VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2020 Å A –

(1)

Å BO A KADEMI – DET GRÄNSÖVERSKRIDANDE UNIVERSITETET VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2020

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2020 Bokslut för räkenskapsperioden 1.1.2020-31.12.2020 Godkänd av styrelsen 26.4.2021

(2)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 3

UTBILDNING OCH FORSKNING ... 4

SAMVERKAN ... 9

PERSONAL ... 10

VERSAMHETSMILJÖ OCH RISKER ... 16

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODENS SLUT OCH FRAMTIDSUTSIKTER ... 17

DET EKONOMISKA UTFALLET - BOKSLUTSANALYS ... 19

Koncernen Åbo Akademi ... 23

BOKSLUT FÖR 2020 ... 25

(3)

INLEDNING

År 2020 var ett år som präglades av både oväntade utmaningar och intensiv utveckling vid Åbo Akademi.

Föga kunde någon i mars 2020 ana hur mycket coronapandemin skulle påverka universitetets vardag, än mindre hur långvarig pandemitillvaron skulle bli. Åbo Akademis krisledningsgrupp tog fram riktlinjer och beredde de beslut som krävdes för att anpassa verksamheten till pandemiläget, först för en lockdown och så småningom för olika varianter av distanstillvaro, hybridlösningar och nödvändig fysisk närvaro på campus för laboratorie- och smågruppsarbete.

Flexibilitet och uppfinningsrikedom var årets honnörsord på långt fler plan än ett ”vanligt” år. Största delen av verksamheten skedde huvudsakligen på distans. Nya digitala verktyg och en digital vardag fick ett kraftigt uppsving och medförde en ökad digital kompetens bland såväl medarbetare som studerande. Forskning och undervisning men också kafferumsprat och annan social samvaro fann nya former. Den snabba omställning som pandemin tvingade fram innebar förstås en extra belastning som sannolikt kommer att påverka verksamheten under en längre tid framöver. Men Åbo Akademi visade samtidigt sin styrka som en agil organisation med engagerade och omtänksamma medarbetare och studerande.

År 2020 var det fjärde och sista året av UKM¹-avtalsperioden 2017-2020 och på våren förde Åbo Akademi förhandlingar med ministeriet om den nya avtalsperioden 2021-2024. Förberedelserna för

implementeringen av den nya strategin (godkänd av styrelsen den 27 januari 2020) för åren 2021-2030 har genomsyrat ledningens gemensamma arbete. Under året godkändes nya instruktioner av styrelsen

(ledningsinstruktion, instruktion om ekonomi, instruktion om etik och god vetenskaplig praxis) och regelverk uppdaterades, allt för att förtydliga ansvarsordningen och strukturera verksamheten. Rektor inledde

översynen av det systematiska kvalitetsarbetet vid Åbo Akademi och förberedelserna för den kommande NCU²-kvalitetsauditeringen vintern 2022.

Hösten 2020 hade Åbo Akademi 4770 närvaroanmälda studerande (4703 år 2019), av dessa var 1026 nya studerande (885 år 2019) (kandidatnivå 753, magisternivå 273). Under 2020 ökade antalet magisterexamina till 579 (564 år 2019, mål 520) och antalet kandidatexamina till 501 (453 år 2019, mål 590). Antalet

doktorsexamina sjönk till 48 (57 år 2019, mål 65). De vetenskapliga publikationernas antal utvecklades positivt inom JUFO-klasserna³ 1, 2 och 3.

Basfinansieringen från undervisnings- och kulturministeriet steg med 2,1 miljoner till 57,4 miljoner euro.

Projektfinansieringen sjönk med 4,5 miljoner euro till 41,3 miljoner euro och Åbo Akademis omsättning sjönk med 2,4 miljoner till 98,7 miljoner euro (101,1 miljoner euro år 2019). Årets resultat var 2,1 miljoner euro.

Åbo Akademis styrelse år 2020:

Thomas Wilhelmsson (ordförande) Taru Narvanmaa (vice-ordförande) Mikaela Björklund

Marita Hilliges

Rasmus Lindqvist (-31.5.2020) Niklas Nordling

Elina Pirjatanniemi Majlen Saarinen

Patrik Schubert (1.6.2020-) Milla Stenström

Kim Wikström

1 Undervisnings- och kulturministeriet

2 Nationella centret för utbildningsutvärdering

3 Publikationsforumet (JUFO) är ett klassificeringssystem som upprätthålls av Vetenskapliga samfundens delegation

(4)

UTBILDNING OCH FORSKNING

Vid Åbo Akademi bedrivs utbildning och forskning inom samtliga vetenskapsområden förutom medicin.

Forskningen bedrivs i ämnen, i spetsforskningsenheter, i laboratorieenheter samt inom ramen för de mångvetenskapliga strategiska profilerna. Vid de fyra fakulteterna, Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, Fakulteten för naturvetenskaper och teknik, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier och Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi ges utbildning på alla nivåer, från grundnivå till

doktorsnivå, och vid Centret för livslångt lärande erbjuds kurser inom ramen för öppna universitetet och fortbildningsverksamhet. Åbo Akademis bibliotek har hand om mångsidiga samlingar och e-resurser och bidrar också med undervisning och stöd i informationskompetens, öppen vetenskap och datahantering. De administrativa enheterna Universitetsservice, Ekonomiservice och Ledningskansliet ger stöd till

universitetets verksamhet och ledning.

År 2020 har verksamheten fokuserat på att förbättra de studerandes välmående och trivsel samt

studieframgång och på att öka studiernas arbetslivsrelevans och utveckla digitalisering av undervisningen.

Det internationella utbytet har minskat drastiskt under året på grund av coronapandemin, både inom studier och i form av personalmobilitet. Inom forskningen har det internationella samarbetet huvudsakligen skett genom webbinarier och gemensamma publikationer. Även disputationer har ordnats digitalt.

Antagning till kandidat- och magisterutbildning

Den antagningsreform som planerats sedan 2018 genomfördes i Gemensam ansökan 2020. Det innebar för Åbo Akademis del möjligheter till betygsantagning inom alla utbildningar på kandidatnivå förutom de utbildningar som har lämplighetsbedömning (lärarutbildningarna och psykologi) samt ett utökat

urvalsprovssamarbete. Det gemensamma ÅA-urvalsprovet lanserades för de utbildningar som inte deltar i något annat urvalsprovssamarbete.

Studentantagningen genomfördes under delvis nya förhållanden. Coronapandemin nådde Finland då

ansökningstiden för Gemensam ansökan 2020 inleddes och i slutet av ansökningsperioden var det uppenbart att den gemensamma antagningen inte kunde genomföras som planerat. Ständigt ändrade nationella

restriktioner och den snabba övergången till distansarbete innebar utmaningar och exceptionell belastning för den personal som administrerar antagningsärenden. Det blev också nödvändigt för utbildningarna att anpassa sina antagningskriterier på ett sådant sätt att antagningen kunde tryggas. I praktiken innebar det här en större kvot för betygsantagning samt urvalsprov i två skeden. Det första skedet genomfördes som ett oövervakat prov på distans och utifrån det första urvalsprovet gallrade utbildningarna fram en mindre grupp som kallades till ett övervakat urvalsprov på campus. Förfarandet resulterade i en rad besvär till riksdagens justitieombudsman. Som helhet gav antagningen dock inte upphov till fler önskemål om rättelser än tidigare år.

