7.3 Semantisk analys av materialet
7.3.9 Övriga
Sammansättningar med –mamma, -pappa och barn som jag inte kunnat placera i någon av de tidigare nämnda betydelsefälten:
björkmamma*, drakmamma*, ekorrmamma*, fismamma*, grod-mamma*, gulemamma*, hästmamma*, knytmamma*, kommandomamma*, morotsmamma*, myrmamma*, premamma*, rymdmamma*, teskedsmamma*, åskmamma*
akutpappa*, blåbärspappa*, källarpappa*, multipappa*, snoppapappa*, teskedspappa*
fyrabarn*, jesusbarn
*Sammansättningarna markerade med asterisk förekommer bara som pseudonymer i materialet.
Det är svårt att säga utan ytterligare information på vilket sätt skribenten har tänkt modifiera efterleden när det gäller sådana enskilda fall, där inte heller kontexten avslöjar mer om skribentens tankar. Nästan alla förleder på -mamma och -pappa i den här kategorin är namn på skribenterna som de således troligen själva har valt, och man kan kanske anta att avsikten ändå är att på något sätt beskriva sig själv. Det är ändå omöjligt att veta, utan att fråga skribenten eller att känna till henne vilken betydelsekomponent som ingår i blåbär, morot eller ekorre som har varit viktig i valet på namnet. Kanske det är färg, smak, rörelser eller något helt annat.
Exempel i kontext:
(101) Kikärtor kokade, triffider avslutade, myrmamma hemkommen och lillmyran sov sött ända tills nu.
60
7.4 Analys av samhällstrender som materialet speglar
I detta avsnitt ska de nyord och nybildningar som finns i undersökningens material analyseras med tanke på de möjliga språkliga speglingar till samhälleliga förändringar som de visar. Nya ord som kommer in i ordförrådet kan anses avslöja hurdana idéer och trender som präglar ett samhälle i en viss tidpunkt. (Se 2.4 och 3.3) Sammansättningar som analyseras här har alltså tidigare i 7.2 kategoriserats i antingen etablerade nyord (2) eller tillfälliga ord och nybildningar (3).
Språkliga reflexer, som enligt Allén m.fl. (1989: 35–53) och Eriksson (2004) kan uppkomma i språket som resultat av aktuella samhälleliga förändringar har presenterats i 3.3. En av dessa språkliga reflexer är språkets demokratisering som kan skönjas i strävan efter jämlikhet. Ett klassiskt exempel på detta är att man börjat använda könsneutrala ord som lärare istället för lärarinna (Allén m.fl.1989: 38ff.). Som ord är mamma och pappa könsmarkerande i sig men man kanske kan tänka sig att de nya sammansättningar som bonusmamma, bonuspappa, extrabarn och regnbågsbarn är ett visst försök att beskriva familjemedlemmar som inte hör till en traditionell kärnfamilj på ett mer positivt och jämlikt sätt. Jämfört med t.ex. det äldre uttrycket styvmamma fattas en viss negativ konnotation när man beskriver nya familjemedlemmar som en ”bonus”.
Demokratiseringen i språkbruket kan innebära att speciellt engelska lånord inte blir översatta eller anpassade efter svenskans språkstruktur när den allmänna utbildningsnivån och kunnigheten i engelska ökar (Allén m.fl.1989: 38ff.). En annan faktor som påverkar engelskans ökande närvaro är internationalisering som innebär en strömning av kunskaper och nyttigheter från andra länder, speciellt via underhållningsindustrin och de nya informationskanaler som är tillgängliga för alla (Allén m.fl. 1989: 47ff.). Detta syns också i mitt material där flera förleder kommer direkt från engelskan som i lattemamma, singelmamma, lattepappa, singelpappa, bloggmamma, gaypappa, countrymamma, curlingmamma, fejkmamma, hårdrocksmamma, ADHD-barn, curlingbarn och veganbarn. Några av dessa förleder har genomgått en anpassning i stavning som hårdråcks- och fejk- men många är direkta lån utan någon anpassning som t.ex. latte-, singel- och gay-.
