Analysmaterialet – genre och kvantitet

Det är viktigt att eleverna lär sig hur innehållet språkliggörs och att språkliga val hänger ihop med textens syfte. Därför borde eleverna behärska diverse genrer vilket är av vikt också med tanke på det språk som uppskattas i skolrelaterade

uppgifter. Genrepedagogisk undervisning i olika ämnen har börjat vinna fotfäste.

Genrepedagogiken har sitt ursprung inom den så kallade Sydneyskolan som tog i bruk begreppet ’genre’ för att hänvisa till olika slags texter inom skolvärlden (Kuyumcu 2013: 605). En ny term genrefamiljer introducerades då man upptäckte att flera genrer hör till större övergripande grupper. En översikt över genrefamiljer finns i bilaga 2. Inom andraspråksforskning har flera forskare diskuterat olika genrer (se t.ex. Gibbons 2002, Schleppegrell 2004 och Axelsson, Rosander & Sellgren 2005). När det gäller skolspråket i Finland har Slotte-Lüttge och Forsman (2013: 40 ff.) talat för att man ska arbeta med olika genrer i skolan.

De allra flesta eleverna i mitt material har skrivit en uppsats som hör till genrefamiljen informerande genrer (fakta) eftersom deras primära syfte är att informera mottagaren. Eleverna återger ofta orsakssamband, förklarar olika fenomen med möjliga konsekvenser och inkluderar även personliga erfarenheter i uppsatserna. Därför kan man säga att de flesta uppsatserna hör till genren förklaringar. Genren förklaringar indelas i tre olika typer av förklaringar vilka är sekventiella, orsaksförklaringar och konsekvensförklaringar. Sekventiella förklaringar förklarar processer i en kronologisk händelseutveckling, orsaksförklaringar anger olika orsaker till ett fenomen och konsekvensförklaringar förklarar hur ett fenomen leder till flera olika konsekvenser. (Om genrer se Kuyumcu 2013: 614–615.) Uppsatserna i mitt undersökningsmaterial är närmast konsekvensförklaringar eftersom eleverna återger vilka olika konsekvenser vintern för med sig i Finland. 5 SB-elever i åk 3 och 1 SB-elev i åk 9 har valt att skriva sin uppsats i berättelseform där t.ex. vissa huvudpersoner benämns. De elever som har valt att skriva en sådan uppsats har dock mycket väl kunnat kommentera djurens anpassningar till vintern och uppsatserna har därför beaktats i analysen. Dessa uppsatser hör till genrefamiljen engagerande genrer (berättelser) och till genren återgivning. Ytterligare är en uppsats som är skriven av 1 SB-elev i åk 3 klart tudelad eftersom uppsatsen består av en sång och en uppsats. 4 SB-elever i åk 3 och 2 SB-elever i åk 6 har förmodligen missuppfattat uppgiftsgivningen och beskrivit endast det som händer i Australien på vintern. I åk 9 har 1 SB-elev inte tagit uppgiften på allvar och har skämtsamt skrivit om någonting helt irrelevant som inte har någonting med uppgiftsgivningen att göra. I åk 9 finns ytterligare 3 SB-elever som börjar sin uppsats sakligt men mitt i skrivuppgiften har eleverna förmodligen gett upp och slutet av uppsatsen handlar om någonting helt irrelevant. Eftersom sådana fall är mycket få kan det konstateras att eleverna överlag har följt uppgiftsgivningen bra.

Alla anpassningar som förekommer i materialet har beaktats oavsett genren, om eleven har skrivit en sång eller inte tagit uppgiften på allvar. Antalet uppsatser i de båda undersökta elevgrupperna presenteras årskursvis i tabell 1.

Tabell 1. Antalet uppsatser skrivna av SB- och SV-elever årskursvis.

