7.3 Semantisk analys av materialet
7.3.7 Social situation
Betydelsefältet Social situation har vidare delats till fem underkategorier: Biologiska och icke-biologiska familjerelationer, Roll i familjen, Vems mamma eller pappa, Arbetsliv och ekonomi och Boplats.
49
7.3.7.1 Biologiska och icke-biologiska familjerelationer
Sammansättningar med –mamma, -pappa och barn som beskriver biologiska och icke-biologiska familjerelationer är följande:
I detta betydelsefält hör sammansättningar i undersökningens material som beskriver familjerelationer. De beskriver både biologiska familjerelationer som syskonbarn, barnbarnsbarn, biomamma (biologisk mamma) samt donatorpappa och icke-biologiska familjerelationer som har formats på ett sätt som inte baseras på biologisk reproduktion utan på en social konstruktion som adoptering. Exempel på det senare är adoptivmamma eller a-mamma, extrapappa, uppväxtpappa och bonusbarn:
(45) Min a-mamma hade inte accepterat sin barnlöshet o. tog ut det på mig.
(46) Jag var 8 år när jag fick veta och träffa min biomamma för första gången.
(47) Man måste inte älska bonusbarnet, men man måste behandla barnet med respekt och
"kärlek".
Man kan dock påpeka att gränsen mellan biologiska och icke-biologiska familjerelationer inte alltid är lättolkad. T.ex. kan orden syskonbarn och barnbarn ibland användas om barn som inte är talarens egentliga biologiska släktingar, utan genom äktenskap eller adoption har blivit uppfattade som syskonbarn, i stället för t.ex. halvsysterns bonusbarn. Emellertid är temat biologisk vs icke-biologisk så präglande i den här kategorin, speciellt när det gäller -mamma och -pappa, att jag har valt att lyfta fram denna indelning i kategorins namn. Denna fokus på barnens ursprung verkar vara typiskt för diskussionsforumens diskussioner som handlar mycket om att skaffa barn och barnens utveckling, samt faktorer som påverkar utvecklingen:
(48) Vill du utnyttja en surrogatmamma så kan du göra det i USA också.
adoptivmamma, a-mamma, biomamma, bonusmamma, extramamma, fostermamma, plastmamma, styvmamma, surrogatmamma
adoptivpappa, anonym-pappa, biopappa, bonuspappa, donatorpappa, extrapappa, fosterpappa, kompispappa, momspappa, plastpappa, styvpappa, uppväxtpappa
a-barn, adoptivbarn, barnbarn, barnbarnsbarn, bonusbarn, brorsbarn, extrabarn, fadderbarn, fosterbarn, kusinbarn, styvbarn, syskonbarn, systerbarn
50
(49) Tänk om det adopterade barnet hos bögparet känner att hon var deras första handsalternativ, medan a-barnet i heterofamiljen alltid kommer vara sista utvägen, det som det fick bli efter en rad misslyckanden.
(50) Fadern är spermadonator, anonym-pappan finns inte, barnet har ingen chans att få kontakt med varken honom eller släkten på hans sida som också kan vara viktig.
Ett intressant fall i denna kategori är förleden moms- (moms är en förkortning av mervärdesskatt) som är ett exempel på språk som bara används på familjeliv.se-forumet. Momsbarn, momspappa och momsmamma är bonusfamiljemedlemmar som man inte har fått välja själv, t.ex. den nya makens barn. Enligt forumanvändare kan dess betydelse tolkas som ’en pris man betalar för att leva med sin nya familj och dess bonusfamiljemedlemmar´.
7.3.7.2 Roll i familjen
Sammansättningar med –mamma, -pappa och barn som beskriver mammornas, pappornas och barnens roller i familjen är följande:
Medan det föregående betydelsefältet 8.3.7.1 koncentrar i de biologiska och icke-biologiska relationerna mellan familjemedlemmar och präglas av tanken om barnens ursprung, handlar denna kategori om roller som familjemedlemmar har i förhållande till varandra i det vardagliga livet.