En annan samhällstrend som påverkar språket är samhällsstyrning och språket som används inom den offentliga sektorn. Det offentliga livets språk är expertspråk som innehåller starkt generaliserande och abstrakta begrepp som ibland också förs in i det vardagliga språket (Allén m.fl.1989: 38ff.). I mitt material finns det t.ex. sammansättningar som beskriver barnets genetiska ursprung med terminologi som hör hemma i medicin och biologi som surrogatmamma, biomamma
61
(’biologisk-’), biopappa, donatorpappa, inseminationsbarn och reservdelsbarn.Dessa nyord hänger även ihop med specialiseringen som sker både inom den offentliga sektorn och inom näringslivet och producerar expertspråk, som är svårbegripliga för de andra. (Allén m.fl. 1989: 46.) Speciellt ordförråd som egentligen hör hemma i sociologi, psykologi, psykiatri och pedagogik har också börjat användas av vanliga människor i vardagliga samtal (Allén m.fl.1989: 38ff.). Dessa ibland nästan diagnos-liknande ord som har med psykologi och psykiatri att göra finns också i mitt material, t.ex. alkoholistpappa, pedofilpappa, ADHD-barn, diabetesbarn, diagnosbarn och incestbarn. Från det offentliga språkets abstrakta terminologi härstammar också genomsnittpappa, kontaktpappa (’stödpappa’), medelklasspappa, momspappa (’mervärdesskatt-’), nätverkspappa, ansvarsbarn, genomsnittsbarn, heltidsbarn (heltid på ett dagis) och medelklassbarn.
Å andra sidan finns det enligt Allén en viss strävan efter ”humanisering” vilket syns som en sorts intimisering i myndighetspråk och i att obehagliga associationer undviks genom att använda eufemismer (Allén m.fl.1989: 38ff.). De ovannämnda nya orden som ger namn till bonus, extra- och regnbågs-familjemedlemmar är säkert också exempel på sådana här förskönande omskrivningar, dvs. eufemismer. Andra exempel på eufemismer i mitt material är sammansättningarna andebarn och jordbarn som används för att hänvisa till barn som omkommit innan födselnrespektive barn som lever.
Enligt Allén m.fl. (1989: 49f.) och Einarsson (2004: 232) syns invandringens påverkan när det gäller andra språk än engelskan främst i enstaka lånord t.ex. i matkulturen och ungdomsspråket. I den här undersökningens material finns det bara få tydliga lån från andra språk än engelskan bland de sammansättningar som klassificerats som etablerade nyord eller tillfälliga ord och nybildningar.
Sådana är t.ex. talibanpappa och kurdpappa där förlederna kommer från arabiska respektive kurdiska. Däremot finns det en del nyord och nybildningar som inte är lånord men vars semantiska innehåll refererar till invandring och etnicitet. Sådana här sammansättningar i materialet är t.ex.:
• ankarbarn som används i en nedsättande ton om ensamkommande flyktingbarn som påstås fungera som en ”ankare” till de anhöriga som kan sedan följa efter enligt regeln om anknytning.
• skäggbarn som likaväl i en nedsättande ton refererar till unga asylsökande män som anger en lägre ålder i processen.
• följande sammansättningar som definierar etnisk härkomst: blattepappa, svenssonmamma, invandrarmamma, tyskmamma invandrarpappa, utlandspappa, invandrarbarn, mulattbarn
62
Med informationssamhälle menas ett samhälle där informationsmängden, kanaler och den teknik som används för att sända, ta emot och lagra informationen har ökat så starkt. Denna informationsflod genom massmedierna kan sprida den riksspråkliga normen, och å andra sidan, förstärka allmänna utvecklingstrender. (Allén m.fl. 1989: 50ff.) I mitt material är t.ex. lattemamma, lattepappa och curlingmamma nybildningar som nyligen blivit lexikaliserade i allmänt språkbruk.
