En annan central strukturerande princip i Pahlensviten är rummet eller snarare: motsatsparet landsbygd–stad. I Pahlensviten utgörs landsbyg-den främst av gårdarna Eka, Ekered och Ösa samt av sommarresilandsbyg-denset Nybo och staden av Stockholm och Berlin. Romansviten struktureras av en ständig pendelrörelse mellan landsbygd och stad. I denna polarisering mellan landsbygd och stad aktualiseras även andra motsatspar såsom tra-dition och modernitet, kvinnligt och manligt, livsbejakelse och livsför-nekelse samt livstro och dekadens. Den första delen av sviten, Den blå rullgardinen, utspelar sig på och i trakten kring Eka gård. På Eka, som Petra har ärvt efter sin faster Laura, bor Petra och Angela liksom även arrendatorn Tord Holmström och hans fru Adèle (f. Silfverstjerna). I närheten av Eka ligger Ekered där Petras bror Hans bor tillsammans med sin judiska fru Betty (f. Levin) och deras tre barn: Sven, Gotthard och Edla. I en liten stuga på gångavstånd från Eka och Ekered bor den men-talt efterblivna Johan von Pahlen (kusin till Petras far) tillsammans med sin vårdarinna Sara. Eka och trakten kring gården utgör skådeplatsen för
en karta över pahlensviten
26 Svanberg1989, 336f.
27 Se t.ex. Svanberg 1989, 367 f och Williams 2002, 100–103.
28 Williams 2002, 83. Se även Svanberg 1989, 367–374.
29 Williams 2002, 76, 79. Se även kapitel 6.3.
stora delar av Pahlensviten. Här utspelar sig förutom den första delens skeenden även stora delar av den tredje, sjätte och den sjunde delens hän-delser. Romansviten slutar som den börjar – med två ogifta fröknar von Pahlen på Eka gård, men nu har Angela och Petra dessutom sällskap av Lauras illegitima barnbarn, de f.d. tjänsteflickorna Agda och Frideborg.
Utöver dessa kvinnor består Eka vid romansvitens slut även av Frideborgs son och Angelas dotter. Agdas barn väntas till våren. Av de övriga på Eka och Ekered återstår endast Betty, Gotthard och Edla. Johan von Pahlen har omkommit i en brand (FvP I), Hans har begått självmord (FvP IV), Sven har flyttat hemifrån (FvP I), Adèle har blivit dräpt av sin make Tord (FvP VII) och Tord själv har blivit fängslad (FvP VII).
Medan landsbygden och naturen i Pahlensviten ofta skildras i termer av fruktbarhet, harmoni och frihet, beskrivs staden och det urbana livet ofta som dess motsats – som improduktiv, dekadent, destruktiv och oro-lig.wy Till denna dualism knyts även ett annat motsatspar: kvinnligt vs manligt. Många forskare och kritiker har uppmärksammat kontrasten mellan Pahlensvitens ”ensidiga” och negativa bild av männen och mång-fasetterade och oftast känsligt skildrade kvinnoporträtt.wuAnna Williams noterar att samtidigt som nästan samtliga män antingen representerar
”ett improduktivt tillbakablickande” eller ett ”rationaliseringstänkande till döds”, skildras kvinnorna på Eka (Petra, Angela och Agda) genom sitt harmoniska förhållningssätt till livet, naturen och det växande.wiHon tol-kar in en vaksamhet mot moderniteten i denna dualism, men hon påmin-ner ändå om att man inte entydigt kan ”avfärda Eka som en motpol till det moderna samhället”.woLänken till det moderna är hela tiden närva-rande – även på Eka. Tåg anländer och för med sig folk, strömningar och
