4. Beskrivning av området
4.3 Beskrivning av användningen av vattentillgångarna
4.3.1 Beskrivning av den verkliga och den planerade användningen av vattentillgångarna Av de sexton största sjöarna i Kyro älvs avrinningsområde regleras sex stycken. Lagringskapaciteten för översvämningsvatten är totalt cirka 76 milj. m3. Av denna finns den största andelen i Kalajärvi, som står för mer än hälften (55 %) av avrinningsområdets totala regleringskapacitet. Den övriga lagringskapacite-ten finns i Kyrkösjärvi, Seinäjärvi, Pitkämö och Liikapuro. Kotilammi har även den en lilagringskapacite-ten lagringskapaci-tet (ca 1 % av regleringsvolymen). I tabell 12 presenteras de konstgjorda sjöarna och de reglerade na-tursjöarna i Kyro älvs avrinningsområde.
Tabell 12. De konstgjorda sjöarna och reglerade natursjöarna i Kyro älvs avrinningsområde.
Namn Kommun
Kyrkösjärvi* Ilmola/Seinäjoki 820 6,40 11,0 2,0
Kalajärvi* Seinäjoki 512 11,30 42,0 6,0
Seinäjärvi* Virdois/Alavo 95 8,80 11,0 1,5
Kotilammi
Storky-ro/Seinäjoki 60 1,10 0,6 0,6
Liikapuro* Jalasjärvi 26 3,10 4,5 2,5
*Regleras av staten.
**I praktiken är regleringsvolymen endast ungefär hälften av den angivna.
I de reglerade sjöarna sänker man vattennivån på vårvintern och vattennivån är som lägst omedelbart innan snösmältningen börjar. Under sommaren strävar man efter att hålla vattennivån i närheten av den högsta nivå som regleringstillståndet medger. Regleringen har märkbart minskat variationerna i vatten-ståndet. Vattennivåerna ligger vanligen nära medeltalet för perioden oberoende av de för året specifika flödesförhållandena. Förutom ovannämnda sjöar regleras flödet också i de så kallade ”torra” fårorna in-vid konstgjorda sjöar och vattenkraftverk.
I Kyro älvs avrinningsområde finns sex vattenkraftverk. Förutom kraftverken vid Hiirikoski i Lillkyro (Vasa) och Voitbyforsen i Korsholm, har de alla anlagts i anslutning till de konstgjorda sjöarna. Två av dem har anlagts vid Pitkämö konstgjorda sjö (Niiles och Pitkämö). I tabell 13 presenteras de kraftverk som finns i Kyro älvs avrinningsområde.
Tabell 13. Vattenkraftverk i Kyro älvs avrinningsområde och deras fallhöjd, dimensioneringsvattenföring och effekt.
Kraftverk Avrinningsområde
Voitby fors 3,0 3,5 0,06
Hiirikoski 4 618 4,0 10 0,33
Kyrkösjärvi 820 42,0 20 7,3
Kalajärvi 512 13,3 15 1,6
Pitkämö 2 143 28,5 25 6,0
Niiles 966 12,5 10 1,0
Kyro älv är även råvattenkällan för Vasa stad. Råvattnet från Kyro älv pumpas via den konstgjorda sjön Molnträsk och vidare till Vasa stads vattenverk (Vasa Vatten). Vid behov kan en mängd råvatten som motsvarar cirka tre månaders bruk lagras i Molnträsk. Översvämningarna påverkar råvattnets kvalitet genom att bl.a. öka mängden fasta partiklar som följer med vattnet. Till exempel under översvämningar-na hösten 2012 var det inte möjligt att pumpa vatten till den konstgjorda sjön Molnträsk på grund av de höga halterna fasta partiklar.
4.3.2 Viktigaste regleringstillstånd
Ansvaret för regleringen av Kyro älvs vattendrag vilar på den statliga vattenresursmyndigheten, som innehar regleringstillstånden. Statens ålägganden sköts nuförtiden av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (tabell 12). Energibolagen utför det praktiska regleringsarbetet utifrån överenskom-melser, i enlighet med myndigheternas direktiv, i fråga om Seinäjärvi, Kalajärvi, Kyrkösjärvi och Pitkämö.
De ansvarar också för underhållet av sina egna konstruktioner och anläggningar (tabell 15, avsnitt 4.3.4). Den statliga vattenresursmyndigheten ansvarar även för att regleringsbestämmelserna följs an-gående de invallningsarbeten som ingår i regleringen av Kyro älvs övre lopp. I tillståndet (27.4.1995) för vattendragsarbeten i Kyro älvs övre lopp ingår stadganden om att avbryta pumpningen och tillåta att översvämningsvattnet rinner in i de invallade områdena. Detta avgörs på basis av vattenståndet i Kyro älv i Nikkola, Hanhikoski och vid dammen i Seinäjoki å. De områden som invallats med tanke på över-svämningsskyddet har en stor betydelse för att utjämna översvämningsflödena. Enbart de invallade om-rådena vid Tieksi och Rintala kan vid en översvämning med ett återkomstintervall på en gång per 20 år lagra upp till 40 milj. m3 vatten. Detta motsvarar i stort sett lagringsvolymen för områdets största konst-gjorda sjö, Kalajärvi.