SB SV Sammanlagt

Åk 3 116 38 154

Åk 6 119 27 146

Åk 9 109 35 144

Sammanlagt 344 100 444

Det finns ungefär tre gånger så många uppsatser skrivna av SB-elever i åk 3 och 9 jämfört med SV-elever och ungefär fyra gånger så många uppsatser skrivna av SB-elever i åk 6 jämfört med SV-elever. Med tanke på avhandlingens syfte är denna skillnad motiverad eftersom fokus ligger på SB-elevernas begreppsstrukturering och uppsatserna skrivna av SV-elever används som jämförelsematerial. I figur 1 presenteras den genomsnittliga längden på och variationsvidden i uppsatserna.

Figur 1. Den genomsnittliga längden (mätt i antal ord) och variationsvidden i uppsatserna i åk 3, 6 och 9 hos SB- och SV-elever.

När den givna rubriken, bilderna och de möjliga ord som förekommer i bilderna har utelämnats ur analysen består SB-materialet totalt av 42 748 ord och SV-materialet av 15 127 ord. Sammanlagt består analysSV-materialet alltså av 57 875 ord. BeViS-projektets forskningsassistenter har renskrivit elevernas uppsatser på dator och räknat antalet löpord med Words ordräkningsfunktion. Som ord räknar

Word det som finns mellan två mellanrum i texten. Detta betyder att även de sammansatta ord som eleverna felaktigt skrivit isär har räknats som två ord (t.ex.

viter päls) samt att de enskilda ord som eleverna felaktigt skrivit samman har räknats som ett ord (t.ex. någontid). Detta ger en viss felmarginal men saknar relevans för min analys.

Som figur 1 visar har SB-eleverna i alla årskurser skrivit något kortare uppsatser än eleverna. Minst är skillnaden i längden på uppsatserna mellan SB- och SV-eleverna i åk 6 och störst i åk 9. Den genomsnittliga längden på uppsatserna ökar hos SB-eleverna från åk 3 till åk 6 och minskar lite från åk 6 till åk 9. Den genomsnittliga längden på uppsatserna hos SV-eleverna ökar från åk 3 till åk 9.

I det följande redogör jag för några studier inom språkbad, där eleverna har haft en skrivuppgift, eftersom jag vill jämföra den genomsnittliga längden på uppsatserna i mitt material med värdena i dessa studier (tabell 2). Björklund (1996) har forskat i lexikala drag och kontextualisering i SB-elevers andraspråk. I hennes undersökning hade eleverna fått i uppgift att skriva en uppsats utgående från sex bilder som tillsammans visade ett händelseförlopp om en apa på rymmen.

Buss (2002) har undersökt verbanvändning i SB-elevers lexikon. Eleverna i hennes undersökning hade fått i uppdrag att skriva två reserapporter till olika mottagare.

Tabell 2. Den genomsnittliga längden i uppsatserna i några studier inom språkbad.

Nevasaari (2014) Björklund (1996) Buss (2002)

SB SV SB SV SB SV

åk 3 72,1 86,7 69,4 69,0 113,1 62,3 – –

åk 6 152,3 163,7 – – – –

åk 9 149,2 211,9 – – 234,7 252,9

I åk 3 har SB-eleverna i min undersökning och de elever som deltog i Björklunds undersökning (två SB-grupper) skrivit nästan lika långa uppsatser. Skillnaden i uppsatslängd mellan de två SV-grupper i åk 3 som deltog i Björklunds studie är stor, nämligen över 50 ord. Jämfört med uppsatslängden hos SV-eleverna i åk 3 i min undersökning har den ena gruppen i Björklunds undersökning skrivit längre uppsatser än mina informanter och den andra gruppen kortare uppsatser än mina informanter.

I åk 9 har de SB-elever som deltog i Buss undersökning skrivit betydligt längre uppsatser jämfört med SB-eleverna i åk 9 i min studie. Skillnaden i längd mellan uppsatserna är över 80 ord. Även SV-eleverna i åk 9 i Buss undersökning har skrivit längre uppsatser jämfört med SV-eleverna i åk 9 i min studie. Skillnaden i längd mellan uppsatserna är över 40 ord.

