2 u tvecklIng av uppgIftsområden och kompens
2.3 Uppsökande ungdomsarbete och familjearbete
Under klientprocessen stöter uppsökande ungdomsarbete tyvärr ofta på en ung person som har starka sidor som byggts upp på ett negativt sätt. Genom den unga riktar sig det uppsökande ungdomsarbetets blick mot föräldrarna och deras fostringsuppgift, som tyvärr är en för stor börda att bära för vissa.
Ja och så finns det sådana, att man tjatar i skolan att han/hon inte klarar av det ena och det andra, och så kan det vara så att den unga tar hand om både småsystrar och föräldrar hemma. Och här har
jag också haft sådana som tvingats bli vuxna för tidigt. Man måste ta hand om en pappa som faller och en mamma som slocknat, och så kan det ofta vara nyfamiljer där det ofta även finns andra barn.
I aktionsforskningen framkom även att närnätverkens andel i en lyckad klientprocess tills vidare inte beaktas just alls inom uppsökande ungdomsarbete. Ovan kom det fram att den ungas situation i klientprocessen för uppsökande ungdomsarbete ofta framkommer som många problem för ungdomsarbetaren. I dessa situationer har de lösningar som den unga själv hittat och verkställt störst roll. I citatet nedan kommenterar en uppsökande ungdomsarbetare en sådan stärkning av resurserna hos den unga som skett i en klient-process mellan arbetaren och den unga.
De här unga, vad jag märkt, när de kommer… när jag får sådana klienter där de yngsta går i sjuan och de äldsta bara är kring tjugo. När de kommer så blir de mera självsäkra och börjar bli självstän-diga, så de flyttar nog ganska snabbt hemifrån och söker aktivt lägenhet. Och man ser tydligt att de ser skillnaden på ett konkret sätt, att det kan vara såhär med en vuxen också, inte bara så som där hemma. Och jag skulle själv kunna bygga mitt eget bo och där skulle det vara såhär.
Studier har visat att om det inte sker något avbrott i de lösningsmodeller som man sett och tagit till sig hemma nedärvs ofta kedjan av socialt illamående över generationsgrän-serna (se t.ex. Häkkinen mm. 2011). ”Ingripande” från uppsökande ungdomsarbete kan i sådana här situationer ha en viktig roll när det handlar om att förändra de förhållanden som leder till utslagning över generationsgränserna. Ingripande i de många problemen i livssituationen hos en ung person i ett klientförhållande kan däremot inte relateras endast till förändringar som den unga gör i sitt liv.
Det verkar som att den centrala kärnan för uppsökande ungdomsarbete, det in-dividuella arbetet och förmågan att främja de resurser som finns i den unga själv för att bygga upp hans eller hennes liv samtidigt är ett tydligt mål för utvecklingen av yrkesområdet. I utvecklingen av uppsökande ungdomsarbete har man däremot fäst lite uppmärksamhet vid effekten av förhållandet mellan klienten och hans eller hennes soci-ala miljö (person-in-situation) som en del av en lyckad klientprocess (se t.ex. Puuronen 2005; 2009). Samtidigt som den unga verkar aktivt som agent för att förändra sitt eget liv under klientprocessen, lever klienten fortfarande i förhållande till sin närmiljö, vilket när det gäller en klient inom uppsökande ungdomsarbete ofta handlar om den ungas familj eller motsvarande förhållanden i närkretsen (se Compton & Galaway &
Cournoyer 2005; Toikko 2009).
En central observation i undersökningen är att det faktum att man betonar det indi-viduella arbetet som kärnan för uppsökande ungdomsarbete stör erkännandet av sociala nätverks betydelse. Detta fenomen baserar sig i stor utsträckning på att man inte har fastställt stöd för föräldrar till en del av klientprocessen i uppsökande ungdomsarbete.
