Grupp och smågrupp

Begreppetgrupp kan användas i bred betydelse vilket komplicerar definitionen av ordet.

Det är till exempel knappast samma sak att tala om en grupp på 200 personer som deltar i samma kurs och en grupp på tre personer som dricker kaffe tillsammans. Det kan påstås att de båda grupperna har olika egenskaper vad gäller t.ex. gruppens identitet och gruppmedlemmarnas ömsesidiga beroende. (Keyton 2006: 4) Det är därför välgrundat att definiera vad termengrupp och dess avledningsmågruppbetyder i denna studie.

4.1.1 Begreppet grupp

Det verkar inte finna en entydig definition av grupp utan olika forskare definierar det olikt utgående från deras syften. Exempelvis enligt Jauhiainen och Eskola (1994: 41) finns det fyra kategorier av grupper: 1.samfund, 2.målinriktad grupp, 3.tillfällig grupp och 4. socialt nätverk. Faktorer som avskiljer dessa kategorier från varandra är syftet med verksamhet, personers bundenhet, organiseringsgrad och verksamhetsform.

Härutöver är förhållanden mellan personer samt mellan grupp och omgivning inte likadana i dessa fyra grupptyper. (Jauhiainen & Eskola 1994: 41 42) I denna avhandling fokuseras på enbart målinriktade grupper för i denna avhandling behandlas grupper som används medvetet i undervisningen.

Som termen redan avslöjar har medlemmarna i en målinriktad grupp ett visst, gemensamt mål. Makten i gruppen är hos medlemmarna och gruppen grundas och läggs ner vid behov (Jauhiainen & Eskola 1994: 49, 52). Det finns två anledningar varför

gruppen existerar, d.v.s. en psykologisk och en social. Den psykologiska anledningen syftar till individens personliga målsättning medan med den sociala avses gruppens gemensamma målsättning. Båda anledningarna måste tas i beaktande för att gruppen fungerar bra. (Jauhiainen & Eskola 1994: 52) Jauhiainen och Eskola (1994: 53) påpekar vidare att det gemensamma målet endast håller medlemmarna tillsammans. Jag anser dock att grupper som används i undervisning fyller inte fullständigt denna definition.

Jag håller med att det måste finnas ett gemensamt mål i gruppen men det finns även andra faktorer som binder medlemmarna ihop såsom ansvar för varandra och ett positivt ömsesidigt beroende. Härutöver är det vanligt att gruppen inte har en fullständig makt utan läraren även påverkar grundandet och nedläggningen av grupper i en undervisningssituation.

Ett annat sätt att definiera en grupp består enligt Keyton (2006) av fem punkter som är gruppens storlek, gruppmedlemmarnas ömsesidiga beroendeförhållande, gruppidentitet, gruppens mål och gruppens struktur. Dessa kännetecken förorsakar att varje grupp är unik. (Keyton 2006: 5, 12) Enligt Keyton (2006: 5) är gruppens minimistorlek tre medlemmar för två personer bildar inte en grupp utan det snarare är fråga om entvåsidig interaktion (eng. Dyadic Interaction). Keyton motiverar (2006: 5) att det behövs minst tre gruppmedlemmar för att medlemmar kan bilda allianser som ger krafter till gruppen. Dessa allianser kan dock leda till ett ojämnt maktförhållande inom gruppen. Enligt Keyton (2006: 4 7) kan gruppens maximistorlek däremot inte avgränsas så tydligt utan de övriga fyra ovannämnda punkter påverkar. Det är dock beaktansvärt att samtidig då storleken på gruppen ökar blir interaktionen mellan gruppmedlemmarna mer problematisk och på motsvarande sätt ju mindre grupp desto mer ansvar har gruppmedlemmarna. (Keyton 2006: 4 7) Sjödin (1991: 11) instämmer med Keyton och anser vidare att det inte finns en allmängiltig gruppstorlek för alla undervisningssammanhang.

Det andra kännetecknet ärgruppmedlemmarnas ömsesidiga beroendeförhållande, d.v.s.

varje medlems aktivitet påverkar gruppens och medlemmarnas resultat (Brewer 1995, refererad i Keyton 2006: 7). I detta inkluderas även interaktion mellan gruppmedlemmarna, d.v.s. hur de kommunicerar (eller inte) med varandra. För att

gruppen kan avsluta sin uppgift behövs förtroende och samarbetande mellan medlemmarna. (Keyton 2006: 7, 9)

Det tredje kännetecknet, gruppidentitet, har en viktig roll i att bygga upp fokus, motivation och ömsesidigt beroende i gruppen (Keyton 2006: 9 10). Det förutsätts att

“[...] individuals identify themselves with other group members and the group goal.

