4. Beskrivning av området
4.1 Beskrivning av avrinningsområdet
Kyro älvs avrinningsområde (nr 42) är i huvudsak beläget inom landskapen Södra Österbotten och Ös-terbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde (Bild 4).
Kyro älvs avrinningsområde omges av avrinningsområdena för Kimo å, Lappo å, Kumo älv, Karvianjoki å, Lappfjärds å, Tjöck å, Närpes å och Toby-Laihela å, varav särskilt Toby-Laihela ås avrinningsområde ska beaktas även i planeringen av hanteringen av översvämningsriskerna i Kyro älv. Även Toby-Laihela å har utsetts till ett av Finlands områden med betydande översvämningsrisker, och vid stora översväm-ningar kan översvämningsvattnen från Kyro älv och Toby-Laihela å flyta samman på det s.k. bifurka-tionsområdet. Hanteringen av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås och Kyro älvs bifurkationsområ-de behandlas närmare i planen för hanteringen av översvämningsriskerna i Toby-Laihela å.
Kyro älvs avrinningsområde visas i sin helhet på bild 1, där även kommunerna på avrinningsområdet visas: Korsholm, Vasa, Storkyro, Seinäjoki, Ilmola, Kurikka, Jalasjärvi och Kauhajoki. Små områden i avrinningsområdets periferi finns inom Laihela, Vörå, Kauhava, Lappo, Virdois, Kihniö, Parkano, Karvia och Östermark kommuner. Befolkningen i de viktigaste kommunerna i avrinningsområdet och
förutspåd-Bifurkationsområdet mellan Toby-Laihela å och Kyro älv
Toby-Laihela ås och Kyro älvs flödesvatten flyter samman vid stora översvämningar och detta ökar översvämningsrisken i Korsholm och Vasa. Detta så kallade bifurkationsområde mellan Toby-Laihela å och Kyro älv uppstår mellan Veikars, Toby och Ruto. Flera bostads-byggnader hotas av översvämningar. Dessutom riskerar trafikförbindelserna att avbrytas bl.a. på Tobyvägen och på järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki. Bifurkationsområdet har översvämmats åtminstone vid översvämningar vårarna 1984 och 2013 samt hösten 2012.
FAKTALÅDA 3
Bild 4. Platsen för Kyro älvs avrinningsområde i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområ-de.
Enligt Statistikcentralens uppskattning (2012) kommer befolkningen att öka i Vasa, Seinäjoki och Ilmola kommuner fram till år 2025. På motsvarande sätt bedöms att invånarantalet kommer att minska i Kurik-ka, Jalasjärvi, Kauhajoki och Storkyro kommuner. Minskningen uppskattas vara störst i Jalasjärvi kom-mun, där befolkningen kommer att minska med 7,8 % enligt prognosen. Invånarantalet i hela avrinnings-området uppskattas öka med nästan 10 %, trots att prognosen visar att invånarantalet kommer att mins-ka i de centrala kommunerna. I avrinningsområdet finns enligt byggnads- och lägenhetsregistret (2012) 109 200 permanent bosatta invånare (Befolkningsregistercentralen 2012) av vilka cirka 82 % bor i närhe-ten av älven (högst 1 km från älven) och cirka 8 % i närhenärhe-ten av sjöarna (högst 1 km från en sjö). Utöver dessa finns det cirka 2 400 semesterbostäder i avrinningsområdet. Bosättningen är främst koncentrerad till tätorterna i Lillkyro, Storkyro, Seinäjoki, Ilmola, Kurikka, Kauhajoki och Jalasjärvi samt till flera byar, av vilka de största är Peräseinäjoki vid det övre loppet, Koskenkorva ovanför Ilmola, Ylistaro ovanför Storkyro, Tervajoki nedanför Storkyro, Merikart nedanför Lillkyro och Kvevlax vid älvens nedre lopp. Tät bosättning finns i tätorterna och gles bosättning längs älvens stränder.
Tabell 5. Befolkningen i de centrala kommunerna i Kyro älvs avrinningsområde 31.12.2012 och uppskattad befolk-ningsutveckling fram till år 2025. (Statistikcentralen 2012)
Kommun 31.12.2012 2025 Förändring
Vasa 65 674 66 700 + 1,5 %
Storkyro 4 886 4 836 - 1 %
Seinäjoki 59 556 69 028 +13,7 %
Ilmola 12 022 13 143 + 8,5 %
Kurikka 14 395 13 600 - 5,9 %
Jalasjärvi 8 071 7 474 - 7,8 %
Kauhajoki 14 167 13 788 - 2,8 %
Sammanlagt 178 771 188 569 + 5,5 %
Flera av Kyro älvs källflöden rinner upp i ett stort område i de södra delarna av Södra Österbotten samt de norra delarna av Birkaland och Satakunta. Älven mynnar ut i Vassorfjärden i Bottniska viken nordost om Vasa stad. Kyro älvs avrinningsområde är det näst största avrinningsområdet i västra Finland. Avrin-ningsområdets yta är 4 923 km2 och dess sjöprocent är 1,23 % (Ekholm 1993). Avrinningsområdet har
beskrivits ingående i publikationen Preliminär bedömning av översvämningsrisker inom Kyro älvs avrin-ningsområde (2011).