(5)

Figur 1: Sökande och personer som tagit emot en plats

Utbildning

Pandemisituationen med start från våren 2020 medförde en omställning av undervisningen från olika undervisningsformer på campus till distansundervisning och tidvis hybridmodeller av båda. Både akademisk personal och administrativ personal fick tänka om och göra uppdateringar i samtlig undervisning och kontinuerligt anpassa sig till förändringar i gällande direktiv.

Behovet av studierådgivning ökade och rådgivningen sökte nya digitala former. Första årets studerande inledde sina studier under annorlunda förhållanden. Den traditionella terminsstarten kunde inte förverkligas och många studerande befann sig inte på campus. Höstens studerandedata visar dock att många första årets studerande har kommit bra igång med studierna och medeltalet studiepoäng avlagda av dem t.o.m. ökade något under hösten 2020.

Omställningen av undervisningen och studierna på kort varsel ställde nya krav på undervisande personal, studerande och administrativ personal och digitaliseringen av undervisningen innebar ett stort ”digitalt hopp”. Alternativa examinationsformer, användningen av lärplattformen Moodle och framför allt videomötesverktyget Zoom ökade under våren. På hösten togs videoplattformen Panopto i bruk för att ytterligare underlätta den digitala undervisningen. För att stöda lärarna erbjöds en stor mängd korta webbinarier om digital undervisning, totalt genomfördes ca 65 webbinarier med ca 1300 deltagare. Nytt stödmaterial togs fram, regelverk anpassades till distansundervisningen och undervisningsutrymmen utrustades för hybridundervisning. Digimentorer som finns på varje fakultet visade sig vara en bra satsning.

2020 2019 2018 2017

Antal förstapreferenssökande 1578 1 575 1 483 1 444

Antal närvaroanmälda studerande 4770 4 703 5 088 5 196

Antal studerande med minst 55sp 1141 1 704 1 699 1 791

Andel studerande md minst 55sp 23,9 % 36,2 % 33,4 % 34,5 %

Högre högskoleexamina (mål 520) 579 564 480 501

(6)

Tabell 1. Utbildningens nyckeltal

Den nya situationen skapade grogrund för nya samarbetsformer mellan högskolorna. Avtal om samarbetsstudier undertecknades mellan högskolorna i Åbo med fortsatt utveckling mot nationella samarbetsformer.

Flera initiativ togs för att stöda studerandenas studieförmåga och välbefinnande i distansstudierna. Bland annat introducerades en ny kategori tutorer för magisterutbildningen och mentorer för studerande med funktionsvariation. Studiepsykologresurserna utökades. Man anhöll dessutom om (och fick) ytterligare UKM- medel för det fortsatta arbetet kring temat.

Webbtillgänglighetsdirektivet medförde formulering av tillgänglighetsutlåtanden och lärarna erbjöds stödmaterial och webbinarier kring tillgänglig undervisning. Åbo Akademi deltog dessutom i nationella utbildningsutvärderingar för vissa vetenskapsområden och i det nationella KAPPAS-projektet om studerandes allmänfärdigheter.

Forskning

Forskningen vid Åbo Akademi är internationellt framgångsrik inom många områden. Åbo Akademis forskning bidrar till samhällets utveckling genom innovationer, forskningsinformation, policyunderlag m.m. och som grund för utbildningens vetenskapliga utveckling. Åbo Akademis disputerade lärare har forskningstid i sin tjänst för att garantera den vetenskapliga och akademiska nivån i verksamheten. Framgångsrika forskare erhåller externa medel för forskning.

Forskningens nyckeltal utvecklades positivt under år 2020. Mängden ansökningar till Finlands Akademi ökade jämfört med år 2019 delvis som en följd av extra utlysningar relaterade till pandemin.

2020 2019 2018 2017

Forskningsfinansiering Finlands Akademi * 7 998 243 € 10 621 536 € 8 927 650 € 9 698 345 € Forskningsfinansiering Business Finland* 1 752 604 € 2 176 207 € 2 715 965 € 2 834 046 € Forskningsfinansiering EU* 1 365 356 € 1 389 339 € 1 254 710 € 1 207 740 € Summa 11 116 203 € 14 187 082 € 12 898 325 € 13 740 131 €

Lägre högskoleexamina (mål 590) 501 453 642 540

Doktorsexamina (mål 65) 48 57 60 66

Antal SP 218 495 207 705 188 849 173 019

Antal utländska examensstuderande 237 258 313 300

Antal studentutbyten (in- och utresande) 212 491 588 455

(7)

Antal vetenskapliga publikationer per

forskande och undervisande personal 2,4 2,3 2,2 2,2

Forskarmobilitet (utgående, antal perioder) 32 163 146 221

Tabell 2: Forskningens nyckeltal (* allokerade medel till projekt under verksamhetsåret ** publikationer i kategorierna A, B och C)

Europeiska kommissionen tilldelade Åbo Akademi utmärkelsen HR Excellence in Research Award.

Utmärkelsen påvisar att Åbo Akademi är en arbetsgivare som aktivt gått in för att utveckla

arbetsförhållandena och rekryteringsprocesserna för forskare i enlighet med riktlinjerna i Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare. Arbetet med att implementera Åbo Akademis HRS4R⁴-åtgärdsprogrammet fortsätter.

Forskningsstödet förbättras kontinuerligt för att underlätta ansökningar om externa medel även i

internationell konkurrens. Under år 2020 vidareutvecklade Åbo Akademi särskilt sina satsningar på öppen vetenskap, genom bl.a. ett två-årigt utbildningsprogram för forskare (open science coach-programmet) för att utvidga kompetensen om öppen vetenskap inom akademin. Tio kortkurser på OA-tema anordnades inom personalutbildningen samt ett antal skräddarsydda utbildningar till forskningsgrupper och enheter. Därtill genomfördes tillsammans med Åbo universitet en kurs i hantering av forskningsdata för doktorander och postdoktorala forskare. Stödet för parallellpubliceringen av vetenskapliga artiklar utvecklades, bl.a. genom Åbo Akademis biblioteks förhandlingar med tidgiftsutgivare om open access. Under år 2020 lanserades också det nya forskningsinformationssystemet AboCRIS som omfattar hanteringen av publikationer och

forskningsprojekt från och med år 2021.

