Beteckningen a avser att undervisning meddelas i det ifragavarande ämnet endast i den förstnämnda huvudavdelningen medan o utgör
1) Konstgjorda blommor, 2) Knappar, 3) Komponering av smyckens använd
ning, 4) Komponering av pälsverks användning, 5) Komponering av hattars användning, 6) Komponering av spetsars användning, 7) Industriell komponering av dräkter, 8) Barnkläder.
Dessutom för första och tredje årskursen under höstterminen gemensamma timuppgifter som består i att komponera dräkter av ett tyg som ges som modell, varvid den första kursens materialkännedom utvecklas med hjälp av den tredje kursens arbeten.
Modellering, ao. Modellering i olika material av bruks- och dekorationsföremål samt dekorationsdetaljer i anslutning till arkitektur och möbelkonst, dels efter
59
givna modeller och dels efter elevens egna utkast. På ett senare stadium model
lering efter levande modell.
Modeteckning, ao. I årsk.: övningar i att teckna människokroppen i dess olika lägen samt även detaljerna, såsom ansiktet, händerna, fotterna, m. m. övningar i att teckna tyger, med försök att avbilda rörelse, vackert fall av tyget, som av
slöjar den anatomiska formen. Återgivandet av olika tillverkningsmetoder för beklädnadsmaterial (tyger, pälsverk, dun m. fl.). Kompositioner med stöd av de förutnämnda övningarna. Timtävlingar arrangerade vid sidan av de program- enliga uppgifterna. II årsk.: övningar i olika tekniska teckningssätt, såsom penn
teckning, pensel, lavering m. fl. Tillämpning av modeteckning i grafiska publika
tioner såsom modetidningarnas uppslag, reklambroschyrer m.m. Även komposition av fantasidräkter för balett, scen, maskerad m. fl. Timtävlingar. III årsk.: Utökning av de tidigare övningarna genom större noggrannhet i fråga om detaljerna, som motiv frisyrer, hattar, handskar, smycken, skodon m. m., samt som repeterade öv
ningsuppgifter teckning ur minnet av ansikten, händer och fötter. De tidigare kursernas uppgifter repeteras.
Modeteori. o. I årsk.: 1) beklädnadens uppkomst, 2) den nutida grunddräkten, dess beståndsdelar och stil, 3) materialen och deras användning, 4) färgerna och deras användning, 5) olika handarbetsmetoder och deras användning vid dräkt
sömnad, 6) dräkten som ett allmänbegrepp, 7) olika dräkter och utstyrslar, 8) rö
relse och uppbärning av dräkten. III årsk.: 1) Beklädnadens psykologi, 2) På typen baserad människokännedom, 3) på basen av föreg.: olika människotypers sätt att klä sig.
Modets historia: o. Europeiska dräkter under olika stilperioder: 1) Grekiska, 2) Eomerska, 3) Bysantinska, 4) Gotiska, 5) Sengotiska (Frankrike och länderna Alperna), 6) Eenässansen, 7) Senrenässansen eller den spanska dräkt
stilen, S) Barocken, 9) Bokokon, 10) Empiren, 11) 1800-talets slut och 1900-talets början.
Stiliseringsuppgifter på basen av dräkthistoriska motiv.
Modersmålet, a. Snabbkurs i rättskrivning och kommatering. Uppsatser, dels disponerade, dels efter elevernas fria val. I det dagliga livet förekommande skri
velser. Eleverna får öva sig i modersmålets muntliga begagnande genom att hålla små föredrag samt vid diskussionstillfällen anordnade för övnings skull.
Mönsterritning och tillskärning, o. Grundmönster för dam- och barnkläder samt kappor och sportkläder. Tillskärning i praktiken, dräktsömnad och sömnadsteori.
Möbeldetaljritning. ao. (möbelsnickare och -ritare). Avläsning av arbetsrit
ningar. Enklare och svårare fognings- och konstruktionsdetaljer. Arbetsritningar till olika slags möbler i skala 1: 1. Arbetsritningar av fasta inredningar. Mått
förhållanden. Arbetsritningar till mera krävande, såväl moderna som stilmöbler enligt förebilder i skala 1: 10 samt enligt självständigt utförda förslag.
Studiebesök i större möbelfabriker och produktionsinrättningar. Utförande av miniatyrmodeller av fria konstruktionsformer med användning av olika råämnen
(papper, papp, rotting, järntråd, plastskivor, lera osv.). Praktik
Möhelsnickeri. ao. Snickeriverktyg och -maskiner. Tillverkning av maskinbett och deras inmontering. Tillverkning av möbler i hantverks- och maskinellt utfö
rande i helt trä och fanering med användning av inhemska och utländska träslag.
