2. Benoists undervisning
2.3. Examina och tävlingar
a. Reglementen
I 1850 års reglemente för Konservatoriet bestämdes i kapitel VI, att det skulle hållas terminsexamina i alla klasser, den första i december och den andra i juni. Omedel
bart efter varje terminsexamen skulle hållas prov för inträdessökande. En nämnd
49 "Gloire de l'Ecole frarn;aise".
50 Saint-Saens 1913: 174-175.
51 Aussi, pendant Ies quelque vingt ans que j'ai tenu l'orgue de Ja Madeleine, ai-je improvise presque toujours, me laissant aller au hasard de ma fantaisie; et ce fut une des joies de mon existence. (Saint-Saens 1913: 17 5.)
52 Castil-Blaze 1832: 249.
64 IV Benoist och orgelundervisningen
bedömde elevemas framsteg, föreslog vilka som borde avskedas på grund av svaga studieresultat, besluta om vilka som var färdiga att avsluta sina studier, samt uttala sig om dem som sökte inträde. Beträffande sammansättningen av nämndema hette det, att bland medlemmama i nämndema för musik skulle det ingå minst två profes
sorer i sång. Före terminsexamen skulle respektive lärare tili direktören överlämna en rapport över varje elevs framsteg, noggrannhet och mål för studiema (se ss. 69-71 ). Efter vårexamen i juni valde examensnämnden i samråd med professom i ämnet ut de elever, som skulle tävla i augusti. De elever som efter 2½ års studier inte ansågs magna för att tävla ströks från elevregistret. Samma öde gick de elever tillmötes, som efter att ha tävlat tre gånger inte hade fått något pris, samt även de, som efter att ha erhållit ett andra pris hade tävlat två gånger utan att erhålla ett första pris. Likaså var det bestämt, att elever, som studerat mindre än sex månader vid Konservatoriet, inte kunde tillåtas att tävla. Undantag kunde göras beträffande dessa bestämmelser, ifall vägande skäl förelåg.53
I kapitel VII fanns regler om förfarandet vid tävlingama. Varje år bestämdes skilt om under vilka former de skulle genomföras. I princip utdelades endast ett första och ett andra pris, och möjlighet fanns att utdela endast det ena. Prisens antal kunde inte utökas eller delas, med undantag av prisen i solfege och sång, där det första priset kunde delas mellan två elever. I de klasser där båda könen tävlade skilt, t.ex. piano och solfege, utdelades ett första pris tili vartdera könet. I klassema för orgel och harpa, där båda könen tävlade tillsammans, utdelades ett första pris i vardera klassen.
I tävlingsjuryn skulle ingå minst två personer, som inte var knutna tili Konservatori
et, och om någon jurymedlem hade elever som tävlade, måste han ersättas med någon annan. Direktören för Konservatoriet var juryns ordförande. Juryn beslöt först om det fanns skäl tili att utdela vartdera priset. Ordföranden tillkännagav detta beslut, varefter prisen tilldelades dem, som fått de flesta röstema. Jurymedlemmarna hade röstsedlar, på vilka de skrev ett namn och därefter överlämnade dem tili ordföranden, som lade dem i en urna. Rösträkningen förrättades av de två äldsta jurymed
lemmarna, varefter ordföranden tillkännagav resultatet och det antal röster, som varje tävlande hade fått, samt meddelade vinnamas namn. Samma förfarande följdes sedan beträffande hedersomnämnandena (accessit), vilka kunde vara tre till antalet.
Prisutdelningen förrättades av direktören under högtidliga former någon gång i november varje år. Priset åtföljdes av ett diplom med pristagarens namn, uppgifter om prisets art samt datum. En silvermedalj överräcktes till de elever, som erhållit
53 Reglement 1850, Chapitre VI: Des Examens. (enl. Lassabathie 1860: 304-305.)
IV Benoist och orgelundervisningen 65
hedersomnämnande (accessits). Efter prisutdelningen följde en konsert, där elever som erhållit första pris, framträdde. 54
Trots att reglementet bestämde, att endast ett första pris skulle utdelas i orgel, hände det några gånger att ett delat första pris (eller två första pris) gavs. Det före
faller som om detta skulle ha skett i de fall, när de två fömämsta tävlandena låg nära varandra i röstetal, ifall den med det Iägre röstetalet redan hade erhållit ett andra pris.
