Känneteckentypen PL (plats)

Figur 20 står för känneteckentypen PL i samband med begreppet ’vintersömn’ i SB-elevernas utsagor i åk 3, 6 och 9 och i SV-elevernas utsagor i åk 3.

Figur 20. Känneteckentypen PL i samband med begreppet ’vintersömn’ i åk 3, 6 och 9 hos SB-elever och i åk 3 hos SV-elever.

I alla årskurser hos SB-eleverna och i åk 3 hos SV-eleverna indelas känneteckentypen PL i två hjälpklasser ’bygge’ och ’land’. I åk 9 hos SB-eleverna innefattar känneteckentypen PL ytterligare hjälpklassen ’natur’. I alla andra årskurser och elevgrupper förutom i åk 6 hos SB-eleverna innefattar hjälpklassen ’bygge’ endast en hjälpklass ’definierad’ men i åk 6 hos SB-eleverna indelas hjälpklassen ’bygge’ i hjälpklasserna ’definierad’ och ’icke-definierad’.

Kännetecknen i hjälpklassen ’bygge’ och i hjälpklassen ’definierad’ har att göra med det ställe där djuren i fråga håller till så länge vintersömnen varar. I SB-elevernas utsagor i åk 3 finns det en hänvisning till både hem och säng. Dessa har placerats överst i begreppskartan eftersom de är på en allmän nivå jämfört med de andra kännetecknen som anknyter till djur och är mer precisa. Att kännetecknen hem och säng förekommer i utsagorna i åk 3 hos SB-eleverna kan ha att göra med elevernas ålder. Kännetecknet hål täcker enligt min mening kännetecknen gömställe och bo. Hål hänvisar vanligen till en öppning, gömställe är en plats för att dölja sig och bo är en plats för att sova. I åk 6 hos SB-eleverna har jag tolkat det så att kännetecknet någon grotta eller liknande täcker kännetecknet lya vilket vidare täcker kännetecknet bo. En grotta är vanligen ett större hålrum i berg. Lya syftar vanligen på en håla som finns under marken och bo för sin del på en plats att vara i då man sover. Lya och bo associeras till djur men grotta används också i andra betydelser och är därför placerat före kännetecknen lya och bo. I fråga om kännetecknen i åk 9 hos SB-eleverna står kännetecknet ”hem” inom citattecken.

Detta kan möjligen betyda att eleven har velat poängtera ordets vardaglighet och det att hem inte är den rätta benämningen på ett djurs bygge. Hem syftar vanligen på människors boende. Ide i sin tur är en plats för vinterdvala. Eftersom ide är speciellt avsett för vinterdvala medan bo är avsett för en plats där man sover har jag placerat kännetecknet varmt ide under kännetecknet bo.

I åk 3 och 9 hos SB-eleverna hör alla kännetecken som hänvisar till bygge till hjälpklassen ’definierad’, dvs. i utsagorna realiseras endast sådana benämningar som klart hänvisar till byggen. I åk 6 hos SB-eleverna hör en del kännetecken som berättar om byggena till hjälpklassen ’icke-definierad’. Således har endast SB-elever i åk 6 använt sådana uttryck som inte hänvisar till bygge på det sättet att eleverna skulle ha använt någon benämning på dem. Till hjälpklassen ’icke-definierad’ hör kännetecknen något varmt ställe och varm plats vilka hänvisar till djurets boende. Det är en tolkningsfråga om ställe är överordnat plats men enligt min mening är plats mer begränsad till sin omfattning jämfört med ställe vilket förklarar deras ordning i begreppskartan.

I en del kännetecken i hjälpklassen ’bygge’ i åk 6 och 9, dvs. bland de äldre SB-eleverna, realiseras dimensionen ’förhållanden’ i utsagorna som t.ex. i

kännetecknet något varmt ställe (SB6) och varmt ide (SB9). De äldre eleverna har möjligen velat framhäva att bygget måste vara varmt för att djuren ska klara av att hålla sig där under Finlands kalla vinter.

Hjälpklassen ’land’ står för kännetecknet Finland (SB3, SB6, SB9) och för kännetecknet här (SV3). Jag har valt att placera kännetecknet här i hjälpklassen

’land’ eftersom det är naturligt att eleverna med här syftar på Finland med tanke på uppgiftsgivningen (se avsnitt 1.2.1). Att kännetecknen Finland och här används av eleverna kan tyda på att eleverna har tagit hänsyn till textens mottagare och riktat sin text till den australiensiska språkbadseleven. Finland nämns också i uppgiftsgivningen vilket kan ha påverkat förekomsten av kännetecknet.

Endast i SB-elevernas utsagor i åk 9 realiseras det kännetecken som hör till hjälpklassen ’natur’ och som hänvisar till miljön. Till denna hjälpklass hör kännetecknet marken.

I fråga om både SB-elever och SV-elever i åk 3 finns det två hjälpklasser i begreppskartan som gäller känneteckentypen PL, nämligen ’bygge’ och ’land’.

Skillnaden utgörs av de undersökta elevgruppernas benämningar på byggena. SV-eleverna håller sig till en benämning som klart hänvisar till boendet (bo) medan benämningar på byggena i SB-elevernas utsagor inte är så explicita. Detta kan ha att göra med språkkunskaperna. SV-eleverna har eventuellt inte behov av att använda sådana benämningar som t.ex. hem för att hänvisa till bygget jämfört med SB-eleverna av vilka kanske inte alla känner till benämningarna på djurens byggen.