Färgning och ytbehandling.
Örnamentteckning. o. Ornamentikens systematik. Ornamentets beroende av ma
terial och arbetsteknik. Naturmotiv och stilisering. Kopiering av förebilder ur olika dekorationsstilar med tillämpning av olika tecknings- och målningsmanér.
Perspektivlära. ao. I Grundbegreppen. Bilder av räta linjer. Avbildning av grundplanet. Uppritning av perspektivbild med tillhjälp av projektioner. Cirkeln i olika lägen. Skuggkonstruktioner. Spegelbilder. Frontalrutsystem. — Allt i ritningsuppgifter med olika tillämpningar.
II Butsystem i frontalställning. Fotogrammetrisk rekonstruktion. Bitning av perspektivbilder med tillhjälp av mått och rutsystem. Förstoring av distans.
Fågelperspektiv. Spegelbilder. — Allt i ritningsuppgifter med olika tillämpningar.
norr om
om somrarna.
Porslinsdekoration, o. Färgers och arbetsredskaps användning. Penselteknik.
Under- och överglasyrmålning. Handning. Dekorering av nytto- och prydnads
föremål. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen inom kemins om
råde. Porslinets historia. Drejning på tredje årskursen.
Projektionslära. ao. (kortare kurs). Projektion på två plan. Grunduppgifter.
Den tredje projektionen. Cylindern. Konen. Sfären. Ytors snitt. Ellipsen. Ro- tationskroppar. Skruvlinjen. Skuggkonstruktioner. Belysningsuppgift. (Längre kurs) : Samma som i föreg. samt olika kroppars snitt, skruvytor och elliptiska kroppar. Ritning av den axonometriska bilden med tillhjälp av rutnät eller två projektioner. Lärobok: Lauri Pimiä „Projektio-oppi”.
Reklamens teori. o. Reklamens teoretiska grunder. Reklamverksamhetens art och dess andel i det ekonomiska livet. Olika reklammetoder och deras använd
ningsmöjligheter. Tillämpning av psykologi inom reklamen. Marknadsundersök
ning. Textens innehåll och dess illustrering inom annonseringsreklam.
Formgivning med hammare enligt olika metoder. Lödning, fil
ning och slipning. Till en början arbeten i oädel metall, senare silver. Huvudvikten lägges vid undervisningen i material, form och funktion, övningar och experi
ment för att få fram nya dekorativa verkningar.
Silversmide.
Stenskulptur, ao. Låg- och högreliefarbeten i täljsten, granit och marmor, olika ytbehandlingssätt. Punktermaskinens användning vid mera krävande skulp
turarbeten. Textgravering och mekanisk textning på olika stensorter.
Stillära. ao. Kortare kurs. Gamla Orienten, Kreta, Grekland. Rom. Me
deltidens och nya tidens europeiska stilarter. Islam och Ostasien endast i korthet.
Längre kurs. Allmän översikt av istiden och stenåldern. Egypten, två- flodslandet, Kreta, Grekland; Rom, fornkristen och bysantinsk konst, islam;
Romansk stil, gotik, renässans, barock, rokoko, nyklassicism; överblick av 1800- talet samt av 1900-talets modernism; Ost-asiens konst, Kina och Japan.
Teckning efter levande modell, ao. Staffliteckning med kol och färgkritor efter naken eller påklädd modell. Detaljstudier. Rörelsestudier. Croquisteckning.
Teckningsundervisningens metodik och övningsklasser. o. Kort historisk över
sikt av teckningsundervisningens utveckling. Barnteckningens psykologi, ningsundervisningens system. Olika motivkretsars behandling jämte metodiska
... " ’ ' ‘ Åhö- Teck-ningsundervisningens system.
anvisningar ävensom till dem anknutna teckningar. Undervisningsprogram, rande av undervisning samt undervisningsövningar i medeltal två gånger i veckan på tredje årskursen.
Teknisk ritning, a. Kännedom om linjalritning med olika hjälpmedel. Kroppars olika projektioner och snitt ritade som dimensionerade arbetsritningar.
Textning, ao. Analys av futuratypen och den romerska mejselstilen, övningar med användande av olika teckningsredskap. Textningsuppgifter med särskilt beaktande av det inbördes avståndet mellan bokstäver och ord. Tillämpning av historiska och moderna texter på olika slag av uppgifter med iakttagande av de olika yrkeskursernas och fackavdelningarnas krav. övningar i snabbtextning.