4.3.3 Användningen av regleringar vid normala förhållanden
Vattenföringen i Kyro älv uppföljs och regleringen sköts med ett vattendragsmodellsystem, som Finlands miljöcentral upprätthåller. Med hjälp av detta kan man utvärdera läget och utvecklingen i fråga om vat-tenföring och vattenstånd i avrinningsområdet. Då man gör prognoser för utvecklingen i vatvat-tenföringen använder man data som finns i miljöförvaltningens register över hydrologiska observationer. Man använ-der också Meterologiska institutets väanvän-derleksobservationer och prognoser. Uppgifter om neanvän-derbörd fås från väderradar och uppgifter om snöns täckningsgrad fås från satelliter. Med hjälp av vattendragsmo-dellen kan man simulera lokal nederbörd, snötäcke, avdunstning från land och sjöar, sänkor där vatten kan lagras, markens fuktighet, vattnets rörelser i markens ytskikt, grundvatten och avrinning samt sjöar, åar och älvar. De viktigaste prognoserna samt andra resultat som erhållits med hjälp av modellberäk-ningarna finns till påseende på miljöförvaltningens webbplats, www.ymparisto.fi/vesistoennusteet. Pro-gnoserna uppdateras automatiskt flera gånger om dygnet. Vid behov utför man på vårvintern mätningar för att med större säkerhet kunna bestämma snöns vattenvärde i olika delar av Kyro älvs avrinningsom-råde. Med tanke på översvämningsskyddet utgör en utvärdering av snöns vattenvärde gentemot de ak-tuella vattenstånden en mycket viktig åtgärd i Kyro älvs avrinningsområde.
När det gäller motverkandet av översvämningsskador är det mycket viktigt att regleringen av vattendra-get sköts korrekt. En tillräcklig regleringsvolym underlättar det praktiska regleringsarbetet. Så gott som all regleringskapacitet (>90 %) i Kyro älv är lokaliserad till biflödet Seinäjoki å. Intill Kyro älvs huvudfåra finns endast Pitkämö konstgjorda sjö. Av dess relativt obetydliga regleringskapacitet (6,5 milj. m3) kan man i praktiken utnyttja endast ungefär hälften. Detta beror på att bassängens stränder är erosionsbe-nägna. Därför kan inte vattenståndet sänkas så lågt som man ursprungligen planerade. Genom att vid rätt tidpunkt ta i bruk Pitkämö konstgjorda sjö och pumparna vid invallningsområdet i älvens övre lopp, eller genom att alternera användningen av dem, har man under åtskilliga år lyckats skydda bosättningen i Ilmola och de invallade områdena mot översvämningar. När avtappningarna från Pitkämö konstgjorda sjö inleds eller avslutas märks detta i vattenståndet i Kyro älv i Ilmola med en fördröjning på 4-5 timmar.
Då vattenytan når en given nivå (vattenståndet för en översvämning med ett återkomstintervall på en gång per 20 år) öppnar man översvämningsluckorna vid invallningsområdena invid Ilmola centraltätort, så att vattnet kan rinna ut på de vidsträckta åkerområdena på bägge sidor om älven.
4.3.4 Avtappning i undantagsfall, dammkonstruktioner och säkerhet
Regleringsgränserna för Kyro älvs konstgjorda sjöar (Liikapuro, Kalajärvi, Kyrkösjärvi och Pitkämö) är flexibla och det har inte funnits behov av några betydande undantagstappningar. I Kyro älvs övre lopp planeras en justering av regleringen i Seinäjärvi och man kommer sannolikt att ansöka om en ändring av tillståndsvillkoren för regleringen inom en nära framtid. Även behovet av en ändring i regleringstillståndet för Liikapuro konstgjorda sjö utreds. Avsikten är att bättre ta hänsyn till översvämningar på grund av störtregn och att möjliggöra en beredskap inför översvämningar som är bättre än i nuläget.
Dammsäkerhetslagen (494/2009) tillämpas på dammar jämte därtill hörande konstruktioner och anord-ningar oberoende av vilket material som använts vid anläggandet av dammen, hur dammen byggts och vilket ämne som den dämmer upp. Dammsäkerhetslagen gäller också översvämningsvallar. Dammsä-kerhetslagen innefattar bestämmelser om bl.a. planering, anläggande, drift och underhåll av en damm samt om beredskap för dammolyckor och övervakning av dammsäkerhet. Klassificeringen av dammar ändrades i takt med att lagen förnyades. De gamla klasserna O, N och P ersattes med klass 1-, klass 2-och klass 3-dammar.