Dessa sammansättningar beskriver t.ex. mängden av tid som föräldrarna tillbringar med barnen som i helgmamma, heltidspappa och hemmabarn. De beskriver samtidigt fördelningen av uppfostringsansvaret mellan föräldrarna samt fördelningen av ansvaret mellan föräldrarna och andra människor och institutioner:
(51) En heltidsmamma gör ju också ett viktigt jobb, och hon belastar inte den subventionerade barnomsorgen.
helgmamma, heltidsmamma, singelmamma
deltidspappa, ensamståendepappa, grannpappa, helgpappa, heltidspappa, lekpappa, papperspappa, sambopappa, singelpappa, älsklingspappa, sommarpappa
ensambarn, favoritbarn, grannbarn, hemmabarn, regnbågsbarn, skilsmässobarn, sladdbarn
51
(52) Och jag börjar jobba nu om 1,5 vecka och då blir han heltidspappa och sköter allt på hemmaplan.
(53) Om femtio år kanske det visar sig att dagisbarn är mycket lyckligare än hemmabarn och vi får inse att vår familj valde fel?
När man tittar på kontexten finns det mycket funderingar om hur fördelningen av ansvaret och tid påverkar referentens roll som föräldrar och hens egen livsstil:
(54) Florentinas inlägg får mig att tänka på alla sommarpappor, d v s de som plötsligt poppar upp och är ute och kör barnvagn, men som aldrig syns till under vinterhalvåret.
(55) Jag är deltidspappa och när jag går på dejt har jag oftast slitna jeans, skjorta, pepitarutig secondhandkavaj samt Adidas Spezial.
Sammansättningarna beskriver både nära familjerelationer och mer tillfälliga och svaga relationer som papperspappa, kompispappa och grannbarn. Alla de tre sammansättningarna med –mamma beskriver ändå bara ”nära relationer” (helgmamma, heltidsmamma, singelmamma) medan
pappornas roller beskrivs med mer variation:
(56) Hellre en stabil singelmamma än ett gungigt föräldrarpar [sic].
(57) En pappa som bara skrivit på faderskapspapper men inte har kontakt med sitt barn är iaf för mig en "papperspappa”.
(58) Att bara vara helgpappa ger också en orättvis bild av hur föräldraskapet fungerar.
(59) Tyvärr blir de väl ofta "lekpappor" eller dem som tar med barnen på aktiviteter, medan mamman får göra allt det "tråkiga”.
Sammansättningar med –barn beskriver barnets roll i familjen i relation till andra barn i familjen som i ensambarn, favoritbarn och sladdbarn. De berättar också om relationer i hela familjen som i regnbågsbarn och skilsmässobarn:
(60) Har det här "ensambarn blir ego" - snacket nån större grund egentligen?
(61) Jag har inte "favoritbarn", däremot finns det vissa barn jag har en starkare relation till än andra.
(62) De viktigaste är att inte de vuxna behandlar regnbågsbarn annorlunda än andra barn då gör även de vuxnas barn ingen skillnad.
52
7.3.7.3 Vems mamma eller pappa
Sammansättningar med –mamma, och -pappa som beskriver vems föräldrar de är:
*Sammansättningarna markerade med asterisk förekommer bara som pseudonymer i materialet.
Förlederna i den här kategorin definierar vems mammor och pappor referenterna är. Jag har t.ex.
tolkat i de fall som lucasmamma och annamamma att Lucas och Anna är namn på dessa mammors barn. Det är dock möjligt att förleden i vissa fall är själva förälderns namn. Den först nämnda tolkningen verkar ändå vara ett vanligt sätt på forumet att välja ett skribentnamn för sig själv. I denna tolkning är relationen mellan för- och efterleden samma som i t.ex. tjejmamma och tvillingpappa, alltså ’vems föräldrar’.
De flesta förlederna i kategorin är alltså barnens namn eller kanske smeknamn som i kerubmamma.
Egentligen berättar dessa sammansättningar alltså lika mycket om barnet som om själva referenten, föräldern:
(63) lucasmamma - Jag håller med ! !
(64) Men kanske ni då måste, som Tildamamman skrev, söka en alternativ barnomsorg?!
Det finns två typer av sammansättningar i den här kategorin: sammansättningar som är skribentnamn på forumet, som de ovannämnda exemplen med ett egennamn i förleden, och sammansättningar som kan vara mer generella i sin användning som t.ex. tvillingpappa och icke-pappa:
(65) Hade släppt pappan före men det hade jag nog gjort med en icke-pappa också om han/hon bara hade två varor och jag hade en hel vagn.
