Lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet näringsverksamhet

7 §. I 1 mom. bestäms det att förbud som avses i 6 § meddelas av marknadsdomstolen.

Enligt momentet kan marknadsdomstolen meddela ett förbud även temporärt, varvid förbudet gäller tills saken har avgjorts slut-ligt.

Meningen är inte att ändra nuläget i sak till dessa delar. Marknadsdomstolen ska även i framtiden handlägga ärenden som gäller för-bud enligt 6 §, även meddelande av tempo-rärt förbud. Det föreslås dock att det fram-över bestäms i 10 a § om denna behörighet för marknadsdomstolen.

Därför föreslås 1 mom. bli ändrat för det första så att man stryker bestämmelsen i momentets första mening om att förbud som avses i 6 § meddelas av marknadsdomstolen, eftersom den är onödig. Dessutom ändras den bestämmelse i momentet som gäller meddelande av temporärt förbud så att hän-visningen till marknadsdomstolen ersätts med en hänvisning till domstolen.

I paragrafens gällande 2 mom. finns en hänvisning om att bestämmelser om mark-nadsdomstolen och behandlingen av ärenden i denna finns i marknadsdomstolslagen och i lagen om behandling av vissa marknadsrätts-liga ärenden.

I propositionen föreslås det att den gällande marknadsdomstolslagen ersätts med en ny lag om marknadsdomstolen (lagförslag 1).

Vidare föreslås det att bestämmelserna i la-gen om behandling av vissa marknadsrättsli-ga ärenden överförs till den nya lagen om rät-tegång i marknadsdomstolen (lagförslag 2).

Samtidigt föreslås det att lagen om behand-ling av vissa marknadsrättsliga ärenden upp-hävs.

När det gäller handläggningen av ärenden enligt den nu aktuella lagen föreslås i 10 a § dessutom en hänvisning om att bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknads-domstolen finns i den föreslagna lagen om rättegång i marknadsdomstolen.

Med beaktande av detta finns det inte i det-ta sammanhang något behov av en bestäm-melse motsvarande den som finns i den nu aktuella paragrafens 2 mom.

7 a §. I paragrafen, som är ny, föreslås en hänvisningsbestämmelse enligt vilken om er-sättande av skada som orsakats genom ett förfarande som strider den nu aktuella lagen finns i skadeståndslagen (412/1974). Att denna hänvisningsbestämmelse fogas till den nu aktuella paragrafen påverkar givetvis inte det materiella innehållet i skadeståndsansva-ret.

På det sätt som sägs i avsnitt 3.2.2 i all-männa motiveringen ovan föreslås det i pro-positionen att bl.a. de tvistemål och ansök-ningsärenden som gäller immateriella rättig-heter koncentreras till marknadsdomstolen. I enlighet med detta ska även handläggningen av de skadeståndsärenden som grundar sig på denna lag höra till marknadsdomstolen i framtiden. Bestämmelser om denna behörig-het för marknadsdomstolen föreslås i 10 a §.

8 §. I paragrafens 1 mom. bestäms det att marknadsdomstolen kan ålägga en näringsid-kare att vidta en rättelseåtgärd när den med-delar ett förbud som avses i 6 §. Enligt 2 mom. kan marknadsdomstolen dessutom bestämma att dess beslut i ett ärende enligt 6

§ som gäller förbud ska publiceras på sva-randens bekostnad.

Meningen är inte att ändra nuläget i sak till dessa delar. Marknadsdomstolen ska vara behörig att bestämma om dessa åtgärder även i framtiden i samband med ärenden som gäll-er förbud enligt 6 §. Det föreslås dock att det framöver bestäms i 10 a § om denna behö-righet för marknadsdomstolen.

Det föreslås därför att 1 och 2 mom. ändras så att hänvisningen till marknadsdomstolen ändras till en hänvisning till domstolen. I öv-rigt motsvarar 1 och 2 mom. lagens gällande 8 § 1 och 2 mom.

8 a §. Enligt lagens gällande 8 § 2 mom.

kan marknadsdomstolen redan i dag be-stämma att dess beslut i ett ärende enligt 6 § som gäller förbud ska publiceras på svaran-dens bekostnad.