För klass 1-dammar bör utarbetas en riskutredning och ett säkerhetsprogram i vilka beskrivs de åtgärder som dammägaren ska vidta vid ett olycksfall. Klass 1-dammarna dimensioneras för en översvämning med ett återkomstintervall på en gång per 5 000–10 000 år, dvs. för den vattenföring som på dammen orsakar det största behovet av avtappning under tidsperioden i fråga. Effekterna av dammarna på över-svämningsrisken behandlas nedan i kapitel 7. I Kyro älvs avrinningsområde finns 17 dammar som har klassificerats i enlighet med dammsäkerhetslagen. Närmare uppgifter om dessa finns i tabell 14.
I Kyro älvs avrinningsområde är klass 1-dammar kraftverksdammen vid Pitkämö konstgjorda sjö, kraft-verksdammen vid Kalajärvi konstgjorda sjö, kraftkraft-verksdammen vid Kyrkösjärvi konstgjorda sjö, kylvat-tenpumpstationen för torvkraftverket i Seinäjoki, dammkonstruktionerna vid Kalajärvi konstgjorda sjö, dammkonstruktionerna vid Kyrkösjärvi konstgjorda sjö och jorddammen vid Pitkämö konstgjorda sjö. I Kyro älvs avrinningsområde har en riskutredning och ett säkerhetsprogram gjorts för Kyrkösjärvi, Pitkä-mö, Kalajärvi och Liikapuro konstgjorda sjöar. I Kyro älvs avrinningsområde finns också ett flertal icke klassificerade dammar. Skyddsvallar mot översvämning finns främst vid Kyro älvs nedre lopp i Korsholm samt vid älvens mellersta lopp i de norra delarna av Ilmola kommun och inom Seinäjoki stad.
Kontrollen av dammarna och riskutredningarna beskrivs mer ingående i avsnitten 7.1.4 och 7.3. Klimat-förändringens inverkan på behovet av dimensionering av klass 1-dammar beskrivs mer ingående i av-snitt 4.2.2.
Klassificering av dammar
Dammarna har klassificerats i olika klasser beroende på hur stor fara de utgör för befolk-ningen och bebyggelsen som ligger nedanför. Enligt den gällande dammsäkerhetslagen (494/2009) är klassificeringen följande:
- klass 1-damm, en damm som vid olycka medför fara för människoliv och fara för hälsan eller betydande fara för miljön eller egendom,
- klass 2-damm, en damm som vid olycka kan medföra fara för hälsan eller sådan fara för miljön eller egendom som är större än ringa,
- klass 3-damm, en damm som vid olycka endast kan medföra ringa fara.
FAKTALÅDA 4
Tabell 14. Dammar som klassificerats i enlighet med dammsäkerhetslagen i Kyro älvs avrinningsområde 2013.
Dammens namn Ägare/innehavare Dammklass Kommun
Kraftverksdammen vid Pitkämö konst. sjö Koskienergia Oy 1 Kurikka Kraftverksdammen vid Kalajärvi konst. sjö Seinäjoen Energia Oy 1 Seinäjoki Kraftverksdammen vid Kyrkösjärvi konst.
sjö Seinäjoen Energia Oy 1 Seinäjoki
Kylvattenpumpstationen för torvkraftverket
i Seinäjoki Vaskiluodon Voima Oy 1 Seinäjoki
Regleringsdammen i Kauhajoki å Koskienergia Oy 2 Kurikka
Gamla dammen i Jyllinkoski Koskienergia Oy 3 Kurikka
Kraftverksdammen i Niiles Koskienergia Oy 2 Kurikka
Regleringsdammen i Kärjenkoski Seinäjoen Energia Oy 2 Seinäjoki Dammkonstruktionen vid Kotilammi Lars Björkheims dödsbo 2/3 Storkyro Dammkonstruktionen vid Liikapuro konst.
sjö NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 1 Jalasjärvi
Dammkonstruktionen vid Kalajärvi konst.
sjö NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 1 Seinäjoki
Dammkonstruktionen vid Kyrkösjärvi
konst. sjö NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 1 Seinäjoki/Ilmola
Jorddammen vid Pitkämö konstgjorda sjö NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 1 Kurikka
Regleringsdammen vid Jalasjärvi sjö NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 2 Kurikka
Regleringsdammen vid Kiikku NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 3 Seinäjoki
Regleringsdammen i Seinäjoki å NTM-centralen i Södra
Ös-terbotten 3 Seinäjoki