De är knappast ord som har spridits sig i officiella sammanhang utan man kan ana att de är så kallade trenduttryck som spridits på nätet och genom massmedierna. Allén m.fl. (1989: 50ff.) påpekar att snabbspridande språkliga trender och anpassning kan i vissa fall bidra till förenkling, utslätning, utarmning och å andra sidan förgrovning av språket. Det är inte möjligt att bedöma om språket håller på att utslätas eller utarmas på webbdiskussionerna på grund av den här undersökningen men man kan ändå se att språket som används på forumet är ställvis grovt, som de följande exemplen visar: ankarbarn, mongobarn, negerbarn, skäggbarn, monstermamma, prettomamma (’pretentious’ mamma), skitmamma, bögpappa, fittpappa och skitpappa.
Den snabba förändringstakten förorsakar en stor omsättning av termer och speciellt datateknikens utveckling producerar ny terminologi (Allén m.fl. 1989: 53). Einarsson (2004: 235) påpekar att de teknologiska nymodigheterna för med sig nya uttrycksformer och helt nya språksociologiska språkgemenskaper där samhörighet markeras med en ny gemensam stil. Bland den här undersökningens material kan lätt identifieras vissa sammansättningar vars betydelse har börjat konventionaliseras bland språkbrukaren på forumet, fast de inte är konventionaliserade i allmänt språkbruk. Sådana sammansättningar är t.ex. änglamamma, änglapappa och jordbarn som hänvisar till föräldrar av döda barn respektive levande barn, prettomamma i betydelsen `tillgjord´
(från engelskans pretentious), sjalmamma om mammor som bär sina barn i sjal, biopappa, biomamma och biobarn i betydelsen `biologisk´ samt ersättningsbarn som hänvisar till barn som inte får bröstmjölk utan bröstmjölksersättning. Följande exempel visar hur dessa ord har används på forumet:
(102) Vi är ju alla, vare sig vi har jordbarn eller änglabarn, föräldrar.
(103) Det kallas prettomammalattehypokondrikersyndromet, dagens svenska mammor, när de väl fått bekräftat att de är gravida, vågar inte andas utan att de fått skriftlig bekräftelse i 3 exemplar från socialstyrelsen att det inte kommer att orsaka fosterskador.
(104) Jag är en sån där friammande sjalmamma.
Sammanfattningsvis kan man säga att det kan skönjas några språkliga reflexer till allmänna samhällstrender i undersökningens material. Sådana är, å ena sidan, användning av nya mer vänliga
63
sätt att beskriva familjemedlemmar utanför den traditionella kärnfamiljen, och, å andra sidan, förgrovning av språket när det gäller t.ex. invandring. Som språkliga reflexer till samhällets förändring kan också ses bruket av engelska lånord, lån från expertspråkens specialistterminologi, t.ex. från hälsovårdens värld, samt utveckling av nytt specialistspråk som är specifik till just den undersökta språkgemenskapen på forumet Familjeliv.se.
8 SAMMANFATTANDE DISKUSSION
I den här Pro gradu -avhandlingen har granskats sammansättningar med -barn, -mamma och -pappa i det sverigesvenska diskussionsforumet Familjeliv.se. I kapitlen 2–4 har skildrats teori om ordbildning, sammansättning och semantik och i kapitlen 5–8 har presenterats undersökningens forskningsfrågor och metod samt resultat.
Forskningsfrågorna i undersökningen var följande: vilka förleder förekommer i sammansättningar med barn, mamma och pappa i diskussionsforumet Familjeliv.se och till vilka ordklasser kan de kategoriseras? Hurdana nybildningar finns det bland sammansättningarna i materialet? Hurdana semantiska fält kan skönjas när materialet kategoriseras enligt betydelse? Avspeglar de ord som används för att beskriva mammor, pappor och barn några aktuella samhällstrender?