Forskningsprofilering

Åbo Akademis har sedan år 2016 stadigt profilerat sin forskning och strategiskt byggt mångvetenskapliga ämnesövergripande miljöer. I dagsläget finns fyra strategiska profilområden som är beslutade av styrelsen:

Havet, Lösningar för hälsa, Minoritetsforskning samt Teknologier för en hållbar framtid. Profilerna är fakultetsövergripande områden med en stark tvärvetenskaplig forskningsbas men även med uppgift att bygga utbildning. På så sätt får de nya kunskaper som profilerna skapar genomslag i utbildningen. Profilerna finansieras huvudsakligen med externa medel. Varje profil leds av en styrgrupp, utsedd av rektor.

Profilen Havet har framgångsrikt implementerat living-lab-modellen i sin verksamhet och utökat kompetensbasen i profilen genom att lyfta in ämnet maritim juridik. Den tidigare profilen DDD⁵ har transformerats till profilen Lösningar för hälsa och i samband med detta knutit hälsovetenskap, psykologi och informationsteknologi till sig. Profilen Minoritetsforskning har fortsatt ordna lunchseminarier som är öppna för allmänheten och tog på hösten in living-lab-modellen i sina forskningsprojekt. Teknologier för en hållbar framtid har breddat sig och inkluderat ett tvärvetenskapligt kunnande från naturvetenskaperna, kemitekniken samt process-och energitekniken.

Under år 2020 utlyste Finlands Akademi nya profileringsmedel. Åbo Akademi klarade sig väl i Finlands Akademis utvärdering av ansökningen och tilldelades sammanlagt 4,4 miljoner euro för de kommande sex åren.

4 Human Resources Strategy for Researchers

5 Drug Development and Diagnostics - Läkemedelsutveckling och diagnostik

(8)

Figur 2: Profileringsfinansiering från Finlands Akademi till Åbo Akademi, enligt beslutsår.

Forskningsfinansiering

Åbo Akademi arbetade under år 2020 för att utöka andelen extern finansiering och öka sin medverkan i nationella, nordiska och europeiska spetsforskningsnätverk. Den externa finansieringen, särskilt

forskningsfinansiering från nordiskt och europeiskt håll, är ett av akademins centrala utvecklingsområden.

Totalt sett sjönk antalet pågående projekt vid Åbo Akademi något under år 2020, i viss mån på grund av de restriktioner som coronapandemin medförde nationellt och internationellt.

Flaggskeppsansökan⁶ INFLAMES beviljades finansiering till Åbo Akademi och Åbo universitet för åren 2020- 2024. Syftet med projektet är att identifiera nya mål för medicinsk behandling och utveckla läkemedel i samarbete med företag inom bioteknik- och läkemedelsbranschen. Finlands Akademis flaggskeppsprogram stöder högklassig forskning och det samhälleliga genomslag som forskningen ger upphov till. Projektet är Åbo Akademis första flaggskeppsprojekt.

Under år 2020 beviljade Business Finland finansiering till Åbo Akademi bl.a. för ett projekt där Åbo Akademi tillsammans med kryssningsindustrin, hälsosektorn och diagnostikföretag ska skapa nya koncept och

metoder för att kunna förebygga spridningen av covid-19 och andra framtida virus på fartyg och vid hamnar.

Flera projekt erhöll finansiering från EU genom Horisont 2020 och Erasmus+, bland annat för att utveckla deltagardemokrati och för att ta fram material för medlare som kan hjälpa till vid integrering av invandrare.

Finansiär Antal ansökningar som

lämnades in 2020 Pågående projekt

(projekt som började 2020)

Finlands Akademi 171 Finlands Akademi 101 (24)

H2020 31 H2020 14 (3)

(9)

SAMVERKAN

Under 2020 har Åbo Akademis samverkansaktiviteter sökt nya former. Forskningsinformationssystemet AboCRIS togs i bruk på hösten vilket har bidragit till en utvecklad forskningskommunikation. Systemet gör det lättare för allmänheten och media att hitta experter inom olika fackområden. Antalet pressutskick till Norden ökade då ett nytt pressverktyg tagits i bruk. Antalet översatta pressmeddelanden och

engelskspråkigt webbinnehåll ökade också.

Projektet Studiestad Åbo har inneburit ett utökat samarbete kring studerandefrågor med Åbo stad och de övriga Åbohögskolorna. Ett samarbete inleddes därtill med Yrkeshögskolan Arcada, Hanken Svenska

handelshögskolan och Yrkeshögskolan Novia i syfte att arrangera gemensamma evenemang på svenska. Den nya distansmötestekniken gav möjligheter att involvera alumner i utlandet vilket bl.a. innebar ett lyft för mentorprogrammet KarriärKontakt. Inom ramen för Åbo Akademis CRM-verktyg inleddes arbetet att bygga ut alumnregistret med ny funktionalitet.

Coronapandemin påverkade mobiliteten för Åbo Akademis forskare, studerande och personal. Trots detta hade Åbo Akademi 2 arbetslivsprofessorer (utsedda tidigare) och inom profilerna verkade 2 adjungerade professorer och 2 gästprofessorer under år 2020.

Regionalt samarbete

Åbo Akademi deltar aktivt i det regionala samarbetet både inom Vasaregionen och Åbo. Genom engagemanget i Turku Science Park har de gemensamma projektytorna Hälsocampus Åbo och

Teknologicampus Åbo fått ett uppsving. Även det nya Kulturcampus Åbo inrättades. Målsättningen med campussamarbetena är att främja forsknings- och samarbetsförutsättningar, utbildningsverksamhet och öka regionens attraktivitet som en placeringsort för nya initiativ. I Vasa har Åbo Akademi deltagit aktivt i de regionala samarbetena med bl.a. NTM-centralen (bygga upp kompetenser och svara på regionens

arbetskraftsbehov), Österbottens förbund (finansiering för forskning) och VASEK (Vasaregionens utveckling AB), för att främja Åbo Akademis intressen och möjligheter att påverka de regionala strategiska

satsningarna.

CLL, Centret för Livslångt Lärande vid Åbo Akademi, har i samverkan med näringslivet och övriga

samhällsaktörer utvecklat och genomfört ett flertal fortbildningsinitiativ bl.a. inom välfärdsteknologi och kvalitetsledning, på språkliga och kulturella aspekter, utvecklat nya former och moduler för välmående- och förmanscoaching samt erbjudit livslångt lärande -aktiviteter och -lärandeprocesser för att utveckla

sektorövergripande ungdomstjänster och mångkulturellt kunnande och vägledningskompetens. Nya projekt startades under år 2020 i samverkan med fakulteter, Yrkeshögskolan Novia och externa aktörer. CLL har också intensifierat sitt samarbete med Novia inom ett antal områden för att ta fram nya utbildningsmoduler som matchar arbetsmarknadens kompetensbehov.

(10)

PERSONAL

Antalet årsverken har ökat från 2019. Det totala antalet årsverken 2020 utgjorde 1145 (2019: 1120). Vasa övningsskolas andel av årsverken utgjorde 100 (2019: 99). Antalet anställda uppgick 2020 i medeltal till 1183 (2019: 1154).