Även beträffande tidpunkten för orgeltävlingen avvek man något. Trots att reglementet föreskrev augusti, förefaller det som om denna tävling oftast skulle ha hållits under senare delen av juli. Slutligen kan som en märklig detalj nämnas, att tävlingen i orgel hörde till det fåtal tävlingar, som inte var offentliga.
b. Examens- och tävlingsuppgifter
Examens- och tävlingsuppgiftema återspeglar naturligtvis undervisningens innehåll.
I terminsexamina spelade elevema det som de förmådde, med beaktande av på vilket stadium de befann sig; till en början kunde det röra sig om ett koralackompan
jemang. Beträffande tävlingama fanns bestämda fordringar. En kommentator i Revue et Gazette beskrev fordringama i orgeltävlingen år 1836:
De tävlande skall fyrstämmigt och i sträng, omamenterad kontrapunkt, ackompanjera en koral, som först är placerad i basen och sedan i över
stämman. De skall därefter improvisera en fuga vars tema, liksom även koralens, väljs av tävlingsnämnden under pågående examen. Detta program är utan tvivel enkelt, men det visar, att man vill återföra orgelspelet tili dess sanna grund.55
Till dessa fordringar fogades regelbundet från och med 1843 en fri improvisation över ett sujet libre, vilket i praktiken innebar ett tema ur någon opera, ur symfonier av t.ex. Haydn, Mozart, Beethoven, Gretry m.fl., eller ur något kammarmusikverk.
Då Saint-Saens fick första pris i orgel år 1851, var det fria temat ett fragment ur
54 Reglement 1850, Chapitre VII: Des Concours et des Prix. (en!. Lassabathie 1860: 305-306.)
55 Les concurrens [sic] doivent accompagner a quatre parties, et en contre-point rigoureux fleuri, un choral qu'ils placent d'abord a 1a basse, puis a Ja partie superieure; ils doivent ensuite improviser une fugue dont le sujet est choisi, ainsi que le choral, par le jury, seance tenante. Ce programme est simple sans doute; mais il prouve que l'on veut retablir l'art de toucher l'orgue sur ses veritables bases ... (Anonym 1836: 278.)
66 IV Benoist och orgelundervisningen
Martinis Plaisir d'amour.56
Efter år 1852, då en fyrstämmig fuga, spelad utantill, fogades till fordringama kunde man till att börja med i en terminsexamen spela en fuga utan pedal. Däremot fordrades i tävlingama uttryckligen en fuga med pedal, detta för första gången den 26 juli 1852.57
Beträffande förekomsten av det fria temat kan konstateras att det sporadiskt förekom även före 1843, t.ex. vid den första tävlingen den 3 augusti 1825 under beteckningen sujet moderne, och var då ett tema ur en kvartettsats av Haydn.
Tävlingsuppgiftema såg detta år i sin helhet ut på följande sätt:
Ex. W-1.