5.2 Begreppet ’vinterpäls’

De känneteckentyper som realiseras i samband med begreppet ’vinterpäls’ i åk 3, 6 och 9 hos SB-eleverna och i åk 6 hos SV-eleverna presenteras i detta avsnitt.

Dessa känneteckentyper är AG, SÄ, TI, OR och PL. Det verkar inte vara typiskt för eleverna att i utsagorna hantera begreppet ’vinterpäls’ med hjälp av att beskriva förhållanden under vintern i Finland. Känneteckentypen FÖ realiseras endast en gång i utsagorna hos SV-eleverna i åk 6 om begreppet ’vinterpäls’.

Denna känneteckentyp diskuteras inte i ett eget avsnitt som de övriga känneteckentyperna. Känneteckentyperna presenteras i frekvensordning och således presenteras den känneteckentyp som realiseras oftast först.

5.2.1 Känneteckentypen AG (agent)

Figur 21 visar hur känneteckentypen AG realiseras i SB-elevernas utsagor i åk 3, 6 och 9 och i SV-elevernas utsagor i åk 6.

Figur 21. Känneteckentypen AG i samband med begreppet ’vinterpäls’ i åk 3, 6 och 9 hos SB-elever och i åk 6 hos SV-elever.

Känneteckentypen AG är indelad i två hjälpklasser ’djur’ och ’art’ i åk 3 hos SB-eleverna. I årskurserna 6 och 9 hos SB-eleverna och i åk 6 hos SV-eleverna är känneteckentypen AG indelad i tre hjälpklasser ’djur’, ’karakterisering’ och ’art’.

Kännetecknen i dessa hjälpklasser står för de varelser som realiseras i elevernas utsagor om begreppet ’vinterpäls’ och hänvisar till de varelser som vinterpälsen berör. I alla de undersökta årskurserna hos SB-eleverna och i åk 6 hos SV-eleverna är det första kännetecknet detsamma, nämligen djuren.

I åk 6 hos SB-eleverna finns det i hjälpklassen ’karakterisering’ kännetecknet djur som inte sover och kännetecknet smådjur. Det är svårt att veta ifall det finns flera sådana djur som inte sover på vintern än smådjur. Därför har jag inte placerat kännetecknet smådjur före kännetecknet djur som inte sover. Samma princip har jag följt i åk 9 hos SB-eleverna. I åk 9 hos SB-eleverna har jag inte placerat kännetecknet smådjur före kännetecknet pälsdjur eftersom det är omöjligt att veta om kännetecknet smådjur täcker också sådana djur som har päls. Djur som inte sover/går i dvala, smådjur och pälsdjur bildar dock inte inom biologin en klass på samma sätt som t.ex. däggdjur eller små insekter (se figur 18c).

Sist i begreppskartorna finns de kännetecken som hänvisar till enstaka djurarter såsom ekorre (SB3, SB6, SB9). I åk 3 hos SB-eleverna finns det under kännetecknet hare kännetecknet skogshare. Skogshare hör till hardjur och är därför underordnad hare och i begreppskartan placerad under kännetecknet hare.

I alla årskurser hos SB-eleverna och i åk 6 hos SV-eleverna realiseras kännetecknet kanin i utsagorna. Kaniner hör egentligen inte till Finlands fauna om eleverna inte syftar på citykaniner som dock inte får vinterpäls. Att både hare och kanin förekommer i utsagorna i alla de undersökta årskurserna och i de båda elevgrupperna kan ha att göra med generaliseringen. Eleverna kan syfta på ett och samma begrepp med två olika benämningar hare och kanin.

I åk 3 och 6 har SB-eleverna nämnt 6 djurarter och eleverna i åk 9 har nämnt 3 olika djurarter när de beskriver begreppet ’vinterpäls’. Att de äldre eleverna har nämnt färre djur kan bero på att de hänvisar till djur på en mer generell nivå (ex.

58) såsom också fallet är också i fråga om begreppet ’vintersömn’ (se avsnitt 5.1.1). De yngre eleverna tenderar att hänvisa till ett enda djur vars päls ändras och inte generalisera fenomenet ytterligare (ex. 59).

(58) Några djur sover hela vintern, medan andra byter färg. (9FEE11)

AG

(59) ekoren har vinter päls och kanins päls är vit. Bijörn har en stur

AG AG AG

päls och revens pals är smal men inte so smal. (3PÅ18)

AG

I utsagan i exempel 58 hänvisar SB-eleven i åk 9 till en djurgrupp, till djur som inte sover på vintern. Således generaliserar eleven de fakta som hon känner till.

Vanligen hänvisar de yngre eleverna bara till enskilda djur som i utsagan i exempel 59. Endast de äldre eleverna (i åk 6 och 9) har hänvisat till djurgrupper, såsom till smådjur (åk 6) och pälsdjur (åk 9). Eleverna i åk 3 har inte nämnt några djurgrupper i utsagorna vilket också tyder på att de yngre eleverna inte generaliserar sina kunskaper utan ger exempel på enstaka djur.

De båda undersökta elevgrupperna SB-elever och SV-elever i åk 6 beskriver begreppet ’vinterpäls’ på ett liknande sätt vilket syns i hur begreppskartorna är strukturerade. Det finns ändå mindre skillnader mellan de undersökta elevgrupperna. En skillnad gäller antalet djur vars utseende ändras på vintern och som eleverna nämner i utsagorna. SB-eleverna har nämnt 6 olika djurarter medan SV-eleverna har nämnt endast 2 djurarter. Detta antar jag beror på att det finns ungefär trefalt så många uppsatser skrivna av SB-elever jämfört med dem som SV-elever skrivit.