Undersökningens material hämtades ur Språkbankens korpussamling Korp under februari 2016 och materialet består av inlägg på diskussionsforumet Familjeliv.se. Materialet innehåller 300 sammansättningar av vilka ett hundra har -mamma som efterled, ett hundra har -pappa som efterled och ett hundra har -barn som efterled.
Det visades sig att den absolut största delen av förlederna som -mamma, -pappa och -barn får i det undersökta materialet är substantiv. Detta gäller sammansättningar med alla de tre undersökta efterlederna. Sammanlagt finns det 248 substantiviska förleder av alla 300 förekomster. Den näst mest produktiva ordklassen för förleder i materialet är adjektiv med 31 stycken. Därtill finns det fyra stycken verb, elva prefixlika förleder, fem adverb och ett räkneord som förled.
Undersökningens mål var också ta reda på hurdana sammansättningar som kan tänkas vara nyord eller nybildningar används på forumet Familjeliv.se? För att definiera vilka sammansättningarna i materialet som är nyord eller nybildningar, kontrollerades det om de redan finns med i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL14) eller i de utvalda nyordsböckerna eller nyordslistan för 2016 (se
64
mera om metoden i 6.3). Det visade sig att den absolut största delen av sammansättningarna i materialet, 288 stycken, är enligt metoden tillfälliga ord och nybildningar.
Sammansättningarna i urvalet kategoriserades i betydelsefält enligt hurdan information de ger om mammor, pappor och barn. Kategoriseringen baserar sig på Henes doktorsavhandling (1984) där hon har kategoriserat personbeskrivande adverb och adjektiv i semantiskt sammanhängande betydelsefält. Till slut utnyttjade jag åtta av Henes (1984) betydelsefält och tillade sex nya underkategorier för de betydelsefälten för att kunna beskriva mitt eget material bättre.
Sammansättningarna i materialet som beskriver mammor, pappor och barn sorterades i följande betydelsefält: (1) Ålder, (2) Nationalitet, ras och kön samt sexuell läggning, (3) Klädsel och utseende, (4) Fysiska och fysiologiska tillstånd, (5) Psykiska egenskaper och tillstånd, (6) Anlag, kunnande och erfarenhet, (7) Social situation, (8) Boplats, (9) Socioekonomisk status, (10) Biologiska och icke-biologiska familjemedlemmar, (11) Vems pappa eller mamma?, (12) Roll i familjen och (13) Sociabilitet.
Av resultaten framgick att det finns skillnader mellan sammansättningarna på -mamma, -pappa och -barn i att hurdana förleder de får. Sammansättningarna på -barn får t.ex. många förleder som beskriver fysiska och fysiologiska tillstånd och ålder, medan det inte är lika vanligt att mammor och pappor skulle beskrivas på detta sätt i undersökningens material. Exempel på dessa diagnosliknande sammansättningar som beskriver barnens fysiska tillstånd är bitbarn, inseminationsbarn och kräkbarn.
Däremot hänvisas till mammor och pappor med sammansättningar som beskriver mammornas och pappornas sociabilitet, anlag och kunnande, d.v.s. hur de är och beter sig som sociala varelser mot andra människor, och hur de klarar sig som föräldrar. Sådana sammansättningar är t.ex.
feministmamma och toppenpappa. Pappornas roller i familjerna beskrivs med mer variation än mammornas, exempelvis med sammansättningar som deltidspappa och helgpappa. I några betydelsefält finns sammansättningar som beskriver likaväl barn som föräldrar. Sådana betydelsefält är nationalitet, ras och kön, biologiska och icke-biologiska familjerelationer samt socioekonomisk status.
Undersökningen ville också svara på frågan om huruvida de ord som används för att beskriva mammor, pappor och barn på diskussionsforumet Familje.se speglar några aktuella samhällstrender.