Den undervisande och forskande personalens andel av årsverken år 2020 var 58,9 % medan den övriga personalen stod för 41,1 % av årsverken (2019: 58,7% respektive 41,3%) Vid Vasa övningsskola uppgår den undervisande personalens årsverken till 83 och den övriga personalens årsverken till 17. (2019: 85 respektive 13,7%).

Den internationella prägeln vid Åbo Akademi är stark och andelen internationell personal har stigit. Bland den undervisande och forskande personalen stod personal med annan nationalitet än finsk för 138,1 årsverken (2019: 127,8). De fyra största nationaliteterna utgörs av Sverige, Indien, Tyskland och Kina.

ÅRSVERKEN ENLIGT PERSONALKATEGORI

(exklusive övningsskolan) Årsverken Årsverken Årsverken Årsverken Medeltal

2020 2019 2018 2017 2017-2020

Karriärnivå 1 (doktorander,

forskningsassistenter) 155 141 145 142 146

Karriärnivå 2 (forskardoktorer, universitetslärare,

postdoktorala forskare) 252 250 257 242 250

Karriärnivå 3 (akademilektor, bitr. professor,

universitetsforskare) 105 101 94 88 97

Karriärnivå 4 (professorer, akademiforskare,

forskningschefer) 81 83 85 93 86

Timlärare på deltid eller ej i karriärnivå 23 24 24 26 24

Undervisande och forskande personal

sammanlagt 616 599 605 590 603

Bibliotekspersonal 44 41 42 45 43

IKT-personal 41 37 38 40 39

Administrativ personal inklusive servicepersonal 253 242 232 229 239

Biträdande personal inom undervisning och

forskning inkl. praktikanter 91 102 99 99 98

Övrig personal sammanlagt 429 422 411 413 419

ÅA personal totalt 1045 1021 1016 1003 1021

Tabell 4: Personalstatistik

I tabellen ovan presenteras personalen vid Åbo Akademi enligt gällande anställningsstruktur för undervisande och forskande personal samt övrig administrativ personal, exklusive övningsskolan. Andelen visstidsanställda inom kategorin undervisande och forskande personal (inklusive timlärare) utgjorde 62 % (383 årsverken) år 2020 och bland den administrativa personalen 30 % (127 årsverken). Av de

visstidsanställdas årsverken bland undervisande och forskande personalen år 2020 utgjorde doktoranderna 33 % (127,7 årsverken).

(11)

Personalens medelålder 31.12.2020 var 45 år. Antalet anställda som är 55 år eller över uppgick till 265 personer (2019: 264 personer) eller ca 23 % av hela personalstyrkan. Under år 2020 avgick 14 personer med pension.

Antalet inrapporterade sjukfrånvarodagar sjönk en aning från föregående år och är fortfarande väldigt lågt.

Totala antalet inrapporterade sjukfrånvarodagar år 2020 var 5073 mot 5141 året innan.

(12)

5.1.1. Årsverken enligt personalkategori (inkl. karriärstegen och könsfördelning) och sammanlagt

ÅRSVERKEN ENLIGT PERSONALKATEGORI Årsverken Årsverken Årsverken

ÅA 2020 kvinnor män

Karriärnivå 1 (doktorander, forskningsassistenter) 155 88 67

Karriärnivå 2 (forskardoktorer, universitetslärare, postdoktorala forskare) 252 154 98

Karriärnivå 3 (akademilektor, bitr. professor, universitetsforskare ) 105 46 59

Karriärnivå 4 (professorer, akademiforskare, forskningschefer) 81 27 54

Timlärare på deltid eller ej i karriärnivå 23 16 7

Undervisande och forskande personal sammanlagt 616 331 285

Bibliotekspersonal 44 31 13

IKT-personal 41 6 35

Administrativ personal inklusive servicepersonal 253 187 66

Biträdande personal inom undervisning och forskning inkl. praktikanter 91 35 56

Övrig personal sammanlagt 429 259 170

ÅA personal totalt 1045 590 455

ÅRSVERKEN ENLIGT PERSONALKATEGORI Årsverken Årsverken Årsverken

VÖS 2020 kvinnor män

Rektor och stadierektor 3 1 2

Lektor 43 27 16

Timlärare i huvudsyssla 33 26 7

Timlärare i bisyssla 7 5 2

Övrig personal 14 11 3

VÖS personal sammanlagt 100 70 30

5.1.2. Universitetets akademiska ledning

ÅA Årsverken Kvinnor Män

Rektor för Åbo Akademi 1 1

Rektor för Åbo Akademi i Vasa 0,3 0,3

Prorektor 2 2

Dekan 4 4

Totalt 7,3 1,3 6

VÖS Årsverken Kvinnor Män

Rektor 1 1

Stadierektor 2 1 1

Totalt 3 1 2

5.1.4. Andelen tidsbundet anställda (%) enligt personalkategori

(Procentuell andel av årsverken)

TIDSBUNDET ANSTÄLLDA/PERSONALKATEGORI Andel (%) Andel (%) Andel (%)

ÅA tidsbundna kvinnor män

Undervisande och forskande personal sammanlagt 62 57 43

Personalrelaterade nyckeltal enligt UKMs kodverk för högskolornas ekonomiförvaltning

(13)

5.1.5. Andelen (%) heltids- och deltidsanställda

HELTID/DELTID/PERSONALKATEGORI Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)

ÅA heltid kvinnor män deltid kvinnor män

Karriärnivå 1 (doktorander, forskningsassistenter) 92 56 44 8 67 33

Karriärnivå 2 (forskardoktorer, universitetslärare, postdoktorala forskare) 92 59 41 8 85 15

Karriärnivå 3 (akademilektor, bitr. professor, universitetsforskare ) 96 44 56 4 50 50

Karriärnivå 4 (professorer, akademiforskare, forskningschefer) 99 34 66 1 31 69

Timlärare på deltid eller ej i karriärnivå 4 100 0 96 68 32

Undervisande och forskande personal sammanlagt 90 52 48 10 71 29

Bibliotekspersonal 98 70 30 2 100 0

IKT-personal 100 15 85 0 0 0

Administrativ personal inklusive servicepersonal 93 73 27 7 88 12

Biträdande personal inom undervisning och forskning inkl. praktikanter 90 37 63 10 56 44

Övrig personal sammanlagt 93 59 41 7 75 25

ÅA heltid/deltid totalt 92 55 45 8 72 28

HELTID/DELTID/PERSONALKATEGORI Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)

VÖS heltid kvinnor män deltid kvinnor män

Rektor och stadierektor 100 33 67 0 0 0

Lektor 95 63 37 5 50 50

Timlärare i huvudsyssla 82 70 30 18 100 0

Timlärare i bisyssla 0 0 0 100 71 29

Övrig personal 43 67 33 57 88 12

VÖS personal sammanlagt 76 66 34 24 83 17

5.1.6. Personalens medelålder, åldersstruktur och åldersgruppernas andelar (%)

(Medelålder för alla månadsanställningar 31.12.2020)