Group identity is fully achieved when members behave as a group, believe they belong to a group, and come to like the group- both its members and its tasks” (Henry, Arrow,

& Carini 1999, refererad i Keyton 2006: 9). Detta betyder även att gruppmedlemmarna har gemensamma normer och värden. Beaktansvärt är dock att endast några gemensamma anknytningar mellan individerna automatiskt inte betyder att gruppen har en stark gruppidentitet. (Keyton 2006: 10)

Såsom även Jauhiainen och Eskola (1994) iakttog, är det enligt Keyton (2006: 10) betydande att det finns ett gemensamt mål för gruppmedlemmarna. I detta fall avses med det att gruppmedlemmarna kommer överens om gruppens mål, d.v.s. de är medvetna om vad de syftar till med arbetet och anser målet viktigt (Keyton 2006: 10).

Keyton (2006: 10) poängterar vidare att målet ändå inte behöver vara omtyckt av alla gruppmedlemmarna. Fördelar med ett gemensamt mål är att leda arbetet och förstärka motivationen. Härutöver är ett bra mål att samarbeta, m.a.o. det inkluderar även gruppmedlemmarnas personliga syften och alla gruppmedlemmarna kan göra framsteg för att uppnå målet i stället för endast en eller några av gruppmedlemmarna. (Keyton 2006: 10)

Till slut har alla grupper någon slagsstruktur, antingen informell eller formell beroende på gruppens grad av formalitet, och den kan variera med tiden (Keyton 2006: 10 11).

Enligt Keyton (2006: 10 11) påverkar gruppens regler och normer dess struktur. Det är även möjligt att strukturer blir normer. Gruppmedlemmarna kan exempelvis medvetet eller omedvetet skapa olika grupproller enligt vilka medlemmarna antas att bete sig.

Härutöver avses de roller som beslutas formellt förbli oföränderligare än de roller som uppstår mer informellt. (Keyton 2006: 10 11)

4.1.2 Begreppet smågrupp

Som konstaterades tidigare granskas grupper i denna studie i undervisningskontext.

Enligt Charpentier (1979: 8) utnyttjas då vanligensmågrupper. Smågrupper urskiljs på storgrupper utgående från graden av den ömsesidiga växelverkan mellan gruppmedlemmar. Det är fråga om smågrupp när det finns en personlig interaktion mellan gruppmedlemmar. (Jauhiainen & Eskola 1994: 109) Enligt Rissanen (1969: 163) är gruppmedlemmar i smågrupper vanligen aktiva deltagare, personligt bundna till arbetet, eniga och de har en stor inre kontroll inom gruppen. I storgrupper har medlemmar däremot större anonymitet och mindre deltagande, de är mer oeniga och de har mer förväntningar på gruppens ledare (Rissanen 1969: 163).

I definitionerna ovan nämndes ingenting om hur många gruppmedlemmar en smågrupp består av. Däremot föredras i samarbetsinlärning vanligen smågrupper från två till fyra personer. Grupper på mer än fyra personer kan vara för stora om elever inte har nödvändiga färdigheter att arbeta i stora grupper. (Johnson och Johnson 1999: 19) I valet av gruppstorlek påverkar givetvis tidbegränsningar, elevers gruppsociala färdigheter, årskursnivå och hurdant material och hurdan utrustning används. (Johnson och Johnson 1999: 19 20) Vanligen är grupperna heterogena, d.v.s. en grupp består av både flickor och pojkar samt elever befinner sig på olika kompetensområden och -nivåer. Grunden för detta är att det skulle i gruppen finnas olika synpunkter, åsikter, intressen, erfarenheter, idéer och arbetssätt som skulle göra inlärningen lärorikare och djupare. Vidare utvecklar gruppmedlemmar sig kognitivt och socialt. (Johnson och Johnson 1999: 21, Johnson m.fl. 1991: 2: 5, Sahlberg & Leppilampi 1994: 68)

Med stöd av Charpentiers (1979) synsätt ligger fokus i denna avhandling på smågrupper. En smågrupp är målinriktad och gruppmedlemmarna har ett eller flera gemensamma mål. Härutöver är det viktigt att det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan gruppmedlemmarna, gruppmedlemmarna identifierar sig med varandra och gruppens syfte samt gruppens struktur är fungerande. Oaktat Keytons (2006) syn på gruppens minimistorlek anser jag i enighet med SI att även två personer bildar en smågrupp. Härutöver håller jag med SI om smågruppens maximistorlek men såsom det förekom i diskussion är det inte helt uteslutet att använda även större grupper.

Därför bestämdes i denna undersökning gruppstorleken på grund av insamlingsmässiga faktorer till sju elever (se avsnitt 5.2.1).