Textning och sättning, a. Bibringandet av kännedom om olika bokstavstyper medels textningsövningar i blyerts och tusch. Typografisk skissering.
Textilkomposition, o. 2 och 3 årsk. Komposition av prover börjande med enkla randiga och rutiga tyger till mer invecklade fasonerade vävnader. Tillämpning av färgkomposition och olika bindningar.
Tillämpad textning, o. Disposition av text och bild samt dessas inbördes förhål
lande. Tidskriftsomslag bl. a. med användande av foto- och autotypibilder samt färgbilder. Textplakat och -annonser.
Tryckning, a. Praktiska övningar i blandning av boktryckfärger. Färgsätt- ningsövningar på av sättarna utförda arbeten. Undervisning i högtryck. Auto- typitryck och lappningsövningar på olika slag av tryckpapper. Flerfärgstryek- ning.
61
Tryckningsteori. a. Historik över gamla bokformat och dessas tryckningssätt.
Utskjutning av sidor och tillverkning av formar. Pappersstandards. Tryckmaski
ners konstruktion med beaktande av olika krav vid deras användning.
Träteknologi, ao. (Avdelningen för dekorativ skulptur och träskulptörer).
Träets egenskaper och rörlighet vid växlingar i fuktigheten. Bestämning av fuktighetsgraden. Torkning av trä för skulptur. Träslag som lämpar sig för skulptur. I skulpturarbete förekommande fogningar. Lim och limningsteknik.
Ytbehandling av skulpturer. Verktyg och bearbetningsmaskiner som används i skulpturarbete.
Träskulptur, o. Behandlingen av träskärningsverktyg. Träskärning i olika arbetsstadier. Skulptering av möbelornament samt nytto- och dekorationsföremål i olika träslag.
Tygtryck, o. Skärning av klichéer i linoleum och tryckning på tyg.
Typografi, o. Praktiska sättningsövningar i skolans sätteri och tryckeri.
Uttryckslära. Modersmålets skriftliga och muntliga framställning samt fone
tik, personlighets- och varseblivningspsykologi, press-, radio-, teater- och musik
lära, i form av praktiska övningar, föreläsningar och demonstrationer.
Välskrivning, o. Typbokstäver. Form- och handstilsövningar, övningar på tavla.
Välskrivningens metodik och övningsklasser. o. Repetition av typalfabetet.
Skriftens historia. Pedagogikens och metodikens grundfrågor. Undervisnings- schema för välskrivning. Gemensamma auskulteringstimmar i folk- och lärdoms- skolor.
Vävning, o. Förarbeten för vävning. Vävningsuppgifter med tillämpning av i yrkesläran beskrivna bindningar. Metervara, avpassade vävnader, dels efter förebilder och dels efter på kompositionsklassen utförda förslag.
Yrkeslära och -ekonomi, ao. (metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Kän
nedom om de vanligaste metallerna inom facket, metallers behandling, glöjning och härdning. Kännedom om arbetsredskapen och deras användning. Elektri- citetslärans grunder. Förnickling och försilvring. Legeringsräkning. Löner och ackord samt en kort framställning av självkostnadsberäkning och räntabilitet.
Yrkeslära. o. (textilavd). Grundbindningar, härledda bindningar, växel- och förstärkta bindningar. Bindningar för mönstrad väv. Bindningsanalys. Olika siffersystem. Allmänt om bomullens, linets, ullens och silkets egenskaper och användning.
Yrkeslära. a. (tryckare o. sättare). I. Olika grafiska tryckförfaranden, pap
pers- och klichétillverkning, bokbindning. Lagar och förordningar som berör de grafiska yrkena. Tryckeriers organisation.
II Standardtextning och -ritning. Mekanik, elektricitets- och värmelära. Ma
terial- och hållfasthetslära. Härdning, gjutning, svetsning och lödning. Lager och smörjningsteknik. Transmissioner. Luftbefuktningsapparater.
Y rkesmälning. ao. övningar i färgtonträff ning. I samband med olika upp
gifter handledning i olika ytbehandlingssätt. Textningsövningar tillämpade pä olikartade uppgifter. Beklamarbeten. Kalkmålning.
Yrkesritning. a. (bokbindare). Utkast till bokryggar och pärmar för hel- och halvfranska band och lagerband ävensom utarbetande av arbetsritningar och tryckning med stämplar, linjer och ornament.
Yrkesräkning. a. Decimaltal och sorter, procent-, ränte- och bolagsräkning med exempel från olika yrkesområden, kostnadskalkyler, lönelistor. Yt- och rymdberäkningar, transmissioner samt andra geometriska beräkningar med till- lämpning på det praktiska livet.