Allén m.fl. (1989) användes som stöd för att leta efter möjliga speglingar av samhällstrender i språket. De nya sammansättningarna som bonusmamma, bonuspappa och extrabarn identifierades exempelvis som ett försök att beskriva familjemedlemmar som inte hör till en traditionell kärnfamilj
65
på ett mer positivt och jämlikt sätt, vilket kan ses som en språklig reflex till demokratisering och strävan efter jämlikhet. En annan spegling till en allmän samhällstrend är att när utbildningsnivån och kunnigheten i engelska ökar, blir engelska lånord inte översatta till svenska, som exempelvis lattemamma och singelmamma. I mitt material finns också sammansättningar som hör hemma inom medicin och biologi som surrogatmamma och donatorpappa. Dessa nyord hänger ihop med utvecklingen och specialiseringen inom olika samhällsområden som för in expertspråkets ordförråd till allmänhetens språk.
Det finns några frågor och funderingar angående undersökningens metod och resultat som jag vill lyfta fram till slut. För det första är indelningen till semantiska fält alltid subjektiv, och när det gäller de betydelsefält som förekom, beror mycket på min subjektiva tolkning av materialet. Detta kan inte undvikas, speciellt när materialet innehåller belägg där kontexten inte avslöjar någonting om den betydelsen som skribenten tänkt på.
För det andra kunde jag inte hitta ett sätt att söka i korpussamlingen Korp så att resultatet skulle innehålla en och samma lemma bara en gång – istället för att olika böjningsformer listas ut skilda.
Då har jag egentligen inte valt mitt material ur de mest frekventa sammansättningarna utan de mest frekventa sammansättningarna i vissa böjningsformer. Någon sammansättning kan ha alltså fallit bort eftersom den har förekommit i flera böjningsformer i stället för bara en. Några sammansättningar för sin del plockades med i materialet bara eftersom de är pseudonymer till skribenter på forumet, och pseudonymen upprepas i början av varje inslag skribenten har skrivit. Å andra sidan spelar frekvensen inte så stor roll i mitt material utan synvinkeln har hela tiden varit kvalitativ. Målet har alltså varit att få med så många olika sammansättningar som möjligt, så länge som materialet fortfarande är hanterligt.
Materialets kategorisering till etablerade ord, etablerade nyord och tillfälliga ord och nybildningar baserar sig på sammansättningarnas uppkomst i utvalda ordlistor och ordböcker. Då påverkas min kategorisering av de val som ordboksredaktörerna har gjort gällande sammansättningens genomskinlighet. Om sammansättningen har varit så pass genomskinligt att den blivit för självklar för en ordbok, har den i min undersökning hamnat i kategorin Tillfälliga ord och nybildningar. Av denna anledning innehåller denna kategori sammansättningar som: barnvagnsmamma, djurmamma, spädbarnsmamma, och hemmafrumamma. Dessa exempel är knappast särskilt nya eller avslöjar något om nyord, och nytt språkbruk. Jag har ändå fokuserat på just denna kategori när jag letat efter samhällstrender i materialet för att begränsa materialet och gallra bort de mest konventionella sammansättningar.
66
Det konstaterades i inledningen av studien att det inte är bara världen som påverkar språket utan att språket som vi använder skapar också verklighet. Våra tankar bygger på språk och vi ser världen genom en lins av språk. Det har också konstaterats att sammansättning är ett mycket vanligt sätt att bilda ord i svenskan. Med tanke på dessa två påståenden kan jag säga att det har varit en intressant inblick i dagens mammor, pappor och barn som jag har fått ta del av genom att analysera språket som används för att beskriva dem.