Icke-pappa, icke-mamma, änglapappa och änglamamma är speciella på det sättet att de egentligen berättar att referenten, mamma eller pappa, inte är någons förälder. På forumet används förleden ängla- om ett barn som har dött, ofta redan innan födseln:
(66) Men ordet änglamamma /änglapappa antyder att man förlorat ett barn ofrivilligt.
andrésmamma*, annamamma*,emmamma*, icke-mamma, jenniemamma*, kerubmamma*, lucasmamma*, tildamamma*, tvillingmamma, änglamamma
emilpappa*, icke-pappa, tvillingpappa, änglapappa
53
bloggmamma*, dagmamma, familjehemsmamma, hemmafrumamma, hemmamamma, hjälpmamma, karriärmamma, kändismamma, värdmamma
dagispappa, dagpappa, familjehemspappa, familjepappa, genomsnittpappa, hemmapappa, karriärspappa, kontaktpappa, läkarpappa, maffiapappa, medelklasspappa, nattpappa, prästpappa, studentpappa, talibanpappa*
ankarbarn, ansvarsbarn, arbetarbarn, barnhemsbarn, dagbarn, deltidsbarn, familjehemsbarn, flyktingbarn, gatubarn, heltidsbarn, hittebarn, invandrarbarn, krigsbarn, kungabarn,
kändisbarn, maskrosbarn, medelklassbarn, sommarbarn 7.3.7.4 Socioekonomisk status
Sammansättningar med –mamma, -pappa och barn som beskriver referenternas roller i arbetslivet och socioekonomiska situation är följande:
*Sammansättningarna markerade med asterisk förekommer bara som pseudonymer i materialet.
Sammansättningar i denna kategori fyller det semantiska fältet ’Socioekonomisk status’. Förlederna i dessa sammansättningar tillägger en betydelsekomponent som hänvisar till föräldrarnas socioekonomiskstatus t.ex. genom yrke: hemmafrumamma, prästpappa och studentpappa samt barnens socioekonomiska status som i vissa fall avslöjas genom föräldrarnas status, som i arbetarbarn som egentligen betyder ’arbetares barn’:
(67) Själv hade jag en sur hemmafrumamma.
(68) Jag kan inte bevisa motsatsen heller, men att genomsnittpappan tar 58dagar och mamman 350 dagar pekar ju iaf mot något annat.
(69) Om vi då tänker oss att det handlar om ett riktigt maskrosbarn, en sådan unge som klarar sig trots mammas och pappas oförmåga...,
(70) Då var det mest medelklassbarn som gick där, eller barn från övre arbetarklass.
Några sammansättningar med -mamma och -pappa i denna kategori hänvisar inte till egentliga mammor och pappor utan till yrkesroller eller liknande, som t.ex. nattpappa, familjehemsmamma, hjälpmamma, dagpappa, familjehemspappa,kontaktpappa och dagmamma:
(71) Har barnen en kontaktfamilj, så kan ju kontaktpappan ta lite av den rollen.
54
(72) Fråga gärna på amningshjälpens email lista, där finns hjälpmammor som kan sina saker.
(73) Jag är "värdmamma" sedan ett par månader tillbaka för en 25-årig filippinsk au pair.
(74) Så istället för dagmamma fick hon vara hos en nattpappa.
Det finns anledning att fundera om några av ovanstående sammansättningar egentligen hänger ihop semantiskt med andra mammor och pappor i kategorin, när orden har börjat syfta på ett yrke istället för ’mamma’ eller ’pappa’ i ordens vanligaste betydelse. Jag har ändå valt ta t.ex. dagmamma och liknande sammansättningar som har en yrkesmässig betydelse med i materialet. Jag har tänkt att dagmamma som yrke är ganska nära till den roll som en ”vanlig mamma” har i en familj och så är en dagmamma ändå en viss typ av mamma.
Som det konstaterades i 3.2 om semantisk förändring, kan en semantisk förändring ske genom uttrycksförändring, men å andra sidan, kan uttryckets form vara oförändrad och uttrycket används och förstås på ett annorlunda sätt än tidigare. Jag tror att t.ex. just dagmamma, som i mitt material har räknats som etablerad (se 6.3), har sedan dess etablering i allmänspråket genomgått en semantisk förändring fast formen är oförändrad. Nuförtiden kan dagmamma t.o.m. hänvisa till en manlig person:
(75) ”Skulle ni kunna tänka er att ha era barn hos en "dagpappa" (helt enkelt en manlig dagmamma)?”