30 Ibid., 76, 82.
31 Om sekelskiftesdekadens se t.ex. Parente-Capková 1998, 98 ff, 122; 2004, 67–76; 2005,ˇ 142–157. Jfr Felski 1995.
32 Williams 2002, 91.
nyheter från den ”stora världen” och även gårdens folk tar tåget till sta-den och till Stockholm. Textens inställning till moderniteten är ambiva-lent. Samtidigt som modernitetens och urbanitetens faror uppmärksam-mas i sviten (t.ex. risken att ”kvinnan bortdefinieras” i samhällets utveck-lingsprojekt), visar romansviten även på modernitetens positiva och befri-ande sidor.epMen ambivalensen gäller inte enbart dikotomin landsbygd–
stad utan även andra dikotomier såsom t.ex. man–kvinna. Det urbana livets hets, destruktivitet och dekadensgäller även kvinnor såväl i staden som på landsbygden.eq Williams nämner de sysslolösa fruarna i Stockholm (Lilian och Alexandra) som exempel på kvinnor som för-kroppsligar de dekadenta sekelskiftesstämningarna.ew Också Adèle med sin förkärlek för läckerheter, lyx och erotik och med sitt ointresse för det enkla lantlivet kan ses som en dekadent urban karaktär inskriven i en agrar och enkel miljö. Hon beskrivs som Ekas onda ande och hon proble-matiserar kopplingen mellan kvinna–landsbygd–fruktbarhet.
Men Eka och Ekered är inte den enda landsbygd som skildras i svi-ten. Även Nybo och Ösa ges en hel romandel (FvP IV). Medan Eka, Ekered och Ösa kopplas till jordbruket, är Nybo enbart ett sommarresi-dens för Peter, hans fru Lilian och deras två barn Stellan och Paula. Hit kommer Peters familj och Lilians väninna Alexandra för att spendera sina somrar och här tillbringar Angela och Petra sommaren år 1914 – den sommar då kriget bryter ut och Angela förlorar sin oskuld. Om Eka oftast framställs som ett värn mot omvärldens hets och som en idyllisk, harmonisk (skenbart isolerad) ö är Nybo snarare ett säte för oro, intriger och svartsjuka. Här är det särskilt Lilians väninna Alexandra som står för oron och intrigerna, medan sonen Stellan fungerar som porten till det
en karta över pahlensviten
33 Domellöf 2001, 143–151.
34 Williams 2002, 94.
35 Om diskurser under 1900-talets första hälft, se Tornbjer 2002, 14 ff. Jfr Melkas 2006.
urbana livets dekadenta strömningar. Skillnaden mellan Eka och Nybo är också tydlig då det gäller bandet till naturen. Medan kvinnorna på Eka bejakar naturen och lever i enlighet med årstidernas växlingar skyddar sig Alexandra och Lilian från solen och uppmanar andra att göra lika-dant. Kontrasten till Eka framhävs ytterligare av Nybos granngård Ösa där Angelas väninna Stanny (se FvP II) tillbringar sina somrar med sin familj: fadern bankdirektören Ola, modern Isa och brodern Bernhard.
Sommaren 1914 bor även Thomas Meller med sin son i en fiskestuga på Ösa. På Ösa är det Stannys bror och mor som står för oron, improdukti-viteten, dekadensen och det destruktiva begäret.
Staden är den andra polen som Pahlensviten kretsar kring och det är främst Stockholm som fokuseras. Petra och Angela har en lägenhet i Stockholm och det har även Petras bror Peter med familj. I Stockholm bor också en annan av romansvitens centrala karaktärer: Bettys bror Jacob Levin. I samma hus som Jacob bor hans och Bettys far Benno Levin. Familjen Levin representerar den judiska grenen i släkten von Pahlen. Jacob Levin är gynekolog, han är gift med Sally och de har flera barn. Jacob Levin är moderniteten förkroppsligad – han är den moderna mannen som bejakar den nya tidens hets, rationaliseringstänkande och maskindyrkan.ee Genom hans berättelse blir läsaren bekant med paret Dora och Osborn Macson. Dora är Jacobs älskarinna och Osborn är urtypen för en militaristisk, fascistisk manlig maskulinitet.er Levin och Macson representerar två diskurser som var i omlopp i mellankrigstidens Sverige: å ena sidan en modernitetsdiskurs, å andra sidan en militaristisk diskurs. I båda diskurserna förpassas kvinnan till hemmet och mannen till den yttre världen – utvecklingen, kriget och nationen.etStaden blir också den plats där Petra återser sin ungdoms älskade, Thomas och där
36 ”Efterskrift”, FvP V:383. Se även Svanberg1989, 263 ff.