Till detta ändamål har man inte riktat resurser och uppsökande ungdomsarbete som bransch har inte heller rätt att utföra professionellt familjearbete enligt lagen (Cederlöf 2004, 179). Det verkar också som att det nuvarande uppsökande ungdomsarbetet styrs av en klientprocessmodell, som styr behandlingen av den ungas situation till
myndighets-nätverken. Man märker också att man inom uppsökande ungdomsarbete koncentrerar sig på att utveckla nätverken på arbetarens sida i klientförhållandet. Detta gäller främst utvecklingen av dialogen mellan klienten och myndighetsnätverket. Dessa dimensioner i klientprocessen inom uppsökande ungdomsarbete kan struktureras genom följande modeller:
1. klientförhållandemodell som utgår från den unga och arbetaren (enligt ideologin för ungdomsarbete)
2. klientförhållandemodell som utgår från den unga och myndighetsnätverket (enligt ideologin för nätverket för vägledning av och tjänster för unga)
Den ömsesidiga kommunikationen och dialogen mellan arbetaren och klienten anses alltså i första hand vara en faktor som inverkar på en lyckad klientprocess inom uppsö-kande ungdomsarbete. Man har på sätt och vis avgränsat bort stödet för föräldrar från det uppsökande ungdomsarbetet. Den unga lever dock inte löst från sin familj och sitt närnätverk. På detta sätt skulle det beträffande utvecklingen av uppsökande ungdoms-arbete vara ändamålsenligt att fortsätta listan ovan med följande skede:
3. klientförhållandemodell som utgår från den ungas närnätverk och myndighetsnätverk I centrum för utvecklingen av denna modell står frågan om hur man definierar stöd av föräldraskap som en del av dialogen i klientprocessen inom uppsökande ungdoms-arbete. En person som utför uppsökande ungdomsarbete sammanfattar situationen på följande sätt:
Utgångspunkten för uppsökande ungdomsarbete är kommunikation och ett jämlikt förhållande mellan arbetaren och klienten. Om detta förhållande är av mindre vikt ur klientens perspektiv och familjens stöd är det som i verkligheten har effekt, skulle det då inte vara dags för uppsökande ungdomsarbete att börja stöda närnätverket i allt större grad? Eller skulle det vara möjligt att inleda uppsökande arbete bland vuxna på nationell nivå, där man skulle stöda de ungas närnätverk och lyfta fram det dialogiska mötet till en del av även deras vardag?
Seikkula och Arnkil (2009) har samma ståndpunkt när de konstaterar att dialogen mellan myndighetsnätverket och klienten är en viktig hörnsten för en lyckad klientprocess. De anser dock – i motsats till grundtanken för uppsökande ungdomsarbete – att det är av mindre vikt när de betonar effekten av en dialog mellan klientens närrelationer, familjen och närnätverket i en lyckad klientprocess.
Om man vill börja utveckla effekten av dialogen inom den ungas närnätverk i det uppsökande ungdomsarbetet, hittar man en färdig teorigrund för det i socialarbetets teorihistoria. Arbetsgreppet inom uppsökande ungdomsarbete påminner i många avseen-den om ett fallspecifikt arbetssätt (casework) som är typiskt för socialarbete. I arbetssättet inom socialarbete grundar sig klientarbetet på växelverkan ansikte mot ansikte samt på att man skräddarsyr och överväger varje fall skilt för sig (Kananoja & Pentinmäki 1977;
Toikko 2009). Klientarbetet inom uppsökande ungdomsarbete kan på samma sätt som teorin för socialarbete definieras genom de sociala förhållanden som följer med den unga, vilket gör att det är möjligt att behandla separata fall av klientprocesser även när det gäller den ungas närnätverk (Richmond 1971).
Om man skulle se familjearbete som ett mera bestående uppgiftsområde inom upp-sökande ungdomsarbete än för närvarande borde uppupp-sökande ungdomsarbete, utöver familjearbete som är en del av socialarbete, inleda samarbete med allt fler aktörer inom den tredje sektorn. Speciellt sådana organisationer och föreningar som har riktat in sig på arbete med unga och familjer och vars verksamhet definieras av förebyggande familjearbete skulle vara lämpliga. Naturliga samarbetsparter kunde vara till exempel lokalföreningar inom Mannerheims Barnskyddsförbund och skolornas föräldraföreningar.