I propositionen föreslås det att marknads-domstolen framöver ska vara behörig att handlägga även tvistemål som grundar sig på lagen om otillbörligt förfarande i närings-verksamhet, på samma sätt som andra tvis-temål som gäller industriella rättigheter och upphovsrättsliga tvistemål. Med beaktande av att talan som gäller immateriella

rättighe-ter ofta grundar sig på flera olika immarättighe-terial- immaterial-rättsliga skyddsformer, är det motiverat att även i fråga om de tvistemål som grundar sig på den nu aktuella lagen föreskriva om en möjlighet för domstolen att offentliggöra domen, på motsvarande sätt som är möjligt redan i dag i fråga om andra tvistemål som gäller industriella rättigheter och upphovs-rättsliga tvistemål.

I enlighet med detta föreslås i paragrafen, som är ny, en bestämmelse om offentliggö-rande av domen i tvistemål enligt den nu ak-tuella lagen. Den föreslagna bestämmelsen avviker i sig något från bestämmelsen i 8 § 2 mom. om publicering av beslut i ärenden som gäller förbud enligt 6 §. Detta är motive-rat för att den nu aktuella bestämmelsen ska överensstämma med de bestämmelser om publicering av domar i tvistemål som finns i de övriga lagarna som gäller immateriella rättigheter redan i dag.

10 a §. På det sätt som sägs i avsnitt 3.2.2 i allmänna motiveringen ovan föreslås det i propositionen att handläggningen av bl.a. de tvistemål och ansökningsärenden som gäller industriella rättigheter koncentreras till marknadsdomstolen. I denna paragraf, som är ny, föreskrivs det om marknadsdomstolens behörighet i mål och ärenden som avses i la-gen om otillbörligt förfarande i näringsverk-samhet.

Enligt 1 mom. ska ärenden som gäller meddelande av ett förbud enligt 6 § samt tvistemål som grundar sig på den nu aktuella lagen handläggas i marknadsdomstolen.

De huvudsakliga bestämmelserna om hand-läggning i marknadsdomstolen av mål och ärenden som hör till marknadsdomstolens behörighet finns i den föreslagna nya lagen om rättegång i marknadsdomstolen (lagför-slag 2). Det framgår emellertid också av be-stämmelsen i det nu aktuella momentet att marknadsdomstolen framöver ska vara behö-rig i dels ärenden som gäller meddelande av ett förbud enligt 6 §, dels tvistemål som grundar sig på den nu aktuella lagen. Av be-stämmelsen framgår således att de ärenden som gäller meddelande av ett förbud enligt 6 § inte hänförs till de tvistemål som grundar sig på lagen om otillbörligt förfarande i när-ingsverksamhet.

I momentet nämnda ärenden som gäller meddelande av ett förbud enligt 6 § hand-läggs redan nu i marknadsdomstolen. Den nu aktuella bestämmelsen ändrar således inte nuläget till dessa delar i fråga om vare sig marknadsdomstolens behörighet eller den omständigheten att de ärenden som gäller meddelande av ett förbud enligt 6 § är mark-nadsrättsliga ärenden. På basis av bestäm-melsen är marknadsdomstolens givetvis ock-så behörig att meddela temporärt förbud en-ligt 7 § och besluta om åtgärder enen-ligt 8 § i samband med de förbud som avses i 6 §.

Förutom detta bestäms det i momentet att tvistemål som grundar sig på lagen om otill-börligt förfarande i näringsverksamhet i framtiden ska handläggas i marknadsdomsto-len.

Uttrycket ”tvistemål som grundar sig på denna lag” avser alla de tvistemål där det yr-kas på en påföljd som grundar sig på lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksam-het, t.ex. skadestånd.

Av uttrycket ”handläggs” i den föreslagna bestämmelsen framgår att marknadsdomsto-len är exklusivt behörig att handlägga alla de mål och ärenden som avses i momentet.