Det finns skillnader mellan de förleder som mammor och pappor får i den här kategorin. Bland förlederna till -mamma är karriär-, blogg- och kändis- de enda förlederna som inte hänvisar till barnskötskel antingen som förälder eller yrkesmässigt, medan pappor får fler egenskaper som hänvisar till andra roller än barnskötare. Sådana sammansättningar i materialet är karriärspappa, läkarpappa, maffiapappa, medelklasspappa, prästpappa, studentpappa och talibanpappa.
(76) Jag är uppväxt med en karriärmamma och en pappa som gjorde det mesta hemma för att mamma jobbade mycket.
(77) Men det finns också döttrar som har månadspeng, bor i villa, reser utomlands och har läkarpappor och som trots det arbetar extra.
Sju av förlederna som –barn får beskriver vem som har ansvaret för barnet, och när och i vilken omfattning: ansvarsbarn, barnhemsbarn, dagbarn, deltidsbarn, familjehemsbarn, heltidsbarn, sommarbarn. De här sammansättningarna och deras betydelse har jag kopplat med sociala
55
institutioner, hellre än familjer och därför placerat dem hit istället för kategorin 8.3.7.1. Biologiska och icke-biologiska familjerelationer:
(78) Där jag har jobbat har vi haft ansvarsbarn och en rutin på att man gör något med sina ansvarsbarn varje dag.
(79) I kommuner där barnen endast får gå 15 timmar så ser man inte barnen som heltidsbarn utan som deltidsbarn och bemannar därefter.
(80) Min exsvärmor brukar ha sommarbarn ifrån olika sydeuropeiska länder.
Det finns sju förleder som beskriver barn som krisdrabbade: ankarbarn, flyktingbarn, gatubarn, hittebarn, invandrarbarn, krigsbarn, maskrosbarn:
(81) Så nu går det inte längre för människosmugglarna att få hit ett ankarbarn, och sedan när barnet (ung muslimsk man) får uppehållstillstånd så kommer hela släkten.
Därtill lyfts upp familjens socioekonomiska status som den överordnade betydelsekomponenten i följande: arbetarbarn, kungabarn, kändisbarn, medelklassbarn.
7.3.7.5 Boplats
Sammansättningar med –mamma, -pappa och barn som beskriver boplats är följande:
*Sammansättningarna markerade med asterisk förekommer bara som pseudonymer i materialet.
Förleder i dessa sammansättningar nämner en plats eller ett område i den fysiska världen. Det gäller antingen en specifik plats t.ex. Sandviken eller Kalmar eller hänvisar till en viss typ av miljö som i lantmamma och förortsmamma. Det känns som den sannolikaste tolkningen att dessa mammor och pappor och barn bor på den plats som förleden anger:
(82) Själv är jag 19åring "förortsmamma" på två barn.
förortsmamma, countrymamma*, sandvikenmamma*, lantmamma*, kalmarmamma*
söderpappa, utlandspappa*
betongbarn, arbogabarn
56
(83) Ja, jag är ett betongbarn som växte upp mitt i vasastan som bara kom ut på landet när vi hälsade på moster..
Countrymamma*, sandvikenmamma*, lantmamma*, kalmarmamma* och utlandspappa* är forumnamn och det finns ingen kontext som skulle hjälpa tolkningen. Man kan ändå gissa att om t.ex. countrymamma och lantmamma inte bor på ”country side” eller ”på landet” i Sverige eller någon annanstans så har hon minst någon slags mental eller social anknytning till ”country” eller
”landsbygden” som omgivning. Kanske är det genom countrymusik eller kultur men på något sätt identifierar de sig själva med någon slags country-livsstil.
Boplats berättar ofta om socioekonomisk status, eller åtminstone information om boplats kan framkalla en stereotyp som spekulerar om referentens socioekonomiska status:
(84) Söderpappor tar ut mest föräldraledighet av alla, så de kanske vågar skråla loss i kör?
Dessa sammansättningar har en anknytning till den föregående kategorin, Socioekonomisk status, men jag tolkade att den överordnade betydelsekomponenten hos förlederna är mer ’plats’ än en klar hänvisning till socioekonomisk status. Man kan dra gissningar om socioekonomisk status, men hänvisningarna är ändå oklara, t.ex. betongbarn har en viss konnotation som målar en bild av ett arbetarklassbarn i en betongbygd förort, men det lämnar ändå andra möjligheter där den viktigaste, förenande egenskapen är ’omgivning’.