Choral 3.8.1825 58
p: ,,
aQ
,,
0(2 0
56 AN AJ/37/250*1.
57 AN AJ/37/250*1.
58 AN AJ/37/200.
G>
c,
C) 0 t 2
l > 0
Q 0
0 0
0 ( 2 0 0 f{o
( J [2 0 ( 2 0 ' > 0 (1 Q
(.) 0 <> 0
=#
c> 0() 0 (2 0 ei (i
IV Benoist och orgelundervisningen
Ex. W-2. Sujet de fugue 3.8.1825
67
f ±fl I f . C [EEC. t ; l [[ i' r l Ef r EEt' 11 cLc
Ex. W-3. Sujet moderne 3.8.1825
1 j J ,
\fJ ( !_J ;
I/4, Co nCh.-ce&-f
Henry Duvemoy var en flitigt anlitad leverantör av fugateman, dä han ensam stod för tävlingsuppgiftemas fugateman under perioden 1859-1867.59
Som tidigare nämndes, utökades fordringama i tävlingen är 1852 med en fuga ur den komponerade orgelrepertoaren, och vid terminsexamen samma är den 21 juni spelade alla en fuga av Bach.60 Ochse pästär säkert med rätta, att detta tillägg kanske lika mycket var en reaktion som en innovation. Benoist var väl medveten om den komponerade repertoarens ställning vid Bryssels konservatorium, där Lemmens undervisade.61 Dessutom kände han säkert till vilka riktlinjer den nya kyrkomusik
skolan, l'Ecole Niedermeyer skulle följa. Denna inledde sin verksamhet 1853.
Terminsexamensuppgiftema skilde sig inte i princip frän tävlingsuppgiftema. I terminsexamen för orgel den 26 juli 1871, äret före Benoists pensionering, gavs följande uppgifter:
59 Pierre 1900: 23-24.
60 AN AJ/37/271.
61 Ochse 1994: 150.
68
7:
w
4
IV Benoist och orgelundervisningen
Ex. W-4.
Choral 26.7.1871 62
a tt
()
12 �o 0
0
0 0
<> 0
Ex. W-5. Fugatema 26.7.1871
t 1 J } J
-er\ (
Ex. W-6. Fritt tema 26.7.1871
0 0
f) 0 0
\ J
t >C
-f---9- Q �
0 0 t) ö
1.
J ,J J ) [
-&�nw Ea-�r- e I oj>. r i LE[ 1 J r pii (E 4:
h," f v
62 AN AJ/37/200.
IV Benoist och orgelundervisningen 69
c. Benoists examensrapporter
Trots att Benoists terminsexamensrapporter är knappa och kortfattade utgör de en intressant läsning. Man har möjlighet att följa med utvecklingen hos många elever, som senare kom att göra en lysande karriär i någon form, men man har också möjlighet att följa "problemfall", som av en eller annan anledning inte fann sig tillrätta i Benoists orgelklass. Dessutom kan man ur några kommentarer utläsa Benoists egen inställning tili orgelmusiken och undervisningen. Med facit i hand kan konstateras, att han ganska snabbt kunde inregistrera goda förmågor, och detsamma kan sägas beträffande motsatsen. I rapporten av den 7 juni 1842 står om Hochmelle:
en ung man, blind sedan födseln, är sedan åtta månader i min klass. Jag är mycket nöjd med honom.
Följande år den 15 juni:
denna elev är värd ali sympati, som hans lyte kan ge anledning till.63 I rapporten av den 15 juni och 20 november 1843 kan man läsa följande om Rety:
Jag tror inte att denna elev någonsin skulle kunna bli en framstående man:
han förstår ingenting ... en god vilja men liten förmåga.64
Ett av de besvärligaste fallen, som Benoist hade att kämpa med var Jannson (?), men även i rapporten om honom framkommer ett sympatiskt drag hos Benoist.
Rapporterna visar samtidigt på vilken betydelse Benoist tillmätte kunskapen i harmonilära. Vi kan följa ifrågavarande elev i rapporterna under perioden 1851-1853:
63
Denna elev vet ingenting. För övrigt är det en klass i harmonilära han behöver, och inte min. - Jag har redan fäst uppmärksamhet vid, att denna elev inte är tillräckligt avancerad för att vara i min klass, han är i en harmonilära
klass. - Jag har redan sagt, att denna elev inte var tillräckligt avancerad för att gå i min klass. För resten kan jag inte annat än lovorda hans nit och hans goda vilja, men den goda viljan räcker inte.65
un jeune homme aveugle de naissance, est depuis 8 moins dans ma classe. J'en suis tres content.
- cet eleve est digne de tout l'interet que son infirmite peut inspirer... (AN AJ/37/261-262.)
