxenutbildningen måste erbjuda bättre möjligheter att förbättra yrkeskompeten-sen och byta yrke.

Det är hög tid att regeringen infriar sina löf-ten till universitelöf-ten och ser till att vi får ett jäm-likt och övergripande universitetssystem. Reger-ingen skröt med sin universitetsreform och lova-de säkra basfinansieringen, men verkligheten ser helt annorlunda ut. Finansieringen till universi-teten är fortfarande alltför liten. Detta bör åtgär-das på ett hållbart sätt med invägande av momseffekter och alla avgifter och ansvar som faller på arbetsgivaren utan att undantag behö-ver göras lagstiftningsvägen. Det har exempel-vis inte gått att kompensera universiteten för ar-betsgivaravgifterna, trots löfte om det. Också på denna punkt lyfter regeringen över ansvaret på nästa regering. Trots motsatta påståenden tär produktivitetsprogrammet fortfarande på uni-versiteten. Det rör sig kring 11 miljoner euro nästa år. I synnerhet några provinsuniversitet har blivit hårt trängda och tvingats säga upp perso-nal. I Finland går det fortfarande ca 20 studeran-de på en lärare, vilket i en internationell jämfö-relse är alltför mycket.

De finländska universitetscentren bedriver ett allsidigt samarbete med utvecklarna och nä-ringslivet i regionerna. Det bor en miljon män-niskor inom centrens influensområde. Man får alltså inte glömma bort universtitetscentrens roll som en aktör i universitetens samspel med sam-hället. Anslaget för universitetscentren har setts över endast en gång och dess reella värde har försvagats i relation till den allmänna kostnads-nivån. Universitetsorterna är under motstridigt tryck när det gäller att utveckla universitetsfunk-tionerna. Ett oroväckande exempel på detta är lä-rarutbildningen och utbildningen för examen i datavetenskap som håller på att läggas ner i Ka-jana.

Också yrkeshögskolorna behöver stöd. Yrkes-högskolorna har befäst sin position i det finländ-ska högskolesystemet. Yrkeshögskolorna har i stort sett lika många studerande som universite-ten. Trots det har det avsevärt mindre resurser:

den offentliga finansieringen är hälften,

perso-nalstyrkan en tredjedel och forskningsutgifterna en tiondedel av det som universiteten har. I ef-fektivitetsjämförelser inom högskolesektorn lägger sig yrkeshögskolorna högt bl.a. när det gäller avlagda examina och anställningar efter examen, och deras regionala influens går inte att förneka. Yrkeshögskolorna måste ges mer peng-ar för forskning och utveckling i enlighet med förslaget från forsknings- och innovationsrådet.

Jultiden i fjol rekommenderade en arbets-grupp under statssekreterare Marcus Rantala att studiestödet indexbinds så att det stiger automa-tiskt i takt med levnadskostnaderna. Men bud-getmanglingen slutade med att de skärpningar som arbetsgruppen föreslagit, t.ex. att studiestö-det bygger på ett tvåstegssystem, att studiestö-det krävs fler studieprestationer för studiestöd och att en bostadstilläggsmånad räknas som en stödmå-nad, godkändes men indexbindningen av studie-stödet fick tummen ner trots att det också skulle ha haft positiva effekter på sluförda studier och karriärstart. Under budgetmanglingen fattades beslutet av indexbinda många andra förmåner, såsom barnbidraget och hemvårdsstödet. Ett fel i vårt studiestödssystem är att självständigt boen-de stuboen-deranboen-de på andra stadiet som inte fyllt 20 år särbehandlas jämfört med högskolestuderan-de unhögskolestuderan-der 20 år. Stuhögskolestuderan-deranhögskolestuderan-de på andra stadiet som inte fyllt 20 år får studiestöd endast efter pröv-ning och beroende av föräldrarnas inkomstnivå trots att de bor självständigt och är myndiga Det här gäller inte högskolestuderande: de får fullt studiestöd utan behovsprövning kopplad till för-äldrarnas inkomster.

Elever och lärare i många skolor lider i fukt-och mögelskadade skolbyggnader. Det bistra sysselsättningsläget i kommunerna hade hjälpts upp om avsevärt större belopp hade avsatts för renovering av skolor, daghem och bibliotek.

Finlands Dövas Förbund har tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet berett en ny modell för att producera, skaffa, upprätthålla och distribuera teckenspråkigt material. Enligt arbetsgruppen skulle det teckenspråkiga biblio-teket producera, skaffa, upprätthålla och distri-buera teckenspråkigt utbildnings-, kultur- och rekretationsmaterial för teckenspråkiga i alla

ål-derskategorier och för andra som kommunicerar på teckenspråk. I linje med detta mål tog minis-teriet in i sitt eget budgetförslag ett anslag för att starta upp verksamheten. Men anslaget lyser med sin frånvaro i regeringens budgetproposi-tion. Ocskå det förslaget överförs på nästa reger-ing att genomföra. Vi anser att projektet ska tas in redan i nästa års budget.

Undervisnings- och kulturministeriet har till-sammans med riksorganisationer för läroanstal-ter för fritt bildningsarbete tagit fram ett utveck-lingsprogram för det fria bildningsarbetet 2009—2012. Ministeriet föreslog i sitt eget bud-getförslag ett anslag för programmet, som emel-lertid har strukits i regeringens proposition.

Det krävs en bred metodarsenal för att råda bot på ungdomsarbetslösheten. Ungdomsverk-städerna har visat sig vara en lyckad metod. De bidrar till inlärningen i arbetet, ger de unga bätt-re yrkesfärdigheter och hjälper dem att välja yr-ke.

10. Allmänbildande utbildning