Angelas och Thomas relation inleds. Thomas, liksom Levin, kan ses som en representant för moderniteten. Till staden knyts även Peters son Stellan och hans dekadenta konstnärsvänner bl.a. Kiss Nilsson, Elias Vaselin och Gusten da Värnamo af Sauss.
Ösa och Nybo spelar en avgörande roll i Pahlensvitens dramaturgi – man skulle rentav kunna se denna plats, denna tid (sommaren 1914) och denna romandel (FvP V) som romansvitens vändpunkt. Romandelens egentliga peripeti är midsommaraftonen som firas hos familjen Landborg på Ösa. Under denna natt – som Krusenstjerna i en kommen-tar omnämner som en ”häxsabbat där erotiken slår upp i full låga” – överskrids många erotiska, klass- och generationsgränser.eyStannys och Bernhards incestuösa relation finns som en bakgrund till de erotiska sce-ner som utspelas denna natt: Angela förlorar sin oskuld till Thomas, Fru Landborg har sex med Tage (Petras f.d. älskare) och Bernhard tar Fride-borg. Alla dessa händelser samverkar till Stannys gradvisa uppvaknande till att bli medveten om arten av sin och Bernhards relation – en insikt som till slut innebär hennes död. (FvP V:349–354) Att Stanny förlorar sin oskuld (både den kroppsliga och mentala) och tar sitt liv kan ses som en metafor för det historiska skeende som Pahlensviten omfattar. Ett par dagar efter Stannys självmord bryter första världskriget ut. Oskuldens tid är förbi och en ny tid tar vid. Thomas reser sin väg och lämnar för andra gången en fröken von Pahlen efter sig: denna gång den gravida Angela.
Men den nya tiden innebär också en ny ordning: Angela och Petra sluter ett förbund att tillsammans ta hand om Angelas barn (FvP V:374 f, FvP VI:65). Detta förbund är bakgrunden till svitens två sista delar som handlar om hur Eka förvandlas till ett hem för födande kvinnor. Till detta hem kommer så småningom även Frideborg som bär på Bernhards barn och Agda som bär på Gustens barn.
en karta över pahlensviten
37 I Svanbergs avhandling finns en utförlig förteckning över de genremässiga karakterise-ringar som getts romansviten. Se Svanberg 1989, 44 f.
38 Ahlgren 1940, 61–77 och Mazzarella 1992, 79.
2.2 Trubblet
I det föregående kapitlet presenterade jag i all korthet vadPahlensviten handlar om, i detta kapitel skall jag visa hurPahlensviten är uppbyggd.
Såsom tidigare konstaterats är Pahlensviten bland annat strukturerad kring motsatspar och triangulärt begär. I detta kapitel skall jag fokusera hur Krusenstjerna skapar ett textuellt trubbel genom att låta olika språk/stilar, dikotomier, parallella scener och berättarröster kollidera och hur hon på detta sätt spränger det realistiska, monologiska berättandet och föreställningen om en sanning/norm. Jag skall inleda med en diskus-sion om Pahlensvitens stil och genre, sedan diskuterar jag romansvitens struktur utgående från motsatspar, temavariation och upprepningen av olika motiv. Till sist fokuserar jag Krusenstjernas pendling mellan en extradiegetisk berättare (utanför verket) och olika intradiegetiska berät-tare (inom fiktionen), mellan direkt, indirekt och fri indirekt diskurs.