I 2 mom. föreslås den redan tidigare nämn-da hänvisningen om att bestämmelser om handläggningen av mål och ärenden enligt 1 mom. i marknadsdomstolen finns i den fö-reslagna lagen om rättegång i marknadsdom-stolen.

10 b §. I paragrafen bestäms om domsto-lens skyldighet att i de tvistemål som avses i lagen utan dröjsmål skicka en kopia av stäm-ningsansökan till konsumentombudsmannen för kännedom. Genom bestämmelsen tryggas informationen till konsumentombudsmannen i ärenden där det eventuellt finns behov av att vidta åtgärder med stöd av konsument-skyddslagen eller lagen om Konsumentver-ket. Bestämmelser om en motsvarande skyl-dighet för marknadsdomstolen i ärenden som gäller meddelande av förbud enligt 6 § i la-gen om otillbörligt förfarande i näringsverk-samhet finns i 5 kap. 7 § i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (lagförslag 2).

11 §. Enligt det gällande 1 mom. handläggs åtal för en förseelse som avses i denna lag av allmän underrätt. På samma sätt som i fråga om andra brottmål som gäller industriella

rät-tigheter föreslås det att även brottmålen en-ligt den nu aktuella lagen framöver ska kon-centreras till Helsingfors tingsrätt.

I enlighet med detta föreslås det att den gällande paragrafen ändras så att åtal för ett brott eller en förseelse som avses i paragra-fens 9 eller 10 § enligt paragraparagra-fens 1 mom.

ska handläggas i Helsingfors tingsrätt.

Av uttrycket ”handläggs” i den föreslagna bestämmelsen framgår att Helsingfors tings-rätt är exklusivt behörig att handlägga de mål som avses i bestämmelsen. Detta betyder bl.a. att ingen annan tingsrätt än Helsingfors tingsrätt är behörig att handlägga ett åtal en-ligt bestämmelsen, inte heller i en sådan situ-ation som avses i 4 kap. 3 § i lagen om rätte-gång i brottmål med stöd av den bestämmel-sen.

I övrigt motsvarar 1 mom. lagens gällande 11 § 1 mom.

På det sätt som sägs i avsnitt 3.2.2 i all-männa motiveringen ovan föreslås det i 2 mom. dessutom en bestämmelse om att det att marknadsdomstolen på grund av koncent-rationen av mål och ärenden framöver är ex-klusivt behörig att handlägga tvistemål som grundar sig på lagen om otillbörligt förfaran-de i näringsverksamhet dock inte hindrar att ett yrkande på ersättning för brott handläggs i samband med ett åtal som avses i 1 mom.

Enligt momentet får, trots det som sägs i 10 a

§, i samband med ett åtal som avses i 1 mom.

handläggas ett skadeståndsyrkande som framställts med anledning av det brott som avses i åtalet. Vid handläggningen av dessa yrkanden iakttas 3 kap. i lagen om rättegång i brottmål.

I 3 mom. sägs det för tydlighetens skull att den domstol där ett yrkande enligt 2 mom.

har framställts fortsätter att vara behörig att pröva yrkandet även om de omständigheter som behörigheten grundar sig på förändras efter det att yrkandet framställdes. Bestäm-melsen motsvarar det som i 10 kap. 20 § i rättegångsbalken allmänt bestäms om fortsatt behörighet för en domstol i tvistemål.

Paragrafens 4 mom. motsvarar lagens gäl-lande 11 § 2 mom.

11 a §. På det sätt som sägs i avsnitt 3.2.4 i allmänna motiveringen ovan föreslås det att den specialsakkunskap som tingsrätten even-tuellt behöver i samband med

handläggning-en av mål som avses i 11 § ska säkerställas genom att utnyttja marknadsdomstolens sak-kunnigledamöter i enlighet med den nu aktu-ella paragrafen.

I 1 mom. i paragrafen, som är ny, bestäms det att när tingsrätten handlägger ett mål som avses i 11 § får högst två sakkunnigledamö-ter som avses i 7 § 2 mom. i lagen om mark-nadsdomstolen (lagförslag 1) bistå rätten som sakkunniga. Möjligheten att anlita sakkunni-ga gäller således enbart tingsrätten.