De största åarna som rinner ut i Kyro älv är Seinäjoki å, Jalasjoki å och Kauhajoki å. Räknat från Seinä-joki ås källflöden till havet är Kyro älvs maximala längd nästan 200 kilometer. Man anser dock att Kyro älvs huvudfåra börjar där Jalasjoki och Kauhajoki åar förenas och älvens längd är då 127 kilometer. Vat-tendragets fallhöjd från Seinäjärvi sjö till Bottniska viken är 140 meter. Kyro älvs avrinningsområde delas i nio delavrinningsområden. De visas på bild 5.
De viktigaste biflödena och deras ekologiska status presenteras på bild 6 och mer ingående uppgifter om åarna och älvarna finns i Tabell 6. I avrinningsområdet finns 11 stora natursjöar (över 100 ha), av vilka den största regleras, dvs. Seinäjärvi. Dessutom finns i området fem konstgjorda sjöar som alla är reglerade. Regleringen beskrivs mer ingående i avsnitt 4.3. Områdets största sjöar och deras ekologiska status presenteras i tabell 7 och på bild 6.
Tabell 6. De största biflödena i Kyro älvs avrinningsområde och deras ekologiska status. (2014)
Namn Längd
[km] Avrinningsområdets
yta [km2] Ekologisk status
(2014) Kemisk klassifice-ring (2014)
Seinäjoki å 77 1 011 Otillfredsställande God
Kihniänjoki 52 379 Måttlig God
Pajuluoma 22 104 Måttlig
-Kurjenjoki 19 129 Måttlig God
Sulkueenjoki 5 112 God
-Kauhajoki å 44 206 Måttlig God
Ikkelänjoki 37 158 God God
Kainastonjoki 24 1 081 Otillfredsställande God
Päntäneenjoki 10 213 God God
Jalasjoki å 28 431 Otillfredsställande God
Hirvijoki 18 311 Otillfredsställande God
Mustajoki 11 320 Måttlig God
Lehmäjoki 28 166 Dålig Sämre än god
Orismalanjoki 25 144 Dålig Sämre än god
Nenättömänluoma 21 107 Otillfredsställande God
Tuoresluoma 18 102 Otillfredsställande God
Tervajoki-Naarajoki 17 50 Dålig Sämre än god
Tuomiluoma 15 90 Otillfredsställande God
Kainastonluoma 14 80 Otillfredsställande
-Tabell 7. De största sjöarna i Kyro älvs avrinningsområde och deras ekologiska status. (2014)
Namn Yta
[ha] Kommun Ekologisk status
(2014) Kemisk klassifice-ring (2014)
Kalajärvi konstgjorda sjö 1 130 Seinäjoki Måttlig God
Seinäjärvi 880 Virdois/Alavo God God
Kyrkösjärvi konstgjorda
sjö 640 Seinäjoki Måttlig God
Liikapuro konstgjorda sjö 310 Jalasjärvi Måttlig God
Kotilammi konstgjorda sjö 110
Seinäjo-ki/Storkyro Måttlig God
Pitkämö konstgjorda sjö 100 Kurikka Måttlig Sämre än god
Bild 6. De största sjöarna och biflödena i Kyro älvs avrinningsområde samt deras ekologiska status (2013).
Kyro älvs avrinningsområde är kraftigt utbyggt. Olika aktörer har erhållit tiotals tillstånd för reglering av vattenstånd och flöden, byggande av dammar, vattenkraftverk och konstgjorda sjöar i olika delar av av-rinningsområdet. I älven finns vattenkraftverk vid Voitby fors i Korsholm, Hiirikoski i Lillkyro samt vid de konstgjorda sjöarna Kyrkösjärvi, Kalajärvi och Pitkämö. Utbyggnaden av Kyro älv styrs av en specifik lag, Lex Kyro älv, som förhindrar att nya vattenkraftverk byggs i det nedre och mellersta loppet av älven.
Avrinningsområdets konstruktioner beskrivs mer ingående i avsnitt 4.3 och 4.4.