LITTERATUR
Allén, S., Gellerstam M., Malmgren, S.-G. 1989 Orden speglar samhället Stockholm: Allmänna Förlaget
Bolander, M. 2001. Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber, 1:a upplagan Collin, L. 1999. Variation i webbdiskussion: En fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes, Åbo: Åbo Akademis förlag
Dahllöf, M. 2009. Språklig betydelse: en introduktion till semantik och pragmatik. Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi (Som utgiven av Studentlitteratur 1999.) Einarsson, J. 2004. Språksociologi, Lund: Studentlitteratur
Hene, B. 1984. ”Den dyrkade Lasse och stackars lilla Lotta” En syntaktisk-semantisk studie av personbeskrivande adjektiv och adverb i populära ungdomsböcker. Umeå: Umeå universitet Josefsson, G. 2005. Ord. Lund: Studentlitteratur
Kumpulainen, M. 2012. Moderna benämningar på mamma, pappa och förälder –
sammansättningar bestående av efterlederna mamma, pappa och förälder. Kandidatavhandling vid Östra Finlands universitet
Lindgren, B. 2007. Sverka din minnespinne. Språkvård, Tidskrift utgiven av Språkrådet 1: 4-12
Lundbladh, C-E. 2002: Prefixlika förleder. Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket Malmgren, S.-G. 1994. Svensk lexikologi: Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund:
Studentlitteratur
SAG = Hultman, T.G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien Sjöström, S. 2001. Semantisk förändring: Hur ord får nya betydelser. Lund: Studentlitteratur Svanlund, J. 2009. Lexikal etablering: En korpusundersökning av hur nya sammansättningar konventionaliseras och får sin betydelse. Stockholms universitet: Institutionen för nordiska språk
Svenska språknämnden 2000. Nyordsboken: med 2000 nya ord in i 2000-talet. Stockholm:
Norstedts Ordbok
Söderbergh, R. 1968: Svensk ordbildning. Stockholm: Nämnden för svensk språkvård, 2:a upplagan Thorell, O. 1984: Att bilda ord. Stockholm: Skriptor
Teleman, U., Hellberg, S., Andersson, E. 1999: Svenska Akademiens grammatik: 2 Ord. Stockholm:
Norstedts
Van der Woude, I. N., 2011: „Familie“ als Diskursobjekt. Linköping University, Department of Culture and Communication. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
ELEKTRONISKA KÄLLOR
SAOB = Ordbok över svenska språket, utgiven av Svenska Akademien. Lund 1893–. www.saob.se, hämtat februari 2016.
SAOL 14 = Svenska Akademiens ordlista, elektroniska mobilappen som speglar den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket från 2015
Språkbanken: https://spraakbanken.gu.se/korp, undersökningens material är hämtat i Språkbanken under februari 2016.
Bilaga 1 Ordklassindelning
Sammansättningar i materialet där efter- och förleden är Substantiv + Substantiv:
andrésmamma, annamamma, aprilmamma, bamsemamma, barnvagnsmamma, bebismamma, björkmamma, bloggmamma, bonusmamma, bullmamma, countrymamma, curlingmamma, dagmamma, djurmamma, drakmamma, egomamma, ekorrmamma, emmamma, ersättningsmamma, familjehemsmamma, fejkmamma, feministmamma, fismamma, flickmamma, fostermamma, förortsmamma, förstagångsmamma, gosmamma, grod-mamma, gulemamma, helgmamma, heltidsmamma, hemmafrumamma, hjälpmamma, hotmamma, humörmamma, hundmamma, hårdrocksmamma, hästmamma, hönsmamma, invandrarmamma, jenniemamma, kalmarmamma, karriärmamma, kattmamma, kerubmamma, knytmamma, kommandomamma, kändismamma, lantmamma, lattemamma, lejonmamma, lekmamma, lucasmamma, monstermamma, morotsmamma, myrmamma, plastmamma, pojkmamma, rymdmamma, sagomamma, sandvikenmamma, singelmamma, sjalmamma, skruttmamma, småbarnsmamma, snittmamma, spädbarnsmamma, stjärnmamma, styvmamma, surrogatmamma, svenssonmamma, teskedsmamma, tigermamma, tildamamma, tjejmamma, tortyrmamma, trollmamma, tvillingmamma, värdmamma, åskmamma, änglamamma
alkoholist-pappa, blattepappa, blåbärspappa, bonuspappa, bögpappa, dagispappa, dagpappa, deltidspappa, disney-pappa, djurpappa, donatorpappa, emilpappa, familjehemspappa, familjepappa, feministpappa, fittpappa, fjant-pappa, fosterpappa, förstagångspappa, genomsnittpappa, grannpappa, helgpappa, heltidspappa, hundpappa, hönspappa, incestpappa, internetpappa, invandrarpappa, karriärspappa, kattpappa, klasspappa, kompispappa, kontaktpappa, ko-pappa, kurdpappa, kvalitetspappa, källarpappa, lattepappa, lejonpappa, lekpappa, läkarpappa, maffiapappa, medelklasspappa, mjukispappa, momspappa, multipappa, muskelpappa, myspappa, människopappa, nattpappa, nätverkspappa, papperspappa, pedofilpappa, pingvinpappa, plastpappa, plyschpappa, prästpappa, punkpappa, regnbågspappa, rockpappa, råttpappa, sambopappa, singelpappa, småbarnspappa, snoppapappa, sockerpappa, sommarpappa, sportpappa, stenålderspappa, studentpappa, styvpappa, söderpappa, talibanpappa, teskedspappa.
tvillingpappa, töntpappa, uppväxtpappa, utlandspappa, velourpappa, älsklingspappa, änglapappa ADHD-barn, allergibarn, andebarn, ankarbarn, ansvarsbarn, arbetarbarn, arbogabarn, barnbarn, barnbarnsbarn, barnhemsbarn, betongbarn, blandbarn, blöjbarn, bonusbarn, brorsbarn, curlingbarn, dagbarn, dagisbarn, decemberbarn,deltidsbarn, diabetesbarn, diagnosbarn, djurbarn, donatorbarn, ersättningsbarn, fadderbarn, familjehemsbarn, favoritbarn, flaskbarn, flickebarn,
flyktingbarn, fosterbarn, födelsedagsbarn, förskolebarn, gatubarn, genomsnittsbarn, grannbarn, guldbarn, heltidsbarn, högstadiebarn, incestbarn, inseminationsbarn, invandrarbarn, jesusbarn, jordbarn, kolikbarn, koltbarn, krigsbarn. kungabarn, kusinbarn, kändisbarn, kärleksbarn, lågstadiebarn, majbarn, maskrosbarn, medelklassbarn, mellanstadiebarn, mongobarn, mulattbarn, människobarn, mönsterbarn, negerbarn, novemberbarn, pojkbarn, problembarn, provrörsbarn, regnbågsbarn, reservdelsbarn, sjalbarn, skilsmässobarn, skolbarn, skäggbarn, sladdbarn, snittbarn, sommarbarn, styvbarn, syskonbarn, systerbarn, underbarn, veganbarn, vinterbarn, våldtäktsbarn, vårbarn, änglabarn, öronbarn
Sammansättningar i materialet där efter- och förleden är Adjektiv + Substantiv
adoptivmamma, a-mamma, biomamma, extramamma, gladmamma, lyckligmamma, premamma, prettomamma tyskmamma, ungmamma,
adoptivpappa, akutpappa, anonym-pappa, biopappa, ensamståendepappa, extrapappa, gaypappa, homopappa, kvarvarandepappa, latpappa, småpappa, storpappa
a-barn, adoptivbarn, biobarn, ensambarn, extrabarn, homobarn, småbarn, spädbarn, storbarn
Sammansättningar i materialet där efter- och förleden är Verb + Substantiv
Sammansättningar i materialet där efter- och förleden är Verb + Substantiv