Åldersgrupp ÅA och VÖS Andel (%)

åldersgrupp

-24 1,9

25-29 10,6

30-34 11

35-39 10,6

40-44 15,9

45-49 12,5

50-54 14,6

55-59 12,2

60- 10,7

45 Medelålder ÅA och VÖS

5.1.7. Den internationella personalens andel (%) enligt personalkategori

UTLÄNDSK PERSONAL Andel (%) Andel (%) Andel (%)

ÅA utländsk personal kvinnor män

Undervisande och forskande personal sammanlagt 22 37 63

Biträdande personal inom undervisning och forskning inkl. praktikanter 10 22 78

Övrig personal sammanlagt 4 31 69

ÅA utländsk personal totalt 15 36 64

(14)

UTLÄNDSK PERSONAL Andel (%) Andel (%) Andel (%)

VÖS utländsk personal kvinnor män

Rektor och stadierektor 0 0 0

Lektor 0 0 0

Timlärare i huvudsyssla 1 100 0

Timlärare i bisyssla 0 0 0

Övrig personal 2 100 0

VÖS utländsk personal sammanlagt 1 100 0

13 1

5.1.8. Pensioneringar

ÅA 2020 VÖS 2020

Pensioneringar totalt 14

5.1.9. Pensioneringsålder (medelålder)

ÅA + VÖS 65

5.2.3. Kvinnornas/männens medellön (%), % (inkomst enligt personalkategori och medelvärdet för hela personalen

(Medellönen för månadsanställda i arbete 31.12.2020. Beräknat för personalgrupper inte rena benämningar) Medellöner ÅA och VÖS

Personalgrupp Medellön Kvinnor Män

Professor 6977 6720 7113

Lektor 4704 4689 4729

Akademilektor 5014 4952 5062

Universitetslärare 3822 3768 3960

Timlärare i huvudsyssla 4110 4059 4357**

Forskningsledare 5301 5415 5187

Forskardoktor 3883 3779 3944

Forskare 3796 3665 3939

Akademiforskare 4903 4869** 4931**

Doktorand 2548 2529 2568

Biträdande personal 2920 2831 2979

IT-personal 3594 3623 3588

Förvaltningspersonal 3431 3384 3655

Fastighetsservice 2960 *** 3026

Ledning* 8104 8650** 7869

*innefattar Rektors ledningsgrupp och Universitetsservice ledningsgrupp

**under 7 personer

***för få personer

Medellön 3928

Medellön kvinnor 3744

Medellön män 4184

Kalenderdagar

5.4.5. Hälsorelaterad sjukfrånvaro (excl. vård av sjuka barn)

Sjukfrånvaro

ÅA + VÖS 5073

(15)

5.4. Välmående i arbetet (enligt arbetsklimatundersökningen, förutom siffrorna om sjukfrånvaron)

Työhyvinvointi (työhyvinvointikyselyn mukaan lukuunottamatta poissaoloja)

I punkten har använts siffror från senaste arbetsklimatundersökning (år 2019). Som indikator på välmående i arbetet har använts resultatet i en enskild fråga som enligt egen bedömning bäst beskriver välmående i arbete. I de övriga punkterna har använts resultatet från fråge- /områdeshelheter. Skalan i alla frågor (punkterna 5.4.1.–5.4.4.) är 1-5, där 5 är bästa/högsta.

5.4.1. Välmående i arbetet (Työtyytyväisyys (korkeakoulu yhteensä)) Fråga: Jag tycker det känns bra att komma på jobb

Resultat: 4,1 (enskild fråga)

5.4.2. Den närmaste chefens arbete (Lähiesimiestyö (korkeakoulu yhteensä)) Fråge-/områdeshelhet: Den närmaste chefens arbete

Resultat: 4 (medeltal av totalt åtta delfrågor)

5.4.3. Arbetets innehåll och kompetens (Osaaminen, oppiminen ja uudistuminen (korkeakoulu yhteensä))

Fråge-/områdeshelhet: Arbetets innehåll och kompetens Resultat: 3,75 (medeltal av totalt sex delfrågor)

5.4.4. Gemenskapen inom vår enhet (Työyhteisön toimintakulttuuri (korkeakoulu yhteensä)) Fråge-/områdeshelhet: Gemenskapen inom vår enhet

Resultat: 3,78 (medeltal av totalt 8 delfrågor)

(16)

VERSAMHETSMILJÖ OCH RISKER

Digitalisering

Digitalisering tog ett stort kliv framåt under 2020. Den internationella rörligheten tog samtidigt ett steg tillbaka. Likväl bidrog pandemin till uppkomsten av nya verktyg och nya sätt att agera och engageras i internationellt samarbete. Det kommer att påverka hur vi arbetar och tänker kring internationellt samarbete även framöver. Utöver coronapandemin har fenomen som teknologisk utveckling, demografiska

förändringar och klimatförändringar ökat trycket på hållbarhetsarbetet. FN:s hållbarhetsmål är mer aktuella än någonsin och förväntningarna på den vetenskapliga kunskapens bidrag till att lösa vår tids problem växer.

Frågan berördes även i samband med förhandlingen mellan Åbo Akademi och undervisnings- och

kulturministeriet om den nya avtalsperioden 2021-2024 i och med att ÅA betonar vikten av att bidra med samhällsnyttig kunskap på området.

Arbetsmiljön

Arbetsmiljön för Åbo Akademis personal, forskare och studerande påverkades av pandemin. Åbo Akademi strävade efter att stödja såväl medarbetare som studerande i den nya vardagen t.ex. genom att ordna föreläsningar om ergonomi och distansarbete och regelbunden fysisk aktivitet som har varit tillgänglig för hela personalen.

Campusutveckling

Ett antal campusutvecklingsprojekt pågick under år 2020. Planeringen av Gadolinia-kvarteret fortsatte och en mellanrapport inlämnades till rektor i november 2020. Arbetet fortsätter under 2021. Aurum-bygget kom i den slutliga intensiva fasen, helt enligt tidsplanen, och byggnaden fick utvändigt sin slutliga form. I Vasa omorganiserades Åbo Akademis biblioteksfunktion, som en följd av ett avslutat Tritonia-samarbete, och det nya Academill-biblioteket inrättades (invigning 3 februari 2021).

Riskhantering och kvalitetsarbete

Åbo Akademi har under 2020 identifierat ett behov av att omstrukturera och styra upp riskhanteringen inom organisationen, och att tydligare koppla ihop riskhantering med kvalitetsarbete. Förhållandet mellan intern kontroll, riskhantering och intern revision kommer att förtydligas i takt med utvecklandet av det

systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med att skapa en ny riskhanteringspolicy och ett

riskhanteringsprogram har inletts. Olika alternativ för att hantera och kvalitetssäkra processerna inom kvalitetsarbete och riskhantering utreds, också med tanke på den kommande kvalitetsauditeringen. I samband med detta arbete identifieras och bedöms risker inom ett flertal områden. Riskhanteringen ska utgöra en integrerad del av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer, inom hela Åbo Akademi.