Kyro älvs avrinningsområde utgörs av områden som efter istiden varit havsbotten. Bottensedimenten har under tidernas lopp, som en följd av landhöjning och förmultning, ombildats till fast mark. Landhöjningen, som är en följd av att inlandsisens vikt inte längre inverkar på jordskorpan efter den senaste nedisnings-perioden, fortsätter ännu i Östersjön. Landhöjningen är som snabbast i Bottenviken, där istäcket smälte sist. Enligt nuvarande kunskap kommer landhöjningen i området fortsättningsvis att vara cirka 0,8 cm/år (Kakkuri 1990). Landskapet inom Kyro älvs avrinningsområde är flackt och höjdskillnaderna är inte spe-ciellt stora (Bild 7). Ett särdrag för ett flertal av de åar och älvar som mynnar ut i Bottniska viken är att de består av ett flera tiotals kilometer långt flackt selavsnitt längs vilket översvämningar ofta inträffar. I så-dana områden kan landhöjningen på sikt teoretiskt sett förvärra översvämningsläget något, eftersom landhöjningen är snabbare i den nedre delen av selavsnittet än i den övre delen. I Kyro älv finns det översvämningsbenägna selavsnittet i älvens mellersta lopp, i området mellan Ylistaro och Ilmola.
Bild 7. Höjdförhållanden i Kyro älvs avrin-ningsområde (2013) (höjdmodell, rutstorlek 2 m, avrinningsområdets källområden 10 m).
Största delen av Kyro älvs avrinningsområde har laserskannats under åren 2008–2010 och det finns detaljerade höjddata (KM2) av området (rutstorlek 2 meter) (Lantmäteriverket 2013). Laserskanningen i källområdena utfördes år 2013. Höjddata för dessa områden finns till hands år 2014.
Ett särdrag för jordmånen i Kyro älvs nedre och mellersta lopp är sura sulfatjordar som har uppstått un-der Litorinaperioden för över 4 000 år sedan. I de undre skikten av de sura sulfatjordarna finns sulfiun-der.
Då de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Typiskt för dessa jordar är som namnet antyder surhet och höga halter av svavel. I sura förhållanden löses även metaller från jorden. De upplösta metallerna och svavelsyran, som sänker vattnets pH-värde, kan orsaka betydande problem för vattenorganismer. Kyro älvs avrinningsområde utgörs till största delen av skogs- och myrmark (över 60
%). Åkermarkens andel är, jämfört med andra älv- och ådalar i Finland, mycket betydande (cirka 25 %). I en del små avrinningsområden kan åkerprocenten till och med överstiga 60. Markanvändningen i Kyro älvs avrinningsområde är effektiv, och omfattande dräneringar av åker- och skogsmark har utförts. De bebyggda områdena i Kyro älvs avrinningsområde utgörs i regel av tätorter, som är belägna invid älven.
Den största av dessa tätorter är Seinäjoki. På bild 8 presenteras markanvändningen i Kyro älvs avrin-ningsområde. Presentationen är gjord utifrån material härrörande från Corine 2000.
Markanvändningsklass Yta [ha] %
Skog samt öppna moar och hällmarker 301 001 61,1
Jordbruksområden 121 929 24,8
Våtmarker och öppna myrar 36 838 7,5
Bebyggda områden 25 344 5,1
Vattenområden 7 185 1,5
Bild 8. Markanvändningen i Kyro älvs avrinningsområde utifrån Corine-materialet (2011).
Markanvändning och byggande styrs genom planläggning, som utarbetas på landskaps- och kommunal nivå. I och med de skadliga översvämningar som inträffat och frågor som väckts på grund av klimatför-ändringen under de senaste åren, har man börjat fästa mer uppmärksamhet vid att minska riskerna för översvämningar genom att styra byggandet och markanvändningen. Hanteringen av översvämningsris-kerna behandlas enligt följande på olika planläggningsnivåer (Miljöministeriet 20/2008):
Landskapsplaner
- Översvämningskartläggningar och styrning av markanvändningen i översvämningshotade områ-den
- Undersökning av vattenföringen i olika avrinningsområden, lösningar för områdesanvändningen i anslutning till hanteringen av dessa flöden
- Hantering av den näringsbelastning som ökar på grund av översvämningar med hjälp av lösning-ar för områdesanvändningen
- Uppskattningar av och förberedelser för förändringar på lång sikt, t.ex. i infrastrukturen Generalplaner
- Styrning av områdesanvändningen i översvämningshotade områden
- Översvämningsrutter och reservering av områden som bromsar upp översvämningar - Hantering av dagvattenmängder och miljökonsekvenser
- Särskilt för stranddelgeneralplaner: byggnadernas höjdpositioner, skyddszoner Detaljplaner
- Förutsättningar för byggandet: lägsta höjdpunkter för byggplatsen och byggnaden (omfattande arbete att fastställa dessa invid vattendrag), förbud att placera funktioner som är känsliga för översvämningar i översvämningshotade områden
- Konstruktionslösningar som tål översvämningar - Tillfälliga och fasta strukturer för översvämningsskydd - Lagrings- och specialbehandling av dagvatten
- Fastställande av höjdpositionen vid gatubyggen - Planteringar och annat grönskydd
I Kyro älvs avrinningsområde styrs den strategiska markplaneringen i den övre delen av avrinningsom-rådet av Södra Österbottens landskapsplan, som fastställdes av miljöministeriet 23.5.2005, och i den nedre delen av Österbottens landskapsplan, som fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. I Österbot-tens landskapsplan har man beaktat översvämningskänsliga områden sålunda att man till planeringsbe-stämmelserna för bybeteckningar har tillagt en mening: Översvämningskänsliga områden bör inte anvi-sas för byggande. Södra Österbottens landskapsplan finns till påseende på webbplatsen för Södra Ös-terbottens förbund (www.epliitto.fi) och ÖsÖs-terbottens landskapsplan på webbplatsen för ÖsÖs-terbottens förbund (www.obotnia.fi).