Enligt Schleppegrell (2004: 177) uppfattas andraspråkstexter ofta som ordrika och informella. Den genomsnittliga längden på uppsatserna i mitt analysmaterial visar det motsatta även om skillnaderna i längd inte är speciellt stora mellan de undersökta elevgrupperna, SB-elever och SV-elever.

I tabell 3 presenteras variationsvidden i uppsatserna i min undersökning.

Variationsvidden i uppsatserna jämförs med den i Björklunds (1996) och Buss (2002) undersökningar.

Tabell 3. Variationsvidden i uppsatserna i några studier inom språkbad.

Nevasaari (2014) Björklund (1996) Buss (2002)

SB SV SB SV SB SV

Variationsvidden i mitt analysmaterial är tämligen stor. Variationsvidden är betydligt större hos SB-elever och SV-elever i åk 6 (378 ord respektive 259 ord = 119 ord) jämfört med åk 3 (183 ord respektive 199 ord = 16 ord) och åk 9 (344 ord respektive 364 ord = 20 ord). I åk 3 och 9 är variationsvidden hos elevgrupperna ungefär densamma.

Jämfört med det som resultaten i Björklunds undersökning visar är variationsvidden hos SB-eleverna i åk 3 större hos SB-eleverna i min undersökning. Jämfört med mina forskningsresultat är variationsvidden mindre hos SB-elever och elever i åk 3 i Björklunds undersökning när en grupp SV-elever med betydligt längre texter uteslutits. Variationsvidden är större hos

SB-elever och SV-SB-elever i åk 9 i Buss (2002) undersökning jämfört med det som mina forskningsresultat visar.

Standardavvikelsen visar hur mycket de olika värdena i en population avviker från medelvärdet. Ifall värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg och på motsvarande sätt ger värden som avviker mycket från medelvärdet en hög standardavvikelse (se t.ex. Karma 1990).

Standardavvikelsen i elevernas uppsatser presenteras i tabell 4.

Tabell 4. Standardavvikelsen i uppsatserna i åk 3, 6 och 9 hos SB- och SV-elever.

SB SV

Åk 3 38,5 46,4

Åk 6 72,8 68,5

Åk 9 65,6 107,1

I fråga om åk 3 och 6 avviker de undersökta elevgrupperna inte avsevärt från varandra. Standardavvikelsen är kring 40 ord i åk 3 och kring 70 ord i åk 6 i de båda elevgrupperna. I åk 9 är skillnaden i standardavvikelse mellan de undersökta elevgrupperna större. Uppsatserna i åk 3 varierar sinsemellan något mindre i fråga om längden än uppsatserna i åk 6 och åk 9. Standardavvikelsen hos SB-eleverna i åk 6 och 9 är ungefär densamma medan SV-elevernas uppsatser varierar betydligt mer i fråga om längd i åk 9 än i åk 6.

Puskala (2005: 241) påpekar att det är utmanande för en forskare att planera en skriftlig uppgift som i största möjliga mån kommer åt de kognitiva strukturer eller begreppssystem vilka skribenten behärskar. Dessutom finns det flera faktorer som inverkar på det som skribenten slutligen väljer att skriva ner på papper. Dessa faktorer kan t.ex. vara skribentens kunskaper om det aktuella temat. (Ibid.) Min undersökning omfattar elever från åk 3, 6 och 9 vilket betyder att åldersfördelningen hos de undersökta eleverna är från 9 till 16 år. Det är nästan omöjligt att välja ett sådant tema som inspirerar eleverna lika mycket oberoende av ålder samt ett tema som står i fokus i undervisningen i alla de undersökta årskurserna eftersom man i olika årskurser studerar olika läroämnen. Dessa i sin tur koncentrerar sig på olika innehållsliga helheter (om läroplan se avsnitt 2.3.1).

De ovan beskrivna faktorerna har eventuellt påverkat innehållet i och längden på de uppsatser som utgör mitt analysmaterial. Å andra sidan tas djurs beteende på vintern upp till diskussion i flera årskurser under skolgången (se avsnitt 2.3.1).