(17)

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODENS SLUT OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Ny styrelse

Åbo Akademi har ny styrelsen sedan den 1 januari 2021. Den nya styrelsens konstituerande möte ägde rum den 1 februari 2021. Den nya styrelsen utgörs av:

Thomas Wilhelmsson (ordförande) Richard Printz Marita Hilliges (vice-ordförande) Majlen Saarinen

Malin Brännback Yacine Samb

Janne Elo Patrick Schubert

Peter Essen Kim Wikström

Ekonomisk anpassning

I enlighet med styrelsens beslut i november 2020 har Åbo Akademis ledning under perioden januari-mars 2021 tagit fram en plan för hur hela universitetet ska uppnå en bärkraftig verksamhet och en hållbar ekonomi i balans: en ”robust verksamhet med framtidskaraktär” till år 2024, därav kallas projektet ROBUST 24. Den övergripande planen för ROBUST 24 presenterades för styrelsen den 1 februari och för personalen på ett virtuellt informationsmöte den 3 februari.

Auditering

I april 2021 ingick Åbo Akademi ett avtal med det Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) om en auditering av universitets verksamhet. Förberedelserna för auditeringen som sker på vintern

2021/2022 har inletts.

Corona-situationen

Den 18.1.2021 beviljade undervisnings- och kulturministeriet bidrag till corona-relaterade projekt. Åbo Akademi fick medel via tre projekt, dels för ett eget Åbo Akademi -projekt, dels för två samarbetsprojekt, det ena med Åbo universitet och det andra med Yrkeshögskolan Novia.

I mars 2021 ökade spridningen av covid-19 bland studerande i Åbo och även Åbo Akademis studerande omfattades av myndighetskarantänen.

Klasslärarutbildning i Sverige

Vid Åbo Akademi pågår många projekt i syfte att utveckla och stärka utbildningen. Den 15 mars 2021 informerade Åbo Akademi om planen att etablera en ny kvalitetssäkrad klasslärarutbildning i Sverige, i samverkan med svenska lärosäten, för att locka fler studerande till Åbo Akademi och samtidigt utveckla och förnya den pedagogiska verksamheten. Initiativet är ett led i Åbo Akademis strategi att bredda och stärka det nordiska samarbetet och ge den finländska lärarutbildningen internationell spridning samt väcka intresse för Finland. Enligt de initiala planerna ska klasslärarutbildningen i Sverige inledas hösten 2022. Utbildningen förväntas särskilt locka svenska, åländska och sverigefinska studeranden.

(18)

Studerandeantagning

I vårens nationella gemensamma ansökan som avslutades den 31.3.2021 ökade antalet sökande till Åbo Akademi för fjärde året i rad. Totala antalet sökande ökade med 215 personer (6,5%) till 3542 och antalet förstapreferenssökande med 124 personer (7,9%) till 1702.

(19)

DET EKONOMISKA UTFALLET - BOKSLUTSANALYS

Åbo Akademi inledde det nya decenniet med en långt väntad uppsväng i den statliga basfinansieringen.

Situationen präglades både av en ekonomi som sakta började söka sig till en balans och kommande framtidsutmaningar i form av Aurums kostnader och en ny finansieringsmodell för 2021, som skulle slå ut ofördelaktigt på akademin. Ett oväntat stort överskott 2019 tack vare försäljningsvinsten på placeringar bidrog till att avkastningsmedlen sökte sig till en tydligt högre nivå och hjälpte till att balansera ekonomin under de kommande åren. Akademin hade även en bra kassasituation redan i början av år 2020 med planen att vid passligt tillfälle göra en ytterligare investering till de långsiktiga placeringarna, efter att Aurumflyttets kassabehov blivit färdigt kartlagda.

Vårvintern ändrade dock på de flesta planer i och med att covid-19 blev en pandemi och även Åbo Akademi var tvungen att snabbt gå över till distansverksamhet, och till och med till lockdown under våren 2020.

Coronan orsakade en viss mängd direkta kostnader i form av bland annat hemkallelse av utbytesstudenter, men slutligen var det fråga om en mindre summa. Covid-19 har slagit mera ut på projektverksamheten, i och med att användningsmöjligheterna för projektpengar försvårades. Eftersom akademin inte permitterade eller sa upp externfinansierad personal, reflekteras inte denna minskning i intäkter på personalkostnaderna.

Annan projektverksamhet har dock varit på liten låga och framför allt resandet har varit så gott som på is från och med mars 2020. Årets resekostnader var 82 % mindre än vad som var budgeterat.

Det återstår att se hur covid-19, som ännu i skrivande stund fortsätter, kommer att slå ut på studieprestationer och forskningsresultat, och därmed intäkter, på lång sikt.

Åbo Akademi visar ett överskott på 2,1 miljoner € för år 2020.

Finansiering

Åbo Akademis viktigaste finansieringskälla är den statliga finansieringen som ökade under år 2020 och uppgick till 57,4 miljoner € (55,3 miljoner € år 2019) exklusive momskompensation. En ny

medelinsamlingskampanj initierades av staten under året och staten kommer att motfinansiera det som universiteten lyckas samla ihop tack vare en donation från självständighetsfonden Sitra. Själva

motfinansieringen betalas ut först år 2022 och förs då in i grundkapitalet, men en del av Sitras donation betalades redan i december 2020 ut åt universiteten på basen av forskningens genomslagskraft. Åbo Akademi erhöll 1,1 miljoner € av sammanlagt 33 miljoner.

Mängden projektfinansiering underskred det budgeterade med 2,5 miljoner € och uppgick sammanlagt till 41,3 miljoner € (45,8 miljoner € år 2019). Den stora minskningen från året innan beror dels på covid-19, som saktade ner användningen av projektpengar framför allt under våren då campus var stängt, och dels på att 2019 var ett ovanligt bra år vad gäller projektfinansiering. Ett annat fenomen som den minskade

användningen av projektpengar förorsakade är en ökning av främmande kapital i balansräkningen, i form av erhållna projektförskott.

(20)

Placeringar

År 2020 har varit stadig vad gäller Åbo Akademis placeringsverksamhet. Det fanns en plan att investera en ytterligare summa till låneavtalet med Stiftelsen för Åbo Akademi, och minska på en förhållandevis stor kassa, men i och med att covid-19 slog ut och väckte stora frågor om framtiden, lades den planen på is och verkställdes först i februari 2021.