64 Je ne crois pas que cet eleve puisse jamais devenir un sujet remarquable: il ne comprend pas. -- bonne volonte mais peu de facilite. (AN AJ/37/262.)
65 cet eleve ne sait rien; aussi c'est une classe d'harmonie qu'il !ui faudrait, et non Ja mienne. - J'ai deja fait observer que cet eleve n'est pas assez avance pour etre dans ma classe, il est dans une classe d'harmonie. - J'ai deja dit que cet eleve n'etait pas assez avance pour entrer dans ma classe. Du reste, je n'ai qu'a me louer de son zele et de sa bonne volonte, mais Ja bonne volonte ne suffit. (AN AJ/37/270-272.)
70 IV Benoist och orgeiundervisningen
En av de vackraste kommentarer som Benoist skrivit gäller Mademoiselle Lorotte, som vann ett första pris i orgel år 1854. Den 30.12.1852 lydde Benoists kommentar så:
Jag kan inte annat än berömma mig av denna elev: försedd med utsökta anlag är hon dessutom arbetsam och nitisk. 66
Orsakerna till frånvaro från lektionerna var ofta sjukdom, men för en elev var det teaterrepetitioner, som förhindrade honom att närvara,67 och en annan var tvungen att ge lektioner samtidigt som Benoist undervisade. 68 Till kommentarer av det tråkigare slaget hör sådana: "inte noggrann, och likväl saknar han inte möjligheter",
"anlag, men lat och inte noggrann", "arbetsam, men det som hon gör är gjort med möda" .69 Ofta består kommentarerna av endast ett par ord: "inte illa, passabelt, det går an, föga anlag, bra elev, flitig och intelligent, nitisk och arbetsam". Det kunde också hända, att han i kommentarerna jämförde eleverna sinsemellan.
Beträffande Elie Silas, som vann första pris år 1849, finns en anmärkning av allmän natur, som samtidigt visar hur viktigt Benoist ansåg studiet av Bach och Händel vara för organisterna:
en bra elev - som de franska pianisterna och organisterna borde göra, har han stärkt sina färdigheter genom ett djupgående studium av Bach och Händel. 70
Ett visst mått av humor kan också märkas i någon kommentar: en elevs framgångar kommenterar han bara med piano, piano, vilket knappast har något med instrumentet att skaffa, och i fråga om en viss Mademoiselle skriver han:
66
Modern till denna elev har länge varit den, som gjort sig förtjänt av det utförda verket.71
Je n'ai qu'a me Iouer de cette eieve: donee d'heureuses dispositions, elle est encore Iaborieuse et zeiee. (AN AJ/37/271.)
67 AN AJ/37/271.
68 AN AJ/37/266.
69 - pas exact et cependant iI ne manque pas de moyens, - des dispositions, mais paresseux et peu exact, - Iabourieuse mais ce qu'elle fait est penibiement fait. (AN AJ/37/270, 275, 276.) 70 bon eieve - ainsi que devraient le faire Ies pianistes et Ies organistes franc;ais, il s'est fortifie par
l'etude approfondie des Bach et des Hrendel. (AN AJ/37/266.)
71 Ia mere de cette eieve a ete Iongtemps ce qui a merit au travail. (AN AJ/37/277.)
--- ----- - - ---- -
---IV Benoist och orgelundervisningen 71
I egenskap av medlem i kommitten för musikstudiema hamnade han att övervara ett betydande antal examina och ge skriftliga kommentarer. Även i detta uppdrag kommenterar han andras elever på samma kortfattade sätt, som han kommenterade sina egna, men använder härvid förutom franska och italienska även tyska och engelska, kanske för att undvika alltför stor enformighet. Även här kan ses en liten glimt av humor. Man kan till exempel läsa: schlecht, goes well, pretty voice, nicht ubel, mittelmässig. Då det gällde harmonilära och kontrapunkt kunde kommentarema låta: beaucoup de quintes et d'octaves dans la le�on eller / do not understand his harmony and his modulations. 72