Planeringen styrs förutom av landskapsplaner även av general- och detaljplaner. I dessa kan man mer noggrant beakta inverkan av översvämningar. I en generalplan definieras de övergripande riktlinjerna för utvecklingen av området samt den övergripande målsättningen för markanvändningen. I denna ingår placering av bosättningsområden, arbetsplatser och trafikleder, men också en beskrivning av omfatt-ningen av översvämningshotade områden. Generalplanen styr i sin tur detaljplaneringen. Om en detalj-plan inte uppgörs sker byggandet på basis av generaldetalj-planen. På bild 9 presenteras de fastställda pla-nerna i Kyro älvs avrinningsområde och i dess omedelbara närhet. Av de generalplaner som presenteras på bilden har en del fastställs på basis av den gamla byggnadslagen (dvs. de har godkänts av fullmäkti-ge före år 2000) och en del på basis av markanvändnings- och bygglafullmäkti-gen åren 2001–2012. De områden med detaljplaner som presenteras på bilden har fastställts på basis av markanvändnings- och bygglagen (uppdaterad utifrån situationen 2012) samt den fram till år 2000 ikraftvarande byggnadslagen. I Kyro älvs avrinningsområde finns ett flertal stranddetaljplaner. Tilläggsuppgifter om planläggningen kan fås på kommunernas webbplatser.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ger utlåtanden om den lägsta bygghöjden som rekommenderas i planläggningen och ansökningar om undantagslov. Den lägsta tillåtna nivån för en byggnad beror på vattennivån för en översvämning med ett återkomstintervall på i genomsnitt en gång per 100 år. Till denna nivå läggs en höjd som bygger på förhållandena i det aktuella vattendraget. Fin-lands miljöcentral gav ut en ny handbok om de lägsta rekommenderade bygghöjderna år 2014 och den
finns på miljöförvaltningens webbsidor www.ymparisto.fi/tulvat > Tulvariskien hallinta >Tulvien huomioi-minen maankäytön suunnittelussa.
Bild 9. Generalplaner, detaljplaner och stranddetaljplaner i Kyro älvs avrinningsområde och dess omedelbara när-het (2012).
I det nedre loppet av Kyro älvs avrinningsområde finns en liten del av ett i ramdirektivet för vatten avsett
älvs avrinningsområde finns flera grundvattentäkter samt två ytvattentäkter. Ytvattentäkterna finns vid Vallvik och Båskas. Därifrån pumpas råvatten från Kyro älv till den konstgjorda sjön Molnträsket och vidare till Vasa stads vattenverk (Vasa Vatten).
Bild 10. Natura 2000-områden och vattentäkter i Kyro älvs avrinningsområde (2013).
I Kyro älvs avrinningsområde finns ett flertal förhistoriska fasta fornminnen. De är i första hand sten- och gravkummel samt boplatser (Bild 11). Man har lokaliserat ett stort antal fornminnen i Kyro älvs nedre lopp i trakten av Storkyro och Lillkyro, i Ilmola och Kurikka vid det mellersta loppet samt invid Jalasjoki å.
Fornminnena är i första hand från stenåldern, men ett flertal fynd från järnåldern har också gjorts. Utifrån en inventering av byggda kulturmiljöer av riksintresse, som Museiverket utförde 2009, finns det i Kyro älvs avrinningsområde 25 kulturmiljöer av riksintresse. (Ytterligare information: Museiverket,www.nba.fi)
Bild 11. Kulturmiljöobjekt i Kyro älvs avrinningsområde (2011). (© Finlands miljöcentral, regionala NTM-centraler;
Museiverket)