Avkastningen på kapital uppgick till 5,7 miljoner € (5,5 miljoner € år 2019). Den förväntade avkastningen är tack vare låneavtalets fasta ränta mycket stadig. Likaså har Finlands Universitetsfastigheter, där Åbo Akademi äger aktier, betalat ut stadig dividend från år till år.

De finansiella kostnaderna har minskat med hela 94,2 % från tidigare året, och uppgick till 30 550 € (2019:

523 638 €). Under år 2019 nedskrevs aktierna i Finland University till 0, vilket orsakade då en kostnad på 250 000 €, och det tidigare placeringslåneavtalet med Stiftelsen för Åbo Akademi innehöll en avgift som visades under finansiella kostnader, men det nuvarande låneavtalet inte har ett sådant. Den låga kostnaden för år 2020 kan alltså förväntas vara en ny grundnivå för dessa kostnader.

Åbo Akademis kapital placeras enligt de av styrelsen fastslagna investeringsriktlinjerna. Riktlinjerna säger att kapitalet skall förvaltas långsiktigt och med målsättningen att erhålla en jämn, löpande avkastning, dock med beaktande av försiktighet och rimlig risknivå.

Kostnader

Kostnaderna för ordinarie verksamhet uppgick till 103,0 miljoner € (105,9 miljoner € år 2019) vilket är en minskning på 2,8 %. Av dessa kostnader är personalkostnader sammanlagt 66,9 miljoner € (65,3 miljoner € år 2019), dvs en ökning på 2,4 %. Ökningen förklaras till stor del med beslut som redan hade fattats under år 2019. Jämfört med budgeten 2020 använde Åbo Akademi mindre extern finansiering än budgeterat, medan personalkostnaderna ökade. Detta kan förklaras med covid-19 som bromsade projektverksamheten, men eftersom akademin inte gjorde personalminskningar har kostnaderna för personal inte minskat.

Åbo Akademis kostnader för utrymmen är 16,1 % av de totala kostnaderna (16,1 % år 2019). I dessa ingår en

(21)

medvetna kostnadsnedskärningar har också gjorts. Bland övriga kostnader som har minskat tydligt på grund av covid-19 kan nämnas kostnader för skolbespisning, el och städning.

Tillgångar

Åbo Akademis tillgångar per 31.12.2020 uppgick till 171,8 miljoner € (159,2 miljoner € år 2019). Den stora ökningen beror till stor del av projektperiodiseringar och förskott på grund av att covid-19 har försenat projektverksamheten. Andelen av eget kapital i förhållande till balansomslutningen var 79,4 % (2019:

83,5 %). Minskningen beror på ökningen av projektens erhållna förskott, som är till naturen främmande kapital. Åbo Akademis nyckeltal för likviditet (quick ratio, current ratio, kassadagar) har förbättrats under år 2020. Detta beror på att akademin innehade en stor mängd pengar på kassa och bank som riskhantering mot covid-19. I februari 2021 investerades en del av kassan till långfristiga placeringar och det innebär en

sannolik minskning i dessa nyckeltal i bokslutet 2021.

Resultat

Åbo Akademi visar för år 2020 ett positivt resultat på 2 148 680 32 € (8 042 776,79 € år 2019). Det kan inte pekas ut en enstaka orsak till överskottet, men vissa inbesparingar på grund av covid-19, som nämns ovan, har bidragit till resultatet avsevärt. Effektivering av utrymmesanvändningen minskade på

fastighetskostnaderna.

Även om resultatet kan konstateras vara bra är Åbo Akademis ekonomiska situation utmanande, i och med att många utmanande element slog ut i budgeten 2021 och akademin budgeterade ett kännbart underskott.

Åtgärder vidtas för att få budgeten i balans; åtgärdsprogrammet har döpts till ROBUST 24.

(22)

(23)

Koncernen Åbo Akademi

⁷

Koncernen Åbo Akademi omfattar Åbo Akademi, Juridiska Personen Åbo Akademi (JPÅA) och Koncernen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (Novia). Koncernen Åbo Akademi bildar en betydande enhet inom Finlands svenskspråkiga högskoleutbildning. Intressebolaget Aboa Kongressi- ja tapahtumapalvelut Oy inkluderas inte i koncernbokslutet på grund av dess ringa betydelse.

Juridiska Personen Åbo Akademi förvaltar Åbo Akademis särskilda egendom. Åbo Akademi har

bestämmande inflytande i JPÅA, vilket är jämförbart med 100 % ägoandel ifall JPÅA skulle vara ett bolag. Till JPÅA:s ägor hör även aktierna i AB Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi.

Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, Novia, upprättar ett eget koncernbokslut med sina dotterbolag. Från och med bokslut 2020 inkluderas inte intressebolaget GigaMare Inc. i koncernsiffrorna på grund av dess ringa betydelse.

JPÅA:s balansomslutning uppgick till 6,5 miljoner € (6,4 miljoner € år 2019). För JPÅA var 2020 ett sedvanligt år med få särskilda händelser. Utbetalda stipendier uppgick till 127 612 € (158 466 € år 2019). JPÅA visar för år 2020 ett överskott på 24 408 € (2019: -10 229 €). Resultatet faller inom ramen för naturlig fluktuation mellan realiserade avkastningar och utbetalade stipendier.

Under år 2020 påbörjades en utredning för att se över JPÅA:s verksamhet. Utredningen nådde en s.k. pre- study status, där Åbo Akademis styrelse godkände att utredningen kan fortsätta. Vid utgången av år 2020 hade man identifierat fem olika delar som skulle utredas vidare:

• Möjligheten att grunda ett holdingbolag inom koncernen Åbo Akademi, och detta kan påverka även de aktieägor som finns under JPÅA.

• Se över rapporteringsprogrammet Raindance som JPÅA använder, och reda ut eventuella möjligheter för ett modernare eller förmånligare alternativ

• Genomgång av alla processer vid JPÅA och en utredning om ÅA:s allmänna processer kunde tas i bruk i tillämpliga delar.

7 Samtliga ekonomiska tal om koncernen Åbo Akademi innehåller enbart Åbo Akademis andel.

(24)

• Namnändring av JPÅA till Åbo Akademis Fonder.

• En revidering av styrdokumentet Instruktionen för Juridiska Personen Åbo Akademi så att den motsvarar de ändringar som genomförs.

En väsentlig händelse skedde efter räkenskapsperiodens slut i och med att rektor för Åbo Akademi fattade beslut om att ingå avtal med Certia Oy om JPÅA:s rapporteringsprogram och ekonomins BackOffice-

funktioner. Certia erbjuder åt universitetens småbolag ett bokföringsprogram som är anpassat för småbolag, samt harmoniserade processer för ekonomiförvaltning. Med detta beslut förväntas JPÅA:s ekonomiska förvaltning bli effektivare både process- och kostnadsmässigt. Den praktiska övergången är i skrivande stund ännu i planeringsstadiet och verkställs under våren 2021. Räkenskapsperioden 2021 utförs i sin helhet i det nya systemet.

