Faktorer som påverkar personernas medborgarskap medborgarskap

kontext (Lister 2007). Tyngdpunkten i kontexten för det levda medborgarskapet utgörs i avhandlingen av vardagen inom organisatoriska ramar. Avhandlingen kan därför ge en bild av att deras liv begränsas till livsområden inom organisatoriska ramar. Personerna i studien har många andra roller än brukare av service, men de är inte i fokus i avhandlingen.

Som svenskspråkiga personer ingår de i en minoritet i Finland men avhandlingen har inte studerat deras vardagsvillkor i relation till språk eller till kön.

Forskningsprocessen började med att förstå hur personerna i studien upplever sin delaktighet men för att förstå den komplexa vardagsverkligheten då de skapar och utövar sitt medborgarskap blev det nödvändigt att identifiera faktorer som påverkar konkreta händelser.

Metateorin kritisk realism har gjort mig uppmärksam på att verkligheten består förutom av olika domäner även av olika nivåer som påverkar vardagen. En analys med inslag från en kritisk realistisk forskningsprocess, ger möjligheter att fånga upp omständigheter och processer utöver vad vi direkt kan skåda. För att förstå funktionshinder ger kritisk realism och ICF tillsammans en teoretisk förankring som inkluderar den komplexa interaktionen mellan individen och omgivningen.

5.1 Faktorer som påverkar personernas medborgarskap

Jag har lyft fram personernas upplevelse av delaktighet som en viktig del av deras medborgarskap och det är också viktigt att synliggöra faktorer på olika nivåer som är av betydelse då personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap (se tabell 4). Jag gör inte anspråk på att

täcka alla omständigheter för personernas levda medborgarskap men visar på tendenser. För att fånga den komplexa verkligheten använder jag kulturella, socioekonomiska, psykosociala och psykologiska analytiska nivåer som Danermark & Coniavitis Gellerstedt (2004) har utarbetat utifrån Nancy Fraser (2011) och Axel Honneth (2005). De olika mekanismerna och faktorerna kan samtidigt vara verksamma (Danermark et al 2010, 345) och de kan vid olika förhållanden ge upphov till olika händelser (Sayer 1992, 116).

Lister (2003, 2007) utgår från att det levda medborgarskapet innehåller olika kulturella, politiska och materiella omständigheter, utöver hur personerna upplever sin delaktighet och förhandlar om sina rättigheter. Det levda medborgarskapets olika betydelser kopplas i tabellen till en nivå som schematiskt kan ses motsvara de olika analytiska nivåerna. I den följande tabellen sammanfattas hur olika mekanismer och faktorer tar sig uttryck i vardagen och vad de kan innebära för personerna i studien.

Tabell 3 Mekanismer som påverkar personernas medborgarskap

Betydelser av det levda

medborgarskapet Analytisk nivå Specifika mekanismer som möj-liggör och hindrar medborgarskap Hur personerna upplever

och förhandlar om sina rät-tigheter, sin delaktighet och tillhörighet

Psykologisk Både personal och personerna har svårt att förstå och att bli även en stark vilja att klara sig.

Psykosocial Personernas trygghet prioriteras av personalen.

Samspelet mellan personerna och personalen ses som en gemensam läroprocess.

Materiella omständigheter Socioekonomisk Kluster, stora boenden och

Planlösningar ger social samvaro och avskildhet.

Personerna har en oklar ställning som brukare på arbetscenter. Kulturella och politiska

omständigheter Kulturell Rättigheter via lagar och rekom-mendationer ger möjligheter till varda-gens styrs av organisationens re-gelverk och rutiner.

Vad som sker på en analytisk nivå har betydelse för vad som sker på andra analytiska nivåer. För att visa på faktorer inom olika nivåer som påverkar händelser i vardagen tar jag som exempel att brukare upplever att arbetsmiljön på arbetscenter är orolig. Jag väljer att behandla oron på arbetscenter eftersom personerna i studien har lyft fram frågan och de har genom brukarråden försökt få en ändring till stånd.

Figur 5 Faktorer som påverkar oro på arbetscenter

Socioekonomisk

På en psykologisk nivå känner sig personerna i studien rädda och otrygga.

På en psykosocial nivå upplever personerna att deras påverknings-möjligheter när det gäller arbetsmiljön är begränsade. De upplever att även om de för fram sina erfarenheter i direkta möten med personal och via brukarråden så sker ingen förändring. De upplever sig maktlösa. På en socioekonomisk nivå påverkar planlösningar möjligheter till både social samvaro och enskildhet. Flera arbetsrum ger möjligheter att arbeta i mindre grupper. Stora enheter ökar risken för institutionsliknande handlingsmönster som t.ex. att gruppens behov styr de enskildas behov och arbetsfördelningen mellan personalen avgör hur stödet organiseras. Personerna kan inte välja vem de vänder sig till för att få stöd. Personerna känner dåligt till sina rättigheter och skyldigheter och sin ställning på arbetscenter. De är inte i ett anställningsförhållande utan deras ställning är som mottagare av service.

Brist på alternativ till daglig verksamhet gör att personen inte har möjlighet att undgå en orolig arbetsmiljö genom att byta arbetsplats. Man kan tolka utifrån studien att personalresurserna inte är tillräckliga för att ge individuell handledning för de personer som av olika orsaker har ett beteende som av andra uppfattas som störande och skapar oro i arbetsgruppen. Den ekonomiska situationen i kommunen, som är köpare, avgör i sista hand omfattningen av servicen och personalresurserna. Studien tyder på att personalens bristande kunskaper i metoder som stöder kommunikationen är en bidragande orsak till att oro uppstår. Personer som inte förstår eller blir förstådda använder uttryckssätt som upplevs störande av omgivningen.

Faktorer som påverkar brukarnas upplevelser av otrygghet kan också identifieras på en kulturell nivå. Den rådande ideologin att brukarna på arbetscenter består av antingen heterogena eller homogena grupper, påverkar likaså personernas upplevelser av arbetsmiljön. Personerna i studien för fram behovet av att arbeta och bo med personer som har samma intresse. Daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning ges med stöd av speciallagstiftning inom arbetscenter. Det innebär att verksamheten har segregerande tendenser eftersom verksamheten riktar sig till en grupp av personer.

Omständigheter på olika analytiska nivåer är av betydelse då personerna utövar sitt medborgarskap. Som en följd av detta är det viktigt att inom det

praktiska omsorgsarbetet ge personerna som får stöd tillgång till en samverkan med olika professioner då de planerar och förverkligar sin service. Även om jag utgår från en biopsykosocial modell för att förstå funktionshinder, har jag tangerat frågor som hänför sig till en biologisk nivå enbart via vad personerna själva lyft fram. Det finns en kritik mot att handikappforskning utgått från en medicinsk modell och för mycket sett funktionshinder utifrån en individuell nivå (Oliver 2013). Tyngdpunkten i avhandlingen ligger på de psykosociala och socioekonomiska nivåerna.

Personer med utvecklingsstörning utgör ingen enhetlig grupp och i synnerhet omständigheter inom den psykologiska och den psykosociala nivån är individuella.