O
rdsprå ket ”Må du levå i intressåntå tider - Måy you live in interesting ti-mes” blev bekånt fo r mig då jåg be-so kte konstbiennålen i Venedig 2019. Må ngå konstnå rers verk fokuseråde då r på klimåt-krisen och flyktingvå gen. Det ånvå ndes också åv Robert F. Kennedy då hån tålåde till stu-denternå i Kåpståden 1966 om må nskligå fri- och rå ttigheter och ungås engågemång, som då vår ”hett stoff”. Ordsprå ket beskriver den tid vi lever i som fylld åv fåror och oså kerhet.Just nu gå ller påndemi och ”fåke news”. Ä ndå lever vi såmtidigt i en tid då r energi fo r kreå-tivitet och nyskåpåråndå gror och vi kån sko njå en gnistå åv hopp.
Ärbetet inom lå så rets temå ”En vå lmå ende, hå llbår och vå rdeskåpånde skolå” inger också
en krusning åv hopp i en såmtid fylld åv mycket specifikå utmåningår. Under lå så ret hår vå rå lå råre fortbildåts i den positivå psy-kologins temån som fokuserår på fråmgå ngs-fåktorer så som styrkor, glå dje, medkå nslå, resiliens och grit. De å r fåktorer och fo rhå ll-ningsså tt som å r viktigå i skolåns dågligå år-bete. Folkhå lsåns styrkekort hår ållå lå råre få tt. De finns synligå på må ngå stå llen i skolån och å r i flitig ånvå ndning. Hå r i å rsboken få r du bekåntå dig med hur den positivå psykolo-gin synliggjorts och genomsyråt skolårbetet.
”Hånd i hånd" vår mottot fo r å rets Skolfred, ett motto som fåstslogs fo re påndemin. Men, som skolfredstexten nå mnde, kån mån sto djå och sto ttå våråndrå fåstå n det inte konkret sker hånd i hånd. Under en lå ng råd åv å r hår
Våså o vningsskolå såmlåt omkring 1000 per-soner till en ho gtidlig stund med progråmin-slåg åv storå och små . I å r blev det en digitål skolfred. Ällå elever och skolåns personål fick vårsitt årmbånd med mottot och en bild åv hå nder.
Finlå ndårnå ånser ått en god fråmtid å r jå mlik och trygg. Det fråmkommer i Fråmtidsbåro-metern, som publicerådes åv jubileumsfon-den Sitrå vå ren 2021. Regeringsprogråmmet beskriver Fråmtiden fo r den jå mlikå grund-skolån. Det å r en skolå då r ållå hår likå mo jlig-heter, då r lå råndet hår ho g kvålitet och ele-vernås vå lbefinnånde å r våråndrås fo rutså tt-ningår. Ett åntål nåtionellå utvå rderingår hår kårtlågt hur det stå r till med den jå mlikå grundskolån. O vningsskolån hår få tt mo jlig-het ått deltå i nå grå och på det så ttet engåge-råts i årbetet. NCU, Nåtionellå centret fo r ut-bildningsutvå rdering, hår i vå r publiceråt en temåutvå rdering åv den nåtionellå lå roplånen https://kårvi.fi/åpp/uploåds/2021/02/
NCU_T0121.pdf
En åv de såkkunnigå i gruppen vår Gun Jå-kobsson (vå r skolås tidigåre ledånde rektor). I råpporten fråmkom blånd ånnåt ått bedo m-ningsfo rfåråndenå tolkåts olikå ute i låndet och då rfo r å r det en åv utvecklingsrekom-mendåtionernå frå n NCU. Redån senåste vå r reviderådes det gemensåmmå kåpitlet om bedo mning i vå r lokålå lå roplån. Också Ut-bildningsstyrelsen (UBS) fo renhetligår princi-pernå enligt vilkå lå rårnå bedo mer elevernås lå rånde och kunnånde. Info r vå rterminen publiceråde UBS sto dmåteriål fo r kriterier fo r slutbedo mningen i å rskurs 9. Två åv skolåns
med lå roå mnenå på UBS, Såndrå Bernås i mo-dersmå l och litteråtur och Ännikå Låssus i finskå. I lå roplånsårbetsgruppen FYREN hår skolåns lokålå årbete processåts och fo rbe-retts så ått lå rårnå hår kunnåt genomfo rå re-videringen åv en jå mlik bedo mning i den lo-kålå lå roplånen. I kåpitlet om FYREN kån ni lå så merå om årbetsgruppens omfåttånde årbete.
Under drygt ett å r hår en årbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet under Gun Oker-Bloms ledning gjort en utredning om den svensksprå kigå utbildningen i Fin-lånd. Jåg hår sjå lv håft fo rmå nen ått deltå i årbetet i en referensgrupp med 16 medlem-mår. Utredningen hår håft som må l ått såmlå synpunkter och perspektiv så brett som mo j-ligt. Resultåten åv utredningen hår publiceråts i en omfåttånde råpport som tår fråm så rdråg, utmåningår och utvecklingsbehov. I råpporten ges 62 å tgå rdsfo rslåg fo r ått vi också i fråmti-den skå kunnå så krå en ho gklåssig svensk-språ kig utbildning. Ä tgå rdsfo rslågen gå ller
”Just nu gäller pandemi och
”fake news”. Ändå lever vi sam-tidigt i en tid där energi för kreativitet och nyskaparanda gror och vi kan skönja en gnista av hopp. ”
Niornas bal, balen som blev av. Foto: BK.
kvålitetsåspekter, brist på tillgå ngår till utred-ningår och dåtå såmt betydelsen åv ått ålltid se den svenskå utbildningsvå gen i ett
helhets-perspektiv. https://
julkåisut.våltioneuvosto.fi/bitstreåm/
håndle/10024/162926/OKM_2021_9.pdf?
sequence=1&isÄllowed=y
Ärbetet med skolåns lå så rstemå go rs på olikå systemiskå nivå er inom orgånisåtionen men också i må ngsidigå nå tverk och ålltid med må let ”elevernås bå stå”. I å rsbokens kåpitel fo r den grundlå ggånde utbildningen synlig-go rs en hel del kreåtivt årbete som krå vts, men också blivit mo jligt under påndemin.
Nåturen som lå rmiljo nå mns oftå i lå rårnås beskrivningår åv undervisningen. En stor del åv gymnåstikundervisningen hår skett
utom-lyfts fråm. Ällå i vå r skolå hår vårit duktigå på ått må ngsidigt utnyttjå digitålå årbetsså tt bå de under distånsperioder och i nå rstudier.
Vårdågskompetensens betydelse synliggo rs tydligt under distånsstudiernå i lå roå mnesbe-skrivningårnå. Elevernå hår blånd ånnåt till-rett må ltider fo r fåmiljen hemmå inom huslig ekonomi och kockåt på tyskå och frånskå inom språ kundervisningen. Inom fysiken och kemin hår hemmets kemikålier kommit till nyttå. Ätt tå nkå hå llbårt hår vårit viktigt då mån årbetåt inom de pråktiskt-estetiskå lå roå mnenå.
En uppgift fo r dig som lå ser å rsboken få r bli ått so kå och få ngå in ållå innovåtivå lo sningår som beskrivs!
Elisåbet Båcklund-Kå rjenmå ki Under pandemin har lärmiljöerna utvidgats till att omfatta mera utomhusundervis-ning. Foto: EBK.
Street food-servering lör-dag 22.5.2021. Foto: BK