Självutvärdering

Ämnet självutvärdering väckte många åsikter och funderingar hos de intervjuade. Det fanns positiva kommentarer men också uttryckta tankar om svårigheter och utmaningar. För några informanter var självutvärdering s.k. gammal skåpmat som alltid funnits med i undervisningen, medan andra i sin tur tyckte att den här komponenten inte alls var så enkel att få in i en elevs lektioner och studier.

”Jag har alltid haft med självutvärdering på ett eller annat sätt i min undervisning. På mina lektioner frågar jag t.ex. efter tre stycken bra saker och tre saker att förbättra med ett spelat stycke som varit läxa.”

“När vi hade distansundervisning och eleverna skickade in videor på sina läxor (spelade stycken) skrev de ofta vad de borde förbättra och tänka på till nästa gång fast jag inte ens uppmanat eller frågat efter något sådant. Och de skrev så fina självutvärderingar! Något sådant säger de aldrig på en vanlig (närstudie) lektion. Det var roligt. Eleverna själva vet nog ganska mycket.”

Hattie & Zierer anser att självuppfattningen är en av de mest inflytelserika faktorerna för ett framgångsrikt lärande. Två processer som de nämner i samband med självuppfattningen är självförmåga och motivation. Självförmågan tenderar att vara låg då eleven anser att en god prestation beror på tur och tillskriver sina misstag som brister i sin personlighet. Elever med hög självförmåga är medvetna om huruvida de har ansträngt sig tillräckligt eller inte. Elever med hög självfömåga har också bättre utsikter att lyckas på lång sikt. I fråga om motivation talar Hattie & Zierer om inre och yttre motivation, där den inre motivationen utgår från intresse för ämnet medan den yttre motivationen innebär att eleven räknar med någon form av belöning. Inre motivation är överlägsen yttre motivation eftersom den visar sig i inlärningsvinster på lång sikt samtidigt som den ger djup förståelse för det inlärda (Hattie &

Zierer, 2018, 189-190). Informanterna tyckte att det var mycket bra att eleverna själva skulle tänka i mer analytiska banor än förut, trots att det i praktiken kunde vara en utmaning.

”Jag behöver mer självutvärderingar med mina elever. I praktiken är det svårt när eleven alltid svarar

`Det gick bra!´på frågan om hur hen tyckte det gick när hen spelade.”

“Det känns som det inte riktigt går att få självutvärdering att fungera på lektionen.”

“I gruppundervisning borde vi ju få in mer självutvärdering, men det är inte så enkelt.”

“Det handlar om `det eviga´ - de som kan litet tror att de kan mycket medan de som kan mycket tror att de inte räcker till och att de inte alls klarar av uppgifterna.”

“Ja det handlar mycket om personlighet och om man vågar ta plats.”

Eija Kauppinen talar i podcast-intervjun Selvät Sävelet om sambandet mellan en kontinuerlig feedback och elevens utvärdering. Feedback är en del av utvärderingen och bör finnas med hela tiden längs med elevens lärstig. En yngre elev kanske inte behöver så avancerade diskussioner kring sitt spelande, men efter hand som eleven växer och bättre börjar behärska det tekniska såväl som det musikmässiga, kan delmål och även ett slutarbete ställas som det slutliga lärmålet. Hattie & Zierer menar i sin tur att det är viktigt att som lärare inventera sina elevers tidigare kunskaper och erfarenheter men även göra en noggrann analys av deras självuppfattning (Hattie & Zierer, 2018, 190).

Beträffande lärarens roll i fråga om självutvärdering yttrade informanterna bl. a. följande:

”Min roll som lärare är att locka fram det att de själva kan och att de vågar värdera sitt eget spel.”

”Jag säger ofta: Jag lär dig inte att spela ditt instrument, jag ger dig verktygen så att du själv kan lära dig spela.”

“Man får lura dem att tro att de bestämmer, då går det så mycket lättare(skratt)!”

-”I gruppundervisningen brukar jag fråga: `Nå, vad gjorde ni bra?´ Det brukar åtföljas av: `Va?´ Alla bara lyssnar efter felen, ingen lyssnar efter vad som var bra med det de gjorde. Det handlar om att förändra tankemönster.”

Andra svårigheter nämndes även. Yttre faktorer som sociala medier, videolektioner på YouTube och grupptryck från kamrater kan vara faktorer som gör att eleven inte klarar av eller står ut med kritik, även om den skulle vara av positiv art. “I den fria bildningen finns även svårigheten att försöka hålla kvar en elev och en elevs intresse för instrumentspel när inga måsten finns”, säger en informant.

“Yttre faktorer påverkar också elevens sätt att se på sin kunskap och sitt spel, sådant som vi inte kan påverka så mycket.”

“Om eleverna har instrument som de kan se lektioner på YouTube för, och gillar stilen som den läraren har, är det nog svårt att förklara varför man inte bara kan spela med ett finger istället för med alla fem!”

Grundskolan och den påverkan den har på undervisningen framträdde i en av diskussionerna.

Samband men också skillnader mellan tankesätt i skolan och ett musikinstitut ansåg informanterna var tydliga.

“Det här jämförandet kommer ju ursprungligen från grundskola. Alla ska t.ex. rita samma snögubbe på bildkonstlektionen och sedan börjar eleverna själva jämföra motivet med varandra. Det går knappast att ta bort jämförelse i musikinstitut när det finns så starkt i grundskolan. Men är det bra att alltid jämföra allt?”

“Ja troligen kommer allt jämförande från grundskolan, att t.ex jämföra teckningar, så att ta bort det från undervisning i musikinstitut går nog inte, tror jag…”

Nästan alla uttryckte sig ändå positivt om att självutvärdering fanns med i läroplanen.

Informanterna var ense om att målet med självutvärdering är en stärkt självkänsla och en elev som kan klara sig själv när studierna i musikinstitutet var över.

“Men tyvärr når inte alla elever dit”, konstaterade en informant sakligt.

5 Sammanfattning och diskussion

Syftet med det här examensarbetet var att studera de faktorer som påverkar undervisningen, läraren och undervisningen bland en grupp musiklärare vid Musikinstitutet Legato då den nationella läroplanen har förnyats. Utgångspunkten har varit samtal om läroplanen, lärarnas yrkesidentitet samt om självutvärderingens roll för eleven och undervisningen. Intresset för ämnet uppstod ur min egen situation som aktiv musikpedagog i musikinstitutet och en nyfikenhet på hur andra pedagoger har uppfattat den utveckling och de förändringar som den nuvarande läroplanen fört med sig. Jag har inte lyckats hitta någon officiell dokumentation som behandlar detta tema från de år som den nya läroplanen varit i kraft. Arbetet torde därför vara av intresse för flera kategorier av läsare. Jag har genom mina fokuserande gruppintervjuer fått inblick i lärarnas vardag och de faktorer som påverkar deras arbetssituation. De frågeställningar som behandlats har enligt lärarna varit aktuella och relevanta. I de två följande delkapitlen, Diskussion och Metoddiskussion, diskuterar jag resultaten av mina intervjuer samt valet av metod för arbetet.