Uppgiften som sakkunnig liknar den nuva-rande uppgiften som tekniskt sakkunnig i pa-tentmål i Helsingfors tingsrätt. De sakkunni-ga som avses i den nu aktuella paragrafen är inte ledamöter i domstolen och hör således inte till sammansättningen som träffar avgö-randen. En sakkunnig ska endast ge ett skrift-ligt yttrande i de frågor som domstolen stäl-ler.

Domstolen får fritt besluta om anlitandet av sakkunniga. Tingsrätten kan besluta om att anlita antingen en eller två sakkunniga, om den bestämmer att utnyttja sig av denna möj-lighet.

I 2 mom. finns det närmare bestämmelser om de sakkunnigas roll vid handläggningen av mål som avses i 11 §.

I momentets första mening anges kärnan i uppdraget som sakkunnig: de sakkunniga ska ge tingsrätten ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten förelagt dem.

De tekniskt sakkunniga som Helsingfors tingsrätt anlitar i patentmål i dag har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Också de sakkunniga som avses i den nu aktuella para-grafen får delta i ett eventuellt förberedelse-sammanträde och i huvudförhandlingen, och de har rätt att ställa frågor till parter och vitt-nen på samma sätt som de nuvarande tek-niskt sakkunniga. En bestämmelse om detta finns i momentets andra mening.

De tekniskt sakkunniga som Helsingfors tingsrätt anlitar i patentmål i dag ger i prakti-ken alltid sitt utlåtande efter att huvudför-handlingen har avslutats. I dag har parterna dock inte tillfälle att yttra sig om ett utlåtande av en tekniskt sakkunnig i tingsrätten. Förfa-randet kan anses problematiskt i ljuset av principerna om en rättvis rättegång.

Därför föreslås det i det nu aktuella mo-mentets tredje mening att innan målet avgörs

ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande. Oberoende av i vilken fas tingsrätten ber om ett sakkunnig-utlåtande, ska tingsrätten således alltid innan målet avgörs ge parterna tillfälle att yttra sig om utlåtandet.

Enligt 3 mom. gäller i fråga om en sakkun-nigs rätt till arvode vad som i 37 § i lagen om marknadsdomstolen bestäms om arvoden till sakkunnigledamöter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmel-se. Lagen innehåller en sedvanlig ikraftträ-dandebestämmelse.

Dessutom finns i lagen en övergångsbe-stämmelse som gäller de mål och ärenden som avses i lagen.

Enligt övergångsbestämmelsen ska ett mål eller ärende som har blivit anhängigt i tings-rätten eller marknadsdomstolen innan den fö-reslagna lagen har trätt i kraft handläggas en-ligt de bestämmelser som gällde vid den fö-reslagna lagens ikraftträdande, ända tills det har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft. För tvistemålens del betyder detta att tingsrätten fortsätter att vara behörig att handlägga och avgöra ett tvistemål enligt la-gen om otillbörligt förfarande i näringsverk-samhet som har blivit anhängigt i tingsrätten innan den föreslagna lagen trätt i kraft. I frå-ga om brottmål fortsätter på motsvarande sätt en annan tingsrätt än Helsingfors tingsrätt att vara behörig att handlägga och avgöra ett brottmål enligt lagen om otillbörligt förfa-rande i näringsverksamhet som har blivit an-hängigt i tingsrätten innan den föreslagna la-gen trätt i kraft. När det gäller meddelande av ett förbud enligt 6 § i denna lag innebär för-slaget för sin del ingen ändring i den forum-reglering som avser marknadsdomstolens be-hörighet, på det sätt som sägs i detaljmotiver-ingen till 10 a § ovan. Ett mål eller ärende som har blivit anhängigt i tingsrätten eller marknadsdomstolen innan den föreslagna la-gen har trätt i kraft ska också handläggas en-ligt de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

Utöver det som sägs ovan föreskrivs det dessutom i lagen att åtgärder som krävs för verkställigheten av den föreslagna lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.