Koncernen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademis (Novias) inverkan på koncernen Åbo Akademis resultat uppgick till +0,9 miljoner € (2019: +0,7 miljoner €). Åbo Akademis andel av koncernen Novias sammanlagda intäkter uppgick till 22,2 miljoner € (2019: 22,8 miljoner €), vilket betyder att resultatet uppgick till 3,9 % (2,9 % år 2019) av de sammanlagda intäkterna. Koncernbolagens positiva resultat påverkar Åbo Akademis universitets resultat enbart i det fall där bolagsstämman för dotterbolagen beslutar om att betala ut dividend åt ägarna.

Yrkeshögskolan Novia fastställde 2020 för bolaget den nya strategin Novia 2030. Strategin bygger på högskolans styrkeområden: Hållbara lösningar, Entreprenörskap och Nordisk dimension. Därtill

identifierades i strategin två växande områden: Intelligenta system och Novia Global Education, och slogs fast tre strategiska mål: Global orientering för en hållbar framtid, Digitalt lärande och digitala tjänster, och Flexibel utbildning för kontinuerligt lärande.

Novia har visat en stabil utveckling inom sin kärnverksamhet. Antagningen har ökat, vilket till stor del

förklaras av tilläggsplatserna som UKM beviljat under 2020. Antalet nya studeranden uppgick till 1269 (2019:

1066). Denna utveckling stöttar i sin tur högre examensmål för de kommande avtalsperioderna. Novia konstaterar dock att fortsatta ansträngningar behövs i och med att utbudet på studieplatser på nationell nivå ökar. Antalet examina vid Novia uppgick till 649 (2019: 726). Novia förklarar sänkningen med fördröjda studier på grund av covid-19.

Under år 2020 förde Novia förhandlingar med UKM om avtalsperioden 2021–24. Examensmålen ökade på alla fronter, framför allt på högre yrkeshögskoleexamina (+186 %). YH-examina höjdes med 24–41 % beroende på bransch.

(25)

RESULTATRÄKNING, UNIVERSITETET

1.1.-31.12.2020 1.1.-31.12.2019 Omsättning

Högskolornas statsfinansiering 57 365 241,57 55 283 209,57

Bidragsintäkter 37 599 971,26 42 113 244,00

Rörelseintäkter 2 186 884,98 1 815 796,93

Övriga intäkter 1 497 713,41 1 879 349,16

Omsättning totalt 98 649 811,22 101 091 599,66

Kostnader

Personalkostnader 66 925 531,00 65 326 127,75

Avskrivningar 1 402 135,40 1 170 327,22

Övriga kostnader 34 638 332,47 39 413 345,78

Kostnader totalt 102 965 998,87 105 909 800,75

RÖRELSEFÖRLUST - 4 316 187,65 - 4 818 201,09

Kostnader och intäkter för tillförda medel, placeringar och finansiering

Tillförda medel

Intäkter av tillförda medel

Intäkter av insamlingar och donationer 1 043 371,29 305 721,00

Tillförda medel totalt 1 043 371,29 305 721,00

Placeringsverksamhet

Intäkter av ordinarie placeringsverksamhet

Ränteintäkter 4 854 103,23 4 364 548,63

Kostnader för ordinarie placeringsverksamhet

Övriga kostnader - 259 400,24

Förändring i verkligt värde - 6 567 815,98

Placeringsverksamhet totalt 4 854 103,23 10 672 964,37

Finansieringsverksamhet Finansieringsintäkter

Intäkter av övriga placeringar i bestående aktiva 914 133,76 902 003,16

Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter 5 997,74 3 462,62

Finansiella intäkter totalt 920 131,50 905 465,78

Finansiella kostnader

Nedskrivning av placeringar i övriga bestående aktiva - 250 000,00

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 30 550,39 14 238,11

Finansiella kostnader totalt 30 550,39 264 238,11

Finansiella intäkter och kostnader (netto) 889 581,11 641 227,67 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 2 470 867,98 6 801 711,95 Bokslutsdispositioner

Förändring i bundna fonder - 221 265,32 1 243 554,06

Förändring i fonder med egen täckning - 97 661,18 -

Inkomstskatter - 3 261,16 - 2 489,22

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 2 148 680,32 8 042 776,79

BOKSLUT

(26)

BALANSRÄKNING, UNIVERSITETET

A k t i v a 31.12.2020 31.12.2019

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter 173 447,42 119 417,66

Övriga immateriella tillgångar 50 000,00 223 447,42 68 187,50 187 605,16 Materiella tillgångar

Maskiner och inventarier 6 467 915,05 6 363 903,94

Övriga materiella tillgångar 64 022,97 64 022,97

Förskottsbetalningar och pågående

nyanläggningar - 714 884,39 5 817 053,63 - 1 912 730,76 4 515 196,15 Placeringar

Andelar i ägarintresseföretag 30 000,00 30 000,00

Övriga aktier och andelar 25 412 094,40 25 412 267,20

Övriga fordringar 106 886 742,00 132 328 836,40 105 758 742,00 131 201 009,20 FONDERNAS TILLGÅNGAR

Fonder med egen täckning 100 000,00 -

Övriga bundna fonder 1 667 264,93 1 230 518,26

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar 30 870,01 33 758,63

Fordringar

Långfristiga fordringar

Långfristiga fordringar 108 969,36 5 000,00

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 3 997 777,36 5 063 738,01

Övriga fordringar 817 056,11 638 842,09

Resultatregleringar 4 803 829,35 9 727 632,18 4 947 401,93 10 654 982,03 Finansiella värdepapper

Övriga värdepapper 4 744 678,91 4 744 678,91

Kassa och bank 17 177 731,82 6 596 826,41

Aktiva totalt 171 817 515,30 159 164 574,75

P a s s i v a EGET KAPITAL

Grundkapital 90 618 885,53 89 490 885,53

Övriga fonder

Fonder med egen täckning 97 661,18 -

Övriga bundna fonder 10 558 201,12 10 336 935,80

Verksamhetskapital 16 247 161,28 16 247 161,28

Balanserad vinst/förlust från tidigare räkenskapsperioder 16 672 546,61 8 629 769,82

Räkenskapsperiodens vinst 2 148 680,32 45 724 250,51 8 042 776,79 43 256 643,69

Eget kapital totalt 136 343 136,04 132 747 529,22

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt främmande kapital 455 699,53 578 699,93

Kortfristigt främmande kapital

Erhållna förskott 3 707 671,59 1 501 913,16

Leverantörsskulder 1 369 157,44 1 796 595,35

Övriga skulder 22 880 739,80 15 643 271,65

Resultatregleringar 7 058 772,08 35 016 340,91 6 896 565,44 25 838 345,60

Fondernas skulder -

Fonder med egen täckning 2 338,82

Främmande kapital totalt 35 474 379,26 26 417 045,53

Passiva totalt 171